1974
Från Wikipedia
- 1974 är även ett musikalbum av rockgruppen Nynningen, se 1974 (musikalbum).
1974 – MCMLXXIV 38 år sedan |
|
År 1971 | 1972 | 1973 1974 1975 | 1976 | 1977 |
|
Årtionde 1950-talet | 1960-talet 1970-talet 1980-talet | 1990-talet |
|
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet |
|
Årtusende 1000-talet |
|
Året | |
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
Humaniora och kultur Datorspel | Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV |
|
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport |
|
Teknik och vetenskap Meteorologi | Teknik | Vetenskap |
|
Svenskspråkiga länder | |
Sverige 1974 |
|
Epok: |
Regent: Carl XVI Gustaf |
Ärkebiskop: |
Statsminister: |
Finland 1974 |
|
Epok: |
Regent: Urho Kekkonen |
Ärkebiskop: |
Statsminister: |
Andra tideräkningar | |
Ab Urbe Condita | 2727 |
Bahá'í- kalendern |
130 – 131 |
Buddhistisk kalender |
2518 |
Etiopisk kalender |
1966 – 1967 |
Nengō (Japan) |
Shōwa 49 |
Judisk kalender |
5734 – 5735 |
Muslimsk kalender |
1393 – 1394 |
Persisk kalender (Iran och Afghanistan) |
1352 – 1353 |
Sakakalendern (Indien) |
1896 – 1897 |
Thailändsk solkalender |
2517 |
1974 (MCMLXXIV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
Innehåll |
[redigera] Händelser
[redigera] Januari
- 1 januari – 38 personer omkommer och 2 överlever då ett italienskt flygplan störtar i dimma över Turin, Italien [1].
- 2 januari – Elransonering införs i Sverige på grund av oljekrisen [2].
- 4 januari – Jan Guillou, Peter Bratt och Håkan Isacson döms till ett års fängelse vardera för att ha avslöjat IB-affären [2] i Folket i Bild/Kulturfront [3].
- 8 januari – Bensinransonering införs i Sverige [4].
- 11 januari – Egyptiska oljetorn och oljekällor i havet väster om Sinai, som ockuperas av Israel, står i brand efter att ha träffats av en israelisk raket [5].
- 26 januari – Ett turkiskt trafikflygplan störtar strax efter start från Izmir, Turkiet och 65 av 73 personer omkommer[6].
- 29 januari – Den svenska bensinransoneringen upphör efter tre veckor [2].
[redigera] Februari
- 1 februari – Minst 225 personer omkommer vid en brand i ett 25 våningar högt kontorshus i São Paulo, Brasilien [7].
- 4 februari – Patricia Hearst, dotter till tidningsmannen William Randolph Hearst, kidnappas av SLA [4].
- 5 februari – Rymdsonden Mariner 10 flyger förbi planeten Venus.
- 7 februari – Grenada blir självständigt från Storbritannien.
- 8 februari – Det amerikanska Skylabprojektet avslutas.
- 13 februari
- Den sovjetiske författaren Alexander Solsjenitsyn utvisas från Sovjetunionen och fråntas sitt sovjetiska medborgarskap [2].
- Galtåsens station brinner ner till grunden.
- 22 februari – Pakistan erkänner Bangladesh [8].
- 27 februari – Sveriges riksdag antar den nya svenska regeringsformen (RF) och riksdagsordningen (RO) där kungen enbart får ceremoniella uppgifter, och rösträtten sänks till 18 år [3]. Antalet ledamöter i Sveriges riksdag skall minskas från 350 till 349 [9].
[redigera] Mars
- 3 mars – 344 personer dödas då en turkisk DC 3:a störtar i skogen utanför Paris [4] då en olåst lastlucka blåst upp [10].
- 7 mars – Elransoneringen i Sverige avlåses, bland annat lyser gatlamporna för fullt igen [2].
- 14 mars – Kurder i nrora Irak kräver självstyre, upproret krossas av Iraks regering [4].
- 15 mars – Ett Super Caravelle-flygplan från Sterling Airways exploderar under taxining från Teherans flygplats i Iran. Av 96 ombord omkommer 15 personer, 8 danskar och 7 svenskar [11].
- 21 mars – Sverige och USA utbyter återigen ambassadörer efter krisen som uppstod vid Olof Palmes kritik mot USA:s krigföring i Indokina den 23 december 1972 [3]. Sverige utser Wilhelm Wachtmeister som USA-ambassadör [9].
- 29 mars – Rymdsonden Mariner 10 flyger förbi planeten Merkurius.
[redigera] April
- 3 april – Den svenska filmfotografen Sven Nykvist får en Oscar för fotot i Ingmar Bergmans film Viskningar och rop [3].
- 6 april – ABBA:s låt Waterloo vinner Eurovision Song Contest för Sverige i Brighton [2].
- 15 april – Armékupp äger rum i Niger.
- 18 april
- Den kurdiska självständighetsrörelsen förklarar Irak totalt krig.
- Sverige förbjuder färgning av livsledem [4].
- 25 april – En oblodig militärkupp i Portugal gör slut på drygt 40 års diktatur [2].
- 26 april – Sveriges första videograf invigs.
- 27 april
- Ett sovjetiskt inrikesflygplan störtar vid Leningrad, Sovjetunionen och alla 108 personer i flygplanet omkommer [12].
- Färgning av livsmedel förbjuds i princip i Sverige [9].
[redigera] Maj
- 7 maj – Skogsbrand ödelägger ett cirka 6 kvadratkilometer stort gran- och blandskogsområde vid Sorunda väster om Stockholm, Sverige [13].
- 8 maj
- Västtysklands förbundskansler Willy Brandt avgår då hans personlige sekreterare Günter Guillaume avslöjats som östtysk spion [2].
- Flera kvadratkilometer skog förstörs vid skogsbränder i Småland, Sverige [14].
- 15 maj – Ma'alot-massakern äger rum i Israel, israelisk militär stormar en skola som ockuperas av palestinier. 21 barn och tre gerillamän dödas.
- 16 maj – Indien spränger sin första kärnladdning.
- 18 maj – Indien provspränger sin första kärnladdning och blir världens sjätte kärnvapenmakt [2].
- 19 maj – Konservative kandidaten Valéry Giscard d' Estaing väljs till fransk president efter nyligen avlidne Georges Pompidou [2].
- 23 maj – Sveriges riksdag inrättar Statens kulturråd [9].
- 28 maj – Sveriges riksdag bifaller en proposition om en jättelik satsning på ett Stålverk 80 i Luleå [3].
- 29 maj – Sveriges riksdag antar en abortlag som ger kvinnan rätt att själv bestämma om abort under havandeskapets första 12 veckor [2].
- 31 maj – Syrien och Israel ingår vapenvila [15].
- Maj – I Sverige enas Socialdemokraterna och Folkpartiet i den så kallade Hagaöverenskommelsen om en skatteomläggning och en sänkning av den svenska pensionsåldern till 65 år.
[redigera] Juni
- 1 juni – En kemisk fabrik i Flixborough i England, Storbritannien exploderar och utplånar den närliggande byn [16].
- 15 juni – Prinsessan Christina gifter sig med affärsmannen Tord Magnusson.
- 16 juni
- 18-årige Björn Borg, Sverige vinner franska öppna mästerskapen i tennis på grus [2].
- Frankrike inleder en atmosfärisk kärnvapenprovserie vid Mururoaatollen [17].
- 17 juni – 3 skogsbränder härjar i västra Sverige, i Tanum brinner 3 hus ner och flera människor evakueras [18].
- 28 juni – Den sovjetiske kärnfysikern Andrej Sacharov hungersstrejkar för att uppmärksamma omvärlden om de politiska fångarna i Sovjetunionen [2].
[redigera] Juli
- 1 juli – Den svenska myndighetsåldern sänks från 20 till 18 år [3].
- 7 juli -Västtyskland vinner med 2-1 mot Nederländerna vid VM-finalen i fotboll inför 75 000 åskådare på Olympiastadion München [2]
- 15 juli – Greklands nationalgarde genomför en militärkupp på Cypern och president Makarios störtas, Cypernkrisen börjar [4].
- 20 juli – Turkiets militär invaderar norra Cypern [2].
- 23 juli – Militärjuntan i Grekland drar sig tillbaka och konservative Konstantin Karamanlis bildar civil regering [2].
- Juli – Allmän lagstiftning om anställningsskydd införs i Sverige.
[redigera] Augusti
- 1 augusti – 2 000 personer omkommer och 30 miljoner blir hemlösa vid skyfall i Bangladesh [19].
- 8 augusti – Richard Nixon avgår som USA:s president då det kommit fram att han ljugit om sin roll i Watergateaffären och aktivt försökt dölja brottet [2].
- 9 augusti
- Vicepresident Gerald Ford blir ny president i USA [2], och den ende amerikanske presidenten under 1900-talet, som aldrig vinner ett presidentval.
- Nederländska supertankern Metula går på grund i Berings sund [20].
- 13 augusti – Augusto Pinochet förbjuder politisk verksamhet i Chile.
- 16 augusti
- Den norra tredjedelen av Cypern stäls under turkisk kontroll, medan resten styrs av grekcyprioter [2].
- Minst 50 personer omkommer vid en tågolycka i Charleroi, Belgien [21].
- 20 augusti – Turkiska soldater anländer till Cypern [15].
- 23 augusti – Militärjuntan i Grekland avgår [15].
- 26 augusti
- Sverige och Nordvietnam tecknar ett avtal om uppförande av ett pappersbruk i Bai Bang, Sveriges dittills största biståndsprojekt [3]. Även massfabrik skall byggas, och med projektet betalar Sverige 800 miljoner SEK [9].
- Olja från nederländska tankern Metula som gått på grund i Berings sund börjar pumpas över till kusttankers, medan 90 00 ton råolja läckt ut i dittills största oljekatastrofen [22]..
- 30 augusti – 122 personer omkommer och 150 skadas vid en tågurspårning i Zagreb, SR Kroatien, Jugoslavien [23].
[redigera] September
- 6 september – Anders Michanek, Sverige blir världsmästare i speedway på Ullevi [9].
- 8 september – 88 personer omkommer då ett amerikanskt flygplan störtar i havet utanför Grekland [24]
- 10 september – Portugal erkänner Guinea-Bissau [25].
- 12 september – Haile Selassie avsätts som kejsare vid en militärkupp i Etiopien [4].
- 13 september – Energiprognosutredningen i Sverige säger att den svenska kärnkraften måste byggas ut till minst elva verk [3].
- 18 september – Svenske spionen Stig Wennerström, 1964 dömd till livstids fängelse, friges efter beslut av Sveriges regering [2].
- 19 september – Guinea-Bissau blir självständigt från Portugal [15].
- 21 september
- Rymdsonden Mariner 10 flyger förbi planeten Merkurius.
- 9 000 personer omkommer vid en orkan i Honduras [19].
- 30 september – Muhammad Ali, USA besegrar George Foreman, USA i Kinshasa och återtar världsmästartiteln i tungviktsboxning [2].
[redigera] Oktober
- Oktober – Kulturhuset vid Sergels torg i Stockholm, Sverige invigs [3].
- 1 oktober – Niue blir en till Nya Zeeland associerad stat [26]
- 3 oktober – Det meddelas att Nobelpriset i litteratur delas av svenska författarna Eyvind Johnson och Harry Martinson [4].
- 26 oktober – 2,7 liter råolja läcker ut vid en omlastningshamn i Irland, och hotar ett stort turistområde [27].
[redigera] November
- 3 november – 90 personr omkommer vid en hotellbrand i Seoul [28].
- 18 november – Första frtyget passerar genom det smala inloppet till Brofjorden i Bohuslän [29].
- 20 november – 59 personer omkommer då ett västtyskt flygplan med 157 personer störtar strax efter starten i Nairobi [30]
- 25 november – Valentin Agapov, sovjetisk avhoppare, ansöker om politisk asyl i Helsingborg.
- November – Städerskorna på Domnarvets Jernverk går ut i en vild strejk [3].
[redigera] December
- 1 december – Ett amerikanskt flygplan störtar nrodväst om Washington, DC och alla 93 personer i flygplanet omkommer [31].
- 10 december – Nobelpriset i litteratur delas av svenska författarna Eyvind Johnson och Harry Martinson [2]. Gunnar Myrdal delar Nobelpriset i ekonomi [3] före Friedrich August von Hayek, Storbritannien.
- 13 december
- Malta blir republik. [33]
- Sveriges riksdag beslutar att 15 % av de svenska företagens vinst över en miljon skall avsättas i en investeringsfond. [3]
- 17 december – Sveriges Ingemar Stenmark tar sin första världscupseger i specialslalom i Madonna di Campiglio i Italien [9].
- 27 december – 42 personer omkommer vid kolgruveexplosion i Frankrike [34].
- 28 december 5 000 personer omkommer vid ett jordskalv i Pakistan [19].
- 30 december – Sveriges regering håller sin sista konselj enligt den traditionella ordningen, med kungen som ordförande och statsministern som flredragande [35]
[redigera] Okänt datum
- Amerikanska marinsoldater landstiger i Cypern för att evakuera civila amerikaner under oroligheterna [36].
- 5 000 personer omkommer och 250 000 blir hemlösa vid översvämningar i Brasilien [19].
- Rubiks kub uppfinns av ungraren Ernő Rubik.[37]
- Sverige antar 1974 rås kriminalvårdslag.[38]
- Den svenska lagen om tvångssterilisering av personer som ansetts "sinnesslöa" avskaffas. Mellan åren 1935 och 1974 har mer än 60 000 svenskar steriliserats med hjälp av lagen.
- I Sverige presenteras en ny kulturpropostion vilken kommer att få stor genomslagskraft på svensk kulturpolitik.
- Leif Lundblad patenterar ett sedelutmatningssystem mer känt som bankomaten.
- Den svenska regeringen och mittenpartierna presenterar ett omfattande stimulanspaket för den svenska ekonomin.
- Deltidspension, utbyggd sjukförsäkring och utvidgad föräldraledighet införs i Sverige [39].
- Sverige undertecknar konventionen om skydd av Östersjöns marina miljö, vilken reglerar land- och sjötransporter, fiske och miljöskydd.
- Den svenska momsen sänks tillfälligt.
- Den svenska inkomstskatten sänks.
- Postbanken och Sveriges Kreditbank går samman till Post- och Kreditbanken (PK-banken).
- De svenska Jordbrukskassorna och Centralkassorna byter namn till Föreningsbanken.
- I England i Storbritannien utökas skolplikten från att tidigare ha upphört vid 15 års ålder till att upphöra vid 16 års ålder [40].
- Sverige antar nya regler för äktenskapets ingående och upplösning [41]
- Nordiska museet anordnar en utställning, med bilder arrangerade av Aftonbladet, där temat är 30 år efter de svåra åren under 1930-talet [42].
[redigera] Födda
- 1 januari – Theodor Paues, svensk lobbyist och pr-konsult.
- 3 januari – Alessandro Petacchi, italiensk tävlingscyklist.
- 4 januari – Sonja Richter, dansk skådespelare
- 12 januari – Melanie Chisholm, brittisk sångare.
- 16 januari
- Mattias Jonson, svensk fotbollsspelare.
- Kate Moss, brittisk fotomodell.
- 17 januari – Marco Antonio Barrera, mexikansk boxare.
- 21 januari – Linda Rosing, svensk sångare, fotomodell och dokusåpadeltagare.
- 22 januari – Jenny Silver, svensk sångare.
- 23 januari – Tiffani-Amber Thiessen, amerikansk skådespelare.
- 24 januari – Boris Glibusic, svensk skådespelare.
- 30 januari – Christian Bale, brittisk skådespelare.
- 3 februari – Helena Nizic, svensk skådespelare.
- 8 februari
- Seth Green, amerikansk skådespelare.
- Guy-Manuel de Homem-Christo, fransk musiker, medlem i Daft Punk.
- 10 februari – Elizabeth Banks, amerikansk skådespelare.
- 12 februari – Lisa Brenner, amerikansk skådespelare.
- 13 februari – Robbie Williams, brittisk sångare.
- 15 februari
- Tomi Putaansuu (Mr. Lordi), finsk sångare i metalbandet Lordi.
- Alexander Wurz, österrikisk racerförare.
- 16 februari – Tooru Nishimura, Sångare, låtskrivare och poet i bandet Dir en grey.
- 18 februari – Jevgenij Kafelnikov, rysk tennisspelare.
- 23 februari – Gotti Sigurdarson, isländsk skådespelare.
- 24 februari – Chad Hugo, amerikansk musikproducent och musiker, medlem i N.E.R.D.
- 28 februari – David Hellenius, svensk programledare i TV.
- 3 mars – Dea Norberg, svensk sångerska.
- 5 mars – Eva Mendes, amerikansk skådespelare.
- 7 mars – Jenna Fischer, amerikansk skådespelerska.
- 8 mars – Fardeen Khan, indisk skådespelare.
- 13 mars
- Linda Bengtzing, svensk programledare i TV och sångare.
- Thomas Enqvist, svensk tennisspelare.
- Vampeta, född Marcos André Batista Santos, brasiliansk fotbollsspelare.
- 16 mars – Johan Widerberg, svensk skådespelare.
- 20 mars – Katarina Sandström, svensk nyhetsuppläsare SVT Rapport.
- 24 mars – Alyson Hannigan, amerikansk skådespelare.
- 29 mars – Marc Gené, spansk racerförare.
- 30 mars – Tomislav Butina, kroatisk fotbollsmålvakt.
- 31 mars – Stefan Olsdal, svensk musiker, basist i Placebo.
- 2 april – Håkan Hellström, svensk artist.
- 7 april – Baker Karim, svensk regissör, producent och manusförfattare.
- 9 april – Jenna Jameson, amerikansk porrskådespelare.
- 10 april – Andreas Andersson, svensk fotbollsspelare.
- 11 april
- Tricia Helfer, kanadensisk fotomodell och skådespelerska.
- Anton Glanzelius, svensk skådespelare.
- Ahmed Khalfan Ghailani, en av FBI:s mest eftersökta terrorister.
- 13 april
- Sergei Gonchar, rysk ishockeyspelare.
- Johan Linander, svensk politiker (centerpartist), riksdagsledamot från 2002.
- 16 april – Mattias Timander, svensk ishockeyspelare.
- 17 april
- Victoria Beckham, brittisk sångare.
- Mikael Åkerfeldt, svensk musiker
- 18 april – Ola Björkman, svensk skådespelare.
- 28 april – Penelope Cruz, spansk-amerikansk skådespelare.
- 29 april – Pascal Cygan, fransk fotbollsspelare
- 2 maj – Jan Emanuel Johansson, svensk dokusåpadeltagare och politiker.
- 3 maj – Dulé Hill, amerikansk skådespelare.
- 4 maj – Anders Johansson, svensk musiker, komiker samt programledare i TV och radio.
- 7 maj – Breckin Meyer, amerikansk skådespelare.
- 16 maj – Laura Pausini, italiensk sångare.
- 21 maj
- Fairuza Balk, amerikansk skådespelare.
- Eduardo Verástegui, mexikansk skådespelare.
- 23 maj – Scott Lyons, amerikansk skådespelare inom pornografisk film.
- 24 maj
- Ruslana Lyzjitjko, ukrainsk sångare, vinnare av Eurovision Song Contest 2004.
- Dash Mihok, amerikansk skådespelare.
- 25 maj – Petter, svensk rapmusiker.
- 26 maj – Lars Frölander, svensk simmare.
- 28 maj – Romain Duris, fransk skådespelare.
- 1 juni – Alanis Morissette, kanadensisk sångare.
- 3 juni – Serhiy Rebrov, ukrainsk fotbollsspelare.
- 4 juni
- Amir Chamdin, svensk musiker och regissör, sångare i Infinite Mass.
- Sonja Lindblom, svensk skådespelare.
- 13 juni – Steve-O, brittisk skateboardåkare och TV-kändis, Jackass.
- 24 juni – Magnus Carlsson, svensk musiker.
- 26 juni – Dieter Kalt, österrikisk ishockeyspelare.
- 3 juli – Jens Ohlin, svensk skådespelare.
- 7 juli – Karlis Skrastins, lettisk ishockeyspelare.
- 9 juli – Nikola Sarcevic, svensk låtskrivare och artist.
- 11 juli – Aldo Bumci, albansk politiker och före detta justitieminister.
- 12 juli – Sharon den Adel, nederländsk sångare, frontfigur i Within Temptation.
- 13 juli – Deborah Cox, kanadensisk sångare.
- 20 juli – Källa Bie, svensk skådespelare.
- 23 juli – Maurice Greene, amerikansk friidrottare.
- 24 juli – Jepson, eg. Mikael Jepson, svensk musiker, gitarrist i The Ark.
- 29 juli
- Mikaela Ingberg, finländsk friidrottare (spjutkastare).
- Viktoria Tolstoy, född Kjellberg, svensk jazzsångare.
- 30 juli – Hilary Swank, amerikansk skådespelare.
- 31 juli
- Emilia Fox, brittisk skådespelare.
- Adam Putnam, amerikansk republikansk politiker.
- 8 augusti – Andy Priaulx, brittisk racerförare.
- 9 augusti
- Patrik Eriksson-Ohlsson, svensk fotbollsspelare.
- Cecilie Skog, norsk fjällklättrare och äventyrare.
- 15 augusti – Natasha Henstridge, kanadensisk fotomodell och skådespelare.
- 16 augusti – Magnus Betnér, svensk ståuppkomiker.
- 18 augusti – Jong Song-ok, nordkoreansk friidrottare (marathon-löpare).
- 20 augusti – Amy Adams, amerikansk skådespelare.
- 23 augusti – Ray Park, brittisk stuntman och skådespelare.
- 28 augusti
- Goran Marjanovic, svensk skådespelare och manusförfattare.
- Johan Andersson, svensk programmerare.
- 30 augusti – Camilla Läckberg, svensk författare.
- 2 september
- Jonte Halldén, svensk skådespelare.
- Viveca Jedholm, svensk skådespelare.
- Sami Salo, finländsk ishockeyspelare.
- 3 september
- Martin Gerber, schweizisk ishockeyspelare.
- Magnus Silfvenius, svensk programledare.
- 6 september – Nina Persson, svensk musiker, sångare i The Cardigans.
- 8 september – Yaw Preko, ghanansk fotbollsspelare.
- 9 september – Glenn Nye, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2009-.
- 10 september
- Mirko Filipović, kroatisk MMA-fighter.
- Ryan Phillippe, amerikansk skådespelare.
- 14 september – Hicham El Guerrouj, marockansk medeldistanslöpare.
- 18 september – Xzibit, amerikansk hiphopartist och skådespelare.
- 19 september – Victoria Silvstedt, svensk fotomodell och artist.
- 23 september – Philomène Grandin, svensk skådespelare.
- 24 september – Johnny Munkhammar, svensk författare och debattör.
- 26 september – Fredrik Jacobson, svensk professionell golfspelare.
- 6 oktober – Kenny Jönsson, svensk ishockeyspelare.
- 7 oktober – Charlotte Perrelli, svensk sångare.
- 8 oktober
- Candy Lo, kinesisk skådespelare.
- Fredrik Modin, svensk ishockeyspelare.
- Daniel Milton, svensk konstnär.
- 9 oktober – Tom Perriello, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2009-.
- 11 oktober – Joel Östlund, svensk skådespelare.
- 14 oktober – Natalie Maines, amerikansk countrysångare, medlem i Dixie Chicks.
- 16 oktober – Paul Kariya, kanadensisk ishockeyspelare.
- 22 oktober – Miroslav Šatan, slovakisk ishockeyspelare.
- 24 oktober – Joakim Nätterqvist, svensk skådespelare.
- 26 oktober – Jeroen van Veen, nederländsk musiker.
- 28 oktober – Joaquin Phoenix, amerikansk skådespelare.
- 5 november – Angelina Gossow, tysk Death Metalsångare
- 9 november
- Sven Hannawald, tysk backhoppare.
- Alessandro Del Piero, italiensk fotbollsspelare.
- 11 november
- Henrik Berggren, svensk musiker, sångare i Broder Daniel.
- Leonardo DiCaprio, amerikansk skådespelare.
- 18 november
- Chloë Sevigny, amerikansk skådespelare.
- Petter Solberg, norsk rallyförare.
- 20 november – Marina Andrievskaia, svensk badmintonspelare.
- 21 november – Eric Ericson, svensk skådespelare.
- 23 november
- Emil Forselius, svensk skådespelare.
- Saku Koivu, finländsk ishockeyspelare.
- 27 november – Kirk Acevedo, amerikansk skådespelare.
- 29 november – Pavol Demitra, slovakisk ishockeyspelare.
- 4 december – Christine Meltzer, svensk programledare i TV.
- 9 december – Peter Magnusson, svensk programledare i TV.
- 16 december – Frida Hallgren, svensk skådespelare.
- 17 december – Giovanni Ribisi, amerikansk skådespelare.
- 23 december – Mieszko Talarczyk, svensk sångare i rockbandet Nasum.
- 24 december – Ryan Seacrest, amerikansk tv- och radioprogramledare.
- 26 december – Linda Haglund, svensk bowlare.
- 27 december – Sara Wedlund, svensk friidrottare.
- 29 december
- Twinkle Khanna, indisk skådespelare.
- Mekhi Phifer, amerikansk skådespelare.
- 30 december – Johanna Sällström, svensk skådespelare.
- 31 december
- Mario Aerts, belgisk tävlingscyklist.
- Tony Kanaan, brasiliansk racerförare.
[redigera] Avlidna
- 4 januari – Alf Östlund, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 6 januari – David Alfaro Siqueiros, mexikansk konstnär.
- 7 januari – William R. Laird, amerikansk demokratisk politiker och advokat, senator 1956.
- 14 januari – Östen Undén, svenskt statsråd, utrikesminister 1924-1926 och 1945-1962, professor i juridik, universitetskansler [3].
- 16 januari – Fred Andrew Seaton, amerikansk republikansk politiker.
- 18 januari – Leif Amble-Næss, svensk/norsk skådespelare och regissör.
- 26 januari – Thomas Whitfield Davidson, amerikansk demokratisk politiker.
- 27 januari – Giorgios Grivas, ledare för grek-cypriotiska motståndsrörelsen.
- 29 januari – Herbert Ernest Bates, brittisk journalist, författare och manusförfattare.
- 31 januari – Samuel Goldwyn, amerikansk filmproducent.
- 2 februari – Imre Lakatos, ungersk filosof.
- 5 februari – Dan Edward Garvey, amerikansk politiker (demokrat), guvernör i Arizona 1948-1951.
- 10 februari – David W. Stewart, amerikansk republikansk politiker, senator 1926-1927.
- 11 februari – Anna Q. Nilsson, svensk-amerikansk skådespelerska.
- 15 februari – Kurt Atterberg, svensk tonsättare och musikkritiker.
- 21 februari – Erik Österberg, svenskt statsråd och kommersråd.
- 10 mars – Hans-Gösta Pehrsson, svensk frivillig inom SS.
- 13 mars – Eskil Eckert-Lundin, svensk kapellmästare, kompositör, arrangör av filmmusik, impressario och musikadministratör.
- 15 mars – B. Everett Jordan, amerikansk demokratisk politiker, senator 1958-1973.
- 18 mars
- John C. Bell, amerikansk republikansk politiker och jurist.
- Hertta Kuusinen, finländsk politiker.
- 22 mars – Peter Revson, amerikansk racerförare.
- 28 mars – Arthur Crudup, amerikansk bluesmusiker och låtskrivare.
- 2 april – Georges Pompidou, fransk politiker, Frankrikes premiärminister 1962-1968, Frankrikes president sedan 1969.
- 3 april
- Cora Sandel, norsk författare.
- John Landquist, författare och kritiker.
- 16 april – Tor Mann, ledamot av Musikaliska akademin.
- 17 april – Margareta Högfors, svensk operettsångerska och skådespelare.
- 24 april
- Bud Abbott, amerikansk skådespelare och komiker.
- Carl August Ehrensvärd, svensk greve och arméchef.
- 25 april – Jascha Golowanjuk, svensk författare.
- 26 april
- Eric Andersson, svensk kompositör, sångtextförfattare, kapellmästare och ackompanjatör.
- Vilhelm Bryde, svensk skådespelare, filmproducent och regissör.
- 27 april
- Franz Jonas, österrikisk president.
- Anna-Lisa Öst, mer känd som Lapp-Lisa, svensk sångerska.
- 30 april
- Agnes Moorehead, amerikansk skådespelare.
- Jan Olof "Jolo" Olsson, 54, svensk redaktör, journalist och författare [2].
- 2 maj – Ebbe Munck, dansk ambassadör och journalist.
- 20 maj – Jean Daniélou, fransk teolog och kardinal.
- 22 maj
- Otto Adelby, svensk statistskådespelare.
- Walter Ljungquist, svensk författare och manusförfattare.
- 24 maj – Duke Ellington, amerikansk jazzmusiker, kompositör.
- 26 maj – Felix Alvo, svensk filmproducent, produktionsledare, statistskådespelare och svajmastartist.
- 29 maj – Gunnar Oldin, svensk filmpublicist.
- 4 juni – Murry Wilson, amerikansk musikproducent.
- 9 juni – Miguel Asturias, författare.
- 14 juni – Carl-Eiwar Carlsson, svensk programledare.
- 20 juni – Andrew W. Hockenhull, amerikansk demokratisk politiker, New Mexicos 10:e guvernör 1933-1935.
- 22 juni – Gudrun Moberg, svensk skådespelare och sångerska.
- 26 juni – Ernest Gruening, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959-1969.
- 30 juni – Alberta King, Martin Luther Kings mor (mördad).
- 1 juli – Juan Perón, president i Argentina.
- 4 juli – Haj Amin al-Husseini, arabnationalist och muslimsk religiös ledare.
- 9 juli – Earl Warren, ordförande i USA:s högsta domstol 1953-1969.
- 11 juli – Pär Lagerkvist, svensk författare, nobelpristagare [3].
- 13 juli
- Christian Elling, dansk professor och konsthistoriker.
- Patrick M S Blackett, brittisk fysiker, nobelpristagare i fysik 1948.
- 15 juli – Christine Chubbuck, amerikansk nyhetsreporter.
- 3 augusti – Anders Olsson, riksdagsman.
- 4 augusti – Bo Hammarskjöld, landshövdning i Södermanlands län 1935-1958.
- 15 augusti – Chung Lee Park, gift med Sydkoreas president Park Chung-hee.
- 19 augusti – Roger Davies, amerikansk Cypernambassadör.
- 20 augusti – Sven-Olof Sandberg, svensk sångare och sångtextförfattare som medverkat i TV- och filmroller.
- 21 augusti – James P Cannon, amerikansk kommunist och senare trotskistisk ledare.
- 23 augusti
- Jayachamaraja Wodeyar Bahadur, indisk filosof, musikvetare, politisk teoretiker och filantrop, Mysores siste regerande maharaja 1940-1950.
- Roberto Assagioli, italiensk psykiater.
- 24 augusti – Alexander de Seversky, ryskfödd amerikansk flygpionjär.
- 26 augusti – Charles Lindbergh, svenskättad, amerikansk flygpionjär.
- 27 augusti – Otto Strasser, tysk nazistisk politiker.
- 4 september
- Karin Albihn, svensk skådespelare.
- Lewi Pethrus, svensk förgrundsgestalt inom Pingströrelsen [3].
- 10 september – Seved Apelqvist, svensk direktör.
- 17 september – Fritjof Enbom, svensk spion.
- 20 september
- Charles C. Gossett, amerikansk demokratisk politiker, senator 1945-1946.
- Olle Hedberg, svensk författare.
- 25 september – Gunnel Sporr, svensk skådespelare.
- 26 september – Johannes Lindblom, svensk professor i teologi.
- 6 oktober
- Helmuth Koinigg, österrikisk racerförare.
- V.K. Krishna Menon, indisk politiker.
- 9 oktober – Oskar Schindler, sudettysk industriman, räddade omkring 1200 judiska arbetare från Förintelsen.
- 12 oktober – Åke Falck, svensk regissör, skådespelare, programledare och manusförfattare.
- 24 oktober – David Ojstrach, rysk violinist.
- 26 oktober – Thomas J. Herbert, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Ohio 1947-1949.
- 5 november – Beqir Balluku, albansk general och försvarsminister, avrättad.
- 7 november – Karl-Arne Bergman, svensk skådespelare, rekvisitör och inspicient.
- 9 november – Holger Meins, medlem av Röda armé-fraktionen.
- 11 november – Adolf Schütz, svensk manusförfattare.
- 17 november – Erskine Hamilton Childers, Irlands president sedan 1973.
- 19 november – Nils Ranft, svensk skådespelare.
- 23 november – Cornelius Ryan, amerikansk krigskorrespondent och författare.
- 25 november
- 28 november – Ullacarin Rydén, svensk skådespelare.
- 11 december – Per-Martin Hamberg, svensk kompositör, manusförfattare, regissör och radioproducent.
- 23 december – Lars Madsén, svensk författare, regissör och reporter i radio och TV.
- 27 december – Ned Maddrell, den siste modersmålstalaren av manx.
[redigera] Nobelpris [43]
- Fysik
- Sir Martin Ryle, Storbritannien
- Antony Hewish, Storbritannien
- Kemi – Paul Flory, USA
- Medicin
- Albert Claude, Belgien
- Christian de Duve, Belgien
- George E Palade, USA
- Litteratur
- Eyvind Johnson, Sverige
- Harry Martinson, Sverige
- Fred
- Seán MacBride, Irland
- Eisaku Sato, Japan
- Ekonomi
- Gunnar Myrdal, Sverige
- Friedrich August von Hayek, Storbritannien
[redigera] Källor
[redigera] Fotnoter
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w] 20:e århundrades När Var Hur – 1974, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Hundra år i Sverige – 1974, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g h] 100 år med Aftonbladet – 1974, 1999
- ^ Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Bangladesh.html.
- ^ [a b c d e f g] Sverige 1900-talet – 1974, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ [a b c d] Faktakalendern 2000 – 1974 (Utlandet), Semic, 1999
- ^ Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ [a b c d] Faktakalendern 2006, Semic, 2005
- ^ Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Guinea-Bissau.htm.
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Niue.htm.
- ^ Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 247 – Genom nålsögat till Brofjorden
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ ”World Statesmen (läst 6 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Malta.htm.
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 247 – Den sista kungliga konseljen
- ^ ”USA:s militära insatser i utlandet”. http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
- ^ Fotheringham, William (2007). Fotheringham's Sporting Pastimes. Anova Books. sid. 50. ISBN 1-86105-953-1
- ^ ”Lunds universitet”. 2009. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1600020&fileOId=1600026. Läst 6 juli 2011.
- ^ Sverige 1900-talet – Sweden, the Middle Way?, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Skolans historia, Sverige (UTF-8)”. http://www.algonet.se/~hogman/skolhistoria.htm.
- ^ Sverige 1900-talet – Gift, sambo, partner, särbo eller frånskild?, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 103 – Svenskt julbord anno 1934
- ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 1974.