måndag 20 april 2015

Studenter





Efter en lååång paus från blogglivet tänkte jag göra ett litet blogginlägg om Studenter. Ja inte i den vanliga benämningen, men antar denna efterrätt har nått att göra med de vita studenthattarna (och antagligen också för att göra vanlig mat lite speciell). Detta lilla knep, efterrätt, är nått jag fått lära mig av min mormor nån gång i tiden. Det var ett bra sätt att ta tillvara gammal mat och göra det till nått nytt. Och hos oss funkar det väldigt bra, barnen äter dom mer än gärna.

Studenter är maträster, gammal hederlig Mannagrynsgröt. Koka mannagrynsgröt på vanligt sätt, och istället för att ge hönsen grötklicken som blir i kastrullen så sättst den i en kaffekopp ännu sålänge gröten är varm. Låt den svalna före du lägger den i kylskåp och avnjut den följande dag genom att helt engelt kippa koppen upp och ner och låta studenten glida ut på fatet. Den serveras alltså kall, men lite sylt eller bär på.

Gammal hederligt husmorskknep att ta tillvara all mat. :)


söndag 22 mars 2015

paus


Visst känns det vemodigt och konstigt att tänka sig, vi har nu bestämt att klara oss utan höns en stund. (får lära upp katten att äta upp våra matrester...eller kanske lära barnen att äta upp allt på taldriken..) Men vemodet kommer inte med tanke på våra matrester, utan vi kommer sakna de små nyfikna fjäderbollarna på vår gård som nyfiket följer med i allt man gör.

Allt har sin tid dock, och nu är det tid att klara leva utan höns en stund. I hopp om att lättare och snabbare kunna flytta. Vart vet vi inte ännu, men tiden är absolut mogen..

För er som bor i närheten och vill fylla på er hönsflock/börja på en ny, ta en titt HÄR

söndag 15 mars 2015

ruvande höna

Det börjar bli den årstiden igen att ruvlusten smyger sig på hos hönsen. Jag har vid flera tillfällen blivit tillfrågad hur jag gör med min ruvande höna. Om jag flyttar, isolerar den från de andra osv. Tänkte nu berätta även här.

De första tecken jag brukar se hos en höna som ställer sig att ruva är att den ändrar sitt beteende oftast håller sig väldigt nära tuppen (en av våra hönor tar tvärtom avstånd från flocken och söker mat på egna ställen). Om jag då önskar att hönan skall börja ruva så brukar jag sakta fylla hönsreden med golfbollar, mera om detta har jag skrivit HÄR.

Jag brukar oftast låta hönan ligga på golfbollar de första dygnen, och under tiden samla ihop ägg och märker äggen med blyertspenna varvet runt (eftersom då ser man lätt demarkeradeäggen och behöver inte ens lyfta på äggen utan bara på hönan). På det sättet kan man ha koll ifall nån annan höna tränger in extraägg i samma bo (kan då bli för trångt o ägg lämnar på utsidan), blir det mera än 10 ägg så kan det bli för trångt och hönan kanske inte kan hålla alla varma. Att jag lägger alla ägg samtidigt är för att hönan brukar ligga kvar 2-3dygn efter att första kycklingen kommit fram. Så har räknat med att kycklingarna har bättre tid på sig att ta sig fram om de börjar utvecklas samtidigt.

Jag brukar inte flytta hönan under tiden hon ruvar, och inte heller försöka stänga in henne eller skilja av, brukar bara kolla på att det inte kommer extra ägg i boet. Flyttar man hönan kan hon missta sig och gå tillbaka till det gamla tomma boet efter att hon varit o äta. Hon lever alltså tillsammans med de andra hönsen och är lika fri att röra sig som dom.

Jag skriver oftast i kalendern när kläckningen skall börja. För när första kycklingen kommit fram brukar jag flytta ruvhönan och hennes blivande familj, hon är då så upptagen av kycklingen och överger då inte sin lilla pipande vän utan värmer den troget. Jag brukar ha dom skilt den första veckan så de får sin egen mat (så äter de andra hönsen inte upp deras mat), men ändå i närhet till de andra så de kan gå tillsammans efter det. Brukar servera maten i boet sålände den ännu befinner sig där så hon inte behöver stressa iväg ur boet med hungrig kyckling medan de andra inte hunnit sig ut. 



Det lönar sig att ha ett bo på golvet med låg framkant när kycklingarna kommit fram, så att kycklingarna slipper tillbaka till boet om de ramlar ut. När alla kycklingar kommit i gång med ätandet och krafsade har de sedan oftast fått gå med de andra hönsen igen.

HÄR finns mera om hurudan mat jag ger till hönsen och kycklingarna.

lördag 14 mars 2015

laga egen piimä / surmjölk (/långfil)

Piimä/surmjölk/långfil bygger på samma sak som yoghurt, mjölksyrebekterier; som livnär sig på laktos och mjölksocker. Mjölksyrebakterierna är dock en annan, och smaken blir inte stark som i yoghurt.







Roten

Börja med att ta fram ett halft glas piimä, välj den sort som du gillar bäst. och låt den stå fram i rumsteperatur en stund. Gärna upp till 12 timmar för att mjölksyrebakterierna skall förökas.

Mjölken
Värm mjölken till 35grader i kastrull (alternativt få upp temperaturen till 82gr först för att ta död på oönskade bakterier). Vispa ner roten

Vänta
Låt kastrullen stå med handduk i rumstemperatur, eller i kall ugn tills konsistensen ändrat och blivit tjockare. 12-16timmar. Ju längre man har den ju surare blir smaken och ju tjockare i konsistensen.

Förvaring
Vispa upp den färdiga piimän ordentligt och förvara den i kylskåp.




Före Piimän tar helt slut så kom ihåg att laga mera, du kan använda samma piimä som rot i oändlighet. Ett alternativ är också att frysa ner mindre mängder av sin favorit Piimä, och använda den som rot.

Resept på yoghurt hittar du HÄR

onsdag 11 februari 2015

mysli hjälpreda





Vissa saker som jag prövar på förblir bara ett "pröva på", men vissa saker är här för att stanna. Att laga egen yoghurt och egen mysli är två av dessa som inte faller i katergorin "pröva på". Dels med den ekonomiska aspekten, men största orsaken är nog ändå smaken, och att veta vad man äter. För er som vill pröva på att laga yogurt så har jag recept här. I mysli tillverkningen har receptet ändrat en hel del (mitt gamla recept finns här) det ändrar lite för varje gång beroende på vad vi har hemma.

En sak jag hittat på loppis som underlättar massor i mysli tillverkningen är en liten glasburk,med trä i botten och fyra knivblad som man hackar med. Vår mysli innehåller nämligen stor mängd nötter och frön, och dessa är trevligt att få lite sönderhackat. Visst funkar kniv och skärbräde, men nötterna flyger lätt iväg, och för 50cent, som denna lilla hacka kostade mig, så har jag sparat mycket flygande nötter och mycket tid. Rekomenderas.  

Dagens mysli recept:

havre och boveteflingor
havre kross
kokosflingor
solroskärnor
pumpakärnor
linfrön
sesamfrön
kakaonibs
chiafrön
nässelfrön och blad
hackad mandel
hackad hasselnöt

värm upp i kastrull:
ca 5 msk rypsolja
2 msk honung
2 msk kokosolja

Blanda ihop allt och rosta lätt i ugn, ca 175gr




tisdag 3 februari 2015

futondynor




Jag har tidigare skrivit om vår futon säng (länkar här och här). Madrassen har vi varit mycket nöjd med. I samband med madrass byte böt vi även ut våra syntettäcken mot täcken i helbomull eller duntäcken.Och skillnaden var enorm. Att få sova med enbart naturmaterial på alla sidor gör att man svettas mycket mindre! Nu före jul var det dynornas tur. Prövade först byta ut innehållet i min kudde till ull (finns här) men kändes som om ullen borde fyllas på hela tiden eftersom att ullen "sätter sig" och inte förblir fluffig, så kände jag mig inte helt nöjd. Dunkuddar har vi prövat på,och det använder ännu en del av familjen. Men eftersom att vi tyckt om futonmadrassen ville vi även pröva på futondynor.

För att göra det hela mycket mera invecklat så finns det sålkart dynor som är olika tjocka, stora och har olika många punkter på dynan. Rekomenderar inte denna dyna till en som önskar sig en dyna som huvudet sjunker in i, sådan är inte futondynan. Futondynan är på samma sätt som futonmadrassen fylld med bomull, vilket gör att den är stadig och tung men då samtidigt stöder nacken.






En del av familjen använder fortfarande dunkuddar. Dun är skönt och mjukt och återfår alltid sin form och blir fluffigt. Borde ha en kanalsydd kudde med dun i, skulle säkert bli favorit.






Jag har även en bovete dyna. Den är skön och stadig att sova på, och har den stora fördelen att dynan går att forma. Det tar dock en stund att bli van med denna, just för att den är så "hård" och den har även ganska mycket ljud när man rör sig på natten. Den är inte i sängen varje natt men ganska ofta, min nacke gillar den men...


Nästa projekt är att även skaffa futon madrasser till barnen.... men då måste alla sängar även bytas ut (till sängar med spjälbotten), så det är ett större projekt..

söndag 1 februari 2015

slakt och styckning






Jag gillar praktiska presenter. Och eftersom att vi har lite djur (och antagligen kommer skaffa mera i framtiden) och gillar att äta kött så tycker jag det är naturligt att ha kunskaper i hur man avlivar och styckar ett djur. Vi har tidigare haft förmånen att stycka älgkött (kan du läsa om häroch här) och då använt böcker och youtube som hjälp, och för varje styckning så växer självsäkerheten lite och man lär sig nytt. Planer på egna järgarkort finns, för att inte behöva föda upp alla djur vi äter, men det lär tar en tid ännu före det förverkligas.

I år bestod iallafall min mans julklapp av en bok i ämnet och en typ av styckningskniv. Boken heter Butchering och är skriven av Adam Danforth. Med den i hand borde man våga sig på slakt och styckning av fjäderfä, kanin, lam, get och gris.(Har man nötkreatur som skall slaktas har han även skrivit en hel bok om detta.) Bra bilder och mycket info (450s tjock bok). På samma sätt som med matrecept (alla kockar har egna recept..) gäller antagligen även med styckning, att det finns massor med alternativ på hur man kan stycka tex ett får, mycket då beroende vad man vill ha ut för delar och hur man tänkt använda dom. Denna bok styckade lite annorlunda från hur vi gjort/försökt göra, vilket gör det ännu intressantare, man lär sig nytt. :) -bra bok!











Kompleterade julklappen med en gemensam styckningskurs, som vi båda gillade och uppskattade. Mera säkerhet och erfarenhet, och nu vet jag vilka knivar och köttyxor som kan önskas av julgubben nästa år.

#fårkött

#styckningsknivar

#köttkvarn

#köttbuljong
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...