Skäris

Idag sitter vi på De**ittes kontor i Karlskrona och jobbar! Det är ganska så najs. De har kontor i hamnen så det är liksom bara hav utanför, och ett megasuperstort Kustbevakningsskepp. Plus jättefräscha lokaler, så klart. Det gör inte direkt ont att få tillbringa en arbetsdag i sådan miljö.

Jacob hade möte här i onsdags så jag tog tåget ner igår eftermiddag. Vi tillbringar påskhelgen på Hasslö, åtminstonde tills vi tröttnar. Om vi tröttnar. Jag tycker det är mysigt att vara här men önskar att vi hade en kamin eller något, eftersom huset knappt är vinterbonat och värmefläktar är "sådär" mysigt. Undrar om jag kan önska mig det i 30-årspresent. Ser ju framför mig att det hade varit en investering, eftersom säsongen hade blivit längre. Det hade varit riktigt mysigt att vara här i regn och rusk om man bara kunde tända en brasa, liksom.

Annars har jag möte oavbrutet 12-15.30 idag, med en halvtimmas paus. Mer halvdag än så blir det inte.

Green Monday: Quesadillas.

Vi fortsatte med Gröna Måndag igår. Det blev vegetarisk quesadilla. Bläddrade förbi något recept på quesadilla i Elle Mat&Vin nyligen, och det fastnade.

Illustrationsbild skamlöst snodd från Google.

Jallafall, stekte tortillabröd i olja på båda sidor så det blev knaprigt och la det åt sidan. Sedan samma sak med ett nytt tortilla, fast då jag stekt ena sidan och vänt på det bredde jag ut vitlöksfräst spenat, riven ost, smulat getost (så klart), tärnade och kryddade (koriander) tomater, finhackad rödlök Sedan la jag på det redan stekta brödet och lyfte över allt på en tallrik och så fick det stå och gosa till sig i ugnen medan jag gjorde nästa.

Det blev gott, hade blivit ännu bättre med fräsch grönsallad och någon god dipp (typ mango-chutney och creme fraiche). Igår gjorde jag syrad vitkål till, mest för Jacobs skull, men smakmässigt hade man kunnat vara utan det.

Nackdelen var att det faktiskt var jäkligt pilligt och det var länge sedan jag fick ur mig så många Satan! på så kort tid. Plus lätt att tortillasen blev brända. Man kan nog finjustera tillvägagångssättet lite till nästa gång.

Längt

Jag har tusen saker att göra, ett utvecklingsprojekt med högsta fokus känns som att det står och hänger på mig men projektledaren börjar inte jobba förrän framåt lunch vår tid så förmiddagarna är mina (Gud förbjude att man skulle få något gjort utan blåslampa).

Och jag vill bygga hus. Vårsolen tittar fram och jag har kommit på att jag vill ha matt fiskbensmönstrat tegelgolv i mitt franska lantkök. Leila har tydligen det. Och så vill jag ha ett riktigt skafferi och en extra bred spis/ugn. Växthus och trädgårdsland, självklart. Odla egna jordärtskockor, gulrötter, mandelpotatis, lila morötter, konservera egna krossade tomater till vintern. Rabarber- och jordgubbssaft. Funderade på om det går att göra kantarellpaste (smörsteka och finhacka) och täcka med olja i het glasburk. Det måste ju klara sig hur länge som helst, precis som pesto?  Även utan konserveringsmedel?

Vi har lite span på en tomt men. Det. Går. Så. Långsamt och/men så länge vi inte hittar något bättre kan man lika gärna ha tålamod.

+1

Det där med att ha en amerikansk chef, jag tror det är rätt nyttigt. Man blir inte så insnöad på att saker och ting ska gå till på ett visst sätt, när man får lite av varje.

En sak som jag tänkt på, som är väldigt o-svenskt  är min chefs sätt att hantera någon som eventuellt inte befinner sig på rätt plats. En svensk chef kan vara så inkörd på att få personalen att trivas och fungera väl, hur uppenbart fel hen än är för tjänsten, men min chef tycker att det är helt naturligt att ta ett lugnt och stillsamt samtal med vederbörande, fråga om hen verkligen trivs med jobbet och känner att det är rätt för hen. Inte "Du passar inte", "Du borde leta efter något annat" eller så, utan bara fråga om det här jobbet verkligen är rätt. Varför inte, liksom? Ofta tror jag att personer som inte gör ett bra jobb inte heller trivs med vad de gör och varför inte snacka om det i så fall?

Sedan kan jag bli lite paranoid å amerikanska kollegors vägnar. Man vet att alla kan vara max två veckor från ett hejdå. Jag börjar lära mig hur jäkla snabbt det kan gå i det där landet. Ena dagen är allt guld och gröna skogar och nästa får man veta att ens kollega bara ska jobba en vecka till. Ibland har jag känt att om något går fel så är det väldigt viktigt för dem att inte få skulden för något felaktigt. Klart att ingen vill det, men ofta är det inte så uppenbart vem som gjort fel och om någon ens gjort fel. Jag är rätt van vid att fler personer liksom säger "Men det var dumt av mig, jag borde ha dubbelkollat det med dig" och den andra säger "Nej, nej, det var jag som var otydlig!" och så håller man på så. Det verkar som att amerikaner inte riktigt fungerar så, och det är nog för att alla vet att de bara är ett misstag från arbetslöshet. Klart det blir viktigt att inte ta på sig någon skuld i onödan då och jag tänker att jag kan ta på mig lite extra, för det kommer inte att kosta mig jobbet.

Fast generellt försöker jag leva ganska mycket efter Rules for my unborn son, nr 330: "Give credit. Take blame." Särskilt det förstnämnda. Det är bättre för karma-kontot.

"When in Rome - Run"

Min syster Kicki gjorde som sagt slut med sin arbetsgivare och nu driver hon tillsammans med sin kille Angelo LivItaly Tours, ett företag som anordnar upplevelser i Italien. Om det är någon som tänker sig att åka till Rom eller Italien framöver, och vill hitta på något lite extra så kan jag rekommendera att kolla utbudet på deras hemsida: www.livitaly.com
Nu i början av april ska Kicki springa marathon i Paris, men så snart det är klart kommer hon köra igång med "Run in Rome", löpning i Rom för turister som vill kombinera motion med att se staden och få en guidad tur samtidigt. En annan grej man kan göra är olka Ferrari-upplevelser och igår hade Kicki och Angelo haft 24 stycken amerikanska studenter på Eataly (mitt favoritställe) där de fick äta och dricka sig igenom olika italienska regioner. Man kan även gå matlagningskurs, åka runt i Toscana med Angelo eller olika utflyktsalternativ runt Sorrento och Capri. Det finns hur mycket som helst att se och det är inte bara för att det är min syster, men om man ändå ska dit kan det vara värt att lägga några hundra på att göra lite mer av vistelsen.

Jag längtar så till andra veckan i maj då jag ska dit! Det ska bli helt underbart!

"Vännen,"

Jag skyller på svårt fall av tisdagssjuka och kan inte klandra en och annan kollega som med trött röst inleder meningar med exempelvis  "Men lilla gumman..." Ibland har man helt enkelt gjort sig förtjänt av det.

Jag är inte den skarpaste kniven i lådan idag och ikväll ska jag bowla med Röda Korset och Chanda. Hade behövt gå och lägga mig tidigt men det ska bli kul! Tror tamejfan att jag ska ta med kameran!

Pakten!

Min kära kollega Anna och jag har ingått en klänningspakt. Det visade sig nämligen att vi gått och nypt i samma två klänningar på Lindex och den andra, den med guldknappar och trekvartsärm, tänkte jag faktiskt på Anna när jag såg, så mitt förslag var att hon köper den undre så köper jag den övre så slipper vi komma till jobbet i samma likadana klänningar. Däremot kommer vi matcha, men det gör inget.

Taget, sa Anna och så skakade vi på det.

En helt vanlig tisdag

Jag vaknade imorse med huvudvärk och låsta käkar efter att ha varit arg på stackars Jacob hela natten. Jag drömde att vi höll på att bygga hus och vad han än gjorde blev det fel. På tåget var det kallt som i ett kylskåp och än värre när jag klev av i Älmhult, bara det att det blåste isvindar så man nästan inte kom framåt ens i nedförsbackarna.

Och nu känner jag mig lite hurven. Eftersom det inte blev någon svininfluensa när jag blöggade om det senast skriver jag nu att det känns som att det känns som jag håller på att bli sjuk, så blir det säkert inte så!

Smart, va?

Live and learn

I höstas någon gång ringde en kille på DHL och sa att han hade ett paket som skulle till mig, och undrade om jag ville att det skulle sjöfraktas eller flygas. Båten skulle ju ta en fyra-fem veckor men å andra sidan hade vi inte alls bråttom med att få hit grejerna och båtfrakten skulle vara billigare (det vet ju varenda unge) så jag sa att javafan, ta båtfrakten.

Fem veckor senare fick jag ett mejl av Jonas-på-lagret, den som får alla fraktfakturor, där han så att säga "färgglatt" ifrågasatte varför jag valt att skicka en låda som väger 11 kilo med båt från USA, till en kostnad av 5090,92 SEK, då en flygfrakt kostat ungefär en femtedel.

Sedan dess har jag fått "äta upp" den där båtfrakten otaliga gånger och jag börjar lessna på det.

Gubbjävel.

Veckans favorituttryck på engelska

"(I'm) between a rock and a hard place",  kan tänka mig att närmaste svenska uttryck är att man sitter i en rävsax.

Har en och annan lite knivig situation på jobbet nu, men det är inget att bli upprörd över. Allt ordnar sig.

Kändis

Och tänk, man råkar kasta ett getöga på tidningarna på jobbet man aldrig annars tittar på och tänkte "Hmmm, hon ser bekant ut..."

Det var ju Amanda! Coolt!

På tal om att köpa saker till ett hus man inte äger.

Vi får bonus med marslönen. Najs. Vi hade tillräckligt bra EBIT och NWC förra året, så då blir det en liten hacka baserad på årslön och tjänstegrad. Efter hälften bort i skatt tänker jag att pengarna räcker till en ytterdörr i huset, ungefär. Den ska jag inte köpa förrän huset blivit lite mer än en fantasi, men förr eller senare kommer den ju att behövas.

Kanske en sånhär? Vet inte riktigt, men dubbeldörr ska det vara, annars kan det kvätta.

Stuff

Det här med att man köper grejer till ett hus man inte ens är nära att äga, är det nästan lika dumt (eller dummare?) som att köpa vårkläder redan i februari?

Jag tänker att just den där grejen inte kommer att gå att få tag i då, och jag vet att jag kommer älska den lika mycket då vara så tacksam mot mig själv att jag köpte den då fast det rent sakligt sett var hål-i-huvet.

Saker jag redan köpt/planerar att köpa:

Dessutom har jag inhandlat en klänning på Asos som antingen kan bli helt fantastisk eller helt oanvändbar. Kicki har sagt att det är lätt/billigt att returnera till Asos, så jag vågade chansa.

Man jobbar med skåningar

"Det heder iust. Ost är ett vädersträck."

Just FYI:

Det verkade inte bli någonting med den där svininfluensan! Har känt mig lite hängig ett par dagar men inte värre än att man gå till jobbet och inte behöver äta Alvedon. Idag ska jag till och med spela tennis (fast jag igårkväll nästan hade bestämt mig för att ställa in). Gött!