Nyårsafton

Champagnen är inte öppnad än. Just den här flaskan kommer faktiskt inte att bli öppnad ikväll - för vi skall gå på kalas.... Dagens i-landsproblem delar jag nog med många andra. Jag vet inte vad jag skall ta på på mig.

Jag önskar er en underbar nyårsafton och framförallt ett riktigt, riktigt

Gott Nytt År.

Tingeling!

En utmärkelse

Jag har fått något fint; del II.

Titta vilken "fin" utmärkelse jag fått! Särskilt glad blev jag förstås eftersom utmärkelsen kom från en av de bloggerskor jag uppskattar allra mest; Poppins Trädgård, och även innehöll hennes rara ord om mig. Tusen tack!... Och vet ni vad? Före jul fick jag något annat fint av Poppins som jag inte kan låta bli att visa. Ett sött paket, inte virtuellt utan alldeles riktigt, som innehöll så här vackra hjärtan.

Detta är mitt hundrade inlägg på bloggen. Jag har tänkt de senaste dagarna att det vore kul att hinna till hundra före årets slut. Jag hade ingen aning när jag skrev inlägg nummer ett att det faktiskt skulle finnas en massa fantastiska, positiva och vänliga människor som ville ta sig tid att läsa och kommentera. Tack allesammans. Ni har förgyllt mina dagar 2007.... Champagnen spar jag till i morgon kväll. Då måste jag ju faktiskt komma tillbaka med det hundraförsta inlägget så jag kan önska Gott nytt år. Men som sagt - det blir i morgon.

Mortel

Jag har fått något fint; del I.



Den här morteln fick jag av mina föräldrar i julklapp. Den är stor och tung och helt underbar. Tillverkad i svart granit. På bilden försvinner den nästan in i vår köksbänk som också är av granit. Jag är så glad och längtar efter att få använda den.... Jag har nog varit lite snäll i år i alla fall. Och framförallt så har jag fantastiskt snälla föräldrar.

Julklappar

Jag har köpt mig fri. Jag har i alla fall gjort ett tappert försök.

Det kändes så på julafton. Plötsligt insåg jag att jag har dåligt samvete för att jag arbetat så mycket det senaste året. Den tiden borde jag ha spenderat med mina barn. Om jag hade kunnat välja. Nu satt jag istället där med en hög med paket som jag själv inte kunde minnas vad det var i och hoppades att allt skulle bli bra i alla fall.

På julaftons förmiddag går vi alltid i kyrkan hela familjen. Vi vill gärna att våra barn skall påminnas om vad julen handlar om egentligen.... Så tänker jag. Men egentligen är det ju jag som inte fattat någonting.

Men barnen förlät mig. Lillasyster hade pirr i magen och förväntningar så det räckte för oss alla. Och hon och storasyster, de tindrade båda med ögonen och strålade ikapp med ljusen och de var verkligen glada och tacksamma. Och då blev jag också lycklig.

Och förresten... Jag tror bestämt att det var betydligt mer snö på julen när jag var liten.

Mer jul

När jag var barn var det lite mindre av en massa saker än vad det är nu...

Godispåsarna t.e.x, de var betydligt mindre. Smågodiset valdes bit för bit - det östes inte skopa för skopa... Mina föräldrar hade en elektrisk sjuarmad ljusstake. Jag minns den tydligt för den var så fin. Nu har de flesta en i varje fönster under adventstiden.

På julafton när det första ljuset i adventsljusstaken var helt nerbrunnet, då bytte min pappa ut ljusen till fyra nya och tände allesammans. Jag kan fortfarande minnas känslan då jag betraktade de fyra fladdrande ljuslågorna. Det var så vackert med de levande ljusen, det pirrade i magen och snart skulle säkert tomten komma.

Idag kan jag tända hur många ljus jag vill - och det gör jag. Men den fantastiska känslan från barndomen.... den kommer aldrig tillbaka, inte till min mage.

God fortsättning!

Jul i vårt hus

Jag önskar er alla en riktigt, riktigt

God Jul.

Tingeling!

Zinkhus

Äntligen, äntligen, äntligen har jag också ett zinkhus.... Eller rättare sagt tre stycken.

I mitt paket från Syster Lycklig fanns inte bara glaskross utan också dessa båda hus, ett stort och ett litet.

Och precis då jag fått dessa båda råkade bara detta komma i min väg.

Nu tror jag inte jag behöver fler hus. Tror inte....

Glaskupa

Min arbetsplats ligger tillräckligt nära den underbart charmiga butiken Syster Lycklig för att jag skall hinna gå dit och tillbaka på lunchen. Men då hinner jag å andra sidan inte äta något. Därför bestämde jag mig för att via nätet beställa några av de där sakerna som finns i butiken och som det absolut inte går att leva utan.....

Häromdagen hämtade jag ut mitt stora, stora paket. Mitt i den stora lådan, i en betydligt mindre låda, låg min glasklocka. Jag kände direkt när jag tog i kartongen att glaset var trasigt. Reklamera till posten - hur gör man då? Tror inte flickorna i kassan på Sabis blir överlyckliga när jag kommer med mina skärvor..... Jag tog min kartong med glaskross, offrade lunchen och tog en promenad i ösregn bort till Syster Lycklig. En enda glaskupa fanns kvar. Den stod på disken och väntade på mig. Jag fick den med mig inslagen i massor av wellpapp. Tack snälla systrarna!

Nu har jag dekorerat den med torkade apelsinskivor, stjärnanis och små kanelstänger.... Apelsinskivorna är förresten en historia för sig. Jag la dem på ett galler i ugnen för att de skulle torka och lät dem ligga kvar där för att utnyttja eftervärmen. Några dagar senare satte vi på ugnen för att baka lussekatter..... Konstigt att det plötsligt luktar bränd apelsin i köket.

Och - det är inte wellpappen. Det är en löpare från Design House Stockholm.

Julpyssel

Man kan inte direkt påstå att julpysslande är min starka sida. Läs - Tingeltangel är en katastrof i fråga om små pärlor, garnstumpar, silkespapper och kottar. Men en gång om året gör jag ett undantag och försöker i alla fall. I lördags var det dags igen.

Varje år vid den här tiden bjuder församlingen in till julpyssel i kyrkan. Tänk er en stor sal full med halva Panduros lager plus massor av färger, tyger, papper och limpistoler. Och världens snällaste handledare som tålmodigt varje år visar mig hur man syr langettsöm för det har jag ju hunnit glömma sedan förra året.... Pyssel på förmiddagen, andakt i kyrkan, lunch, pyssel på eftermiddagen. Jag, två egna barn och två lånade.... Barnen producerar snabbt och säkert snygga och fantasifulla julklappar till hela familjen. Själv tillbringar jag första timmen med att gapa över allt fint och fundera. Sedan syr jag en filtstrumpa med langettsöm som vanligt. Det brukar ta resten av dagen.

Hyacinter

Jag vill bekänna något..... Jag tycker inte om hyacinter. Doften ger mig migrän. Jag tycker inte ens de är speciellt vackra. Det kommer aldrig in några hyacinter hemma hos oss.

Julblommor för mig, det är helt andra skönheter.

Ardisia.

Julstjärnor förstås.... Dessa får bo hos olivträdet.

Amaryllis.... Den här vita ser nästan aggressiv ut.

Men den röda ger intryck av att vara mild och snäll.

Och sist men inte minst. Den vänaste och mest bedårande av vinterns alla blommor - julrosen.

Kalender

Nu har vi firat lillasysters födelsedag i en hel vecka. Frukost på sängen och stora och små paket. Uppvaktning av släkten. Övernattningskalas med bästa kompisarna som bakade pizza, sjöng stämsång och såg på film halva natten.

När yngsta kusinen, 3 år, var på väg hem i bilen efter släktkalaset sa han till sina föräldrar "Vi fick inte fiska"..... Aj, aj, aj. Lilla gubben. Hur kunde vi missa fiskdammen?.... Men lillasyster är nöjd och glad och nu kan vi släppa in julen.

Min svärmor har broderat underbara julkalendrar till sina barnbarn. Till alla utom till lillasyster för lillasyster och farmor korsade bara varandra i livet en enda månad.

Varje år när det är dags att slå in 48 små paket till kalendrarna tänker jag att detta år får vara det sista. Men varje år när det närmar sig advent så gör jag det en gång till i alla fall.

Och lillasyster har också en kalender. När paketen inte ryms i de små strumporna får de hänga utanpå.

Tisdagstema - pynt

Veckans tisdagstema är pynt.... Jag är snarare en minimalist än en pyntare. Men idag har jag tagit ut svängarna lite extra och pyntat min rosmarinplanta.

Inte jul än

Hos oss släpper vi inte in julen än. Inte ens minsta adventspynt kommer över tröskeln. I alla fall inte annat än i största hemlighet.

Lillasyster skall fylla år. Det är en stor dag och det har räknats ner och skrivits listor länge nu. Först när lillasyster är vederbörligen uppvaktad (med paket med presentpapper - inte julpapper) och både släktkalas och övernattningskalas med kompisarna är överstökat kan vi släppa in julen.

Men sent om natten kan det möjligen ändå hända att något litet pynt smyger in och gömmer sig. Häromkvällen smet tex dessa söta små kulor från Village in kamoflerade i en vanlig papperskasse.

Det fiffigaste av allt är att de kan stå upp och användas som hållare för placeringskort. Så kommer de att få stå på mitt bord på julafton.

Tisdagstema - omgjort

Veckans tisdagstema är omgjort. Eftersom vi under det senaste året gjort om vårt hus dramatiskt och eftersom jag är så otroligt nöjd med resultatet tar jag chansen att reprisera lite före- och efterbilder från hallen.

Före.

Under byggtiden.

Efter.

Tingeling!