Elandantilop

Elandantilop Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Däggdjur Mammalia
Ordning	Partåiga hovdjur Artiodactyla
Underordning	Idisslare Ruminantia
Familj	Slidhornsdjur Bovidae
Underfamilj	Oxdjur Bovinae
Släkte	Taurotragus
Art	Elandantilop T. oryx
Vetenskapligt namn
§ Taurotragus oryx
Auktor	Pallas, 1766
Utbredning
Utbredningskarta
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Elandantilop, Taurotragus oryx, är en art i familjen slidhornsdjur. Den kallas också för älgantilop och den är den största av alla antiloper. Den lever i flockar på savannerna i södra och östra Afrika.

Kännetecken

Honor når en kroppslängd mellan 200 och 280 cm (utan svans) samt en vikt mellan 300 och 600 kg. Mankhöjden för honor är 125 till 150 cm. Hannar blir med en kroppslängd mellan 240 och 345 cm samt en vikt mellan 400 och 1 000 kg tydlig större. Hannarnas mankhöjd ligger mellan 150 och 183 cm. Svansen är hos båda kön cirka 50 till 90 cm lång. Horn finns hos båda kön, de är långa (upp till 65 cm) och spiralvridna.

Utbredning och habitat

Utbredningsområdets norra gräns sträcker sig ungefär i en linje från centrala Kenya till centrala Angola men det finns även isolerade populationer i Uganda och södra Sudan. Med undantag av några regioner i södra Namibia, i nordvästra Sydafrika, i södra Botswana och i Lesotho förekommer elandantilopen i hela södra Afrika (Obs. kartan i tabellen är inte uppdaterat). I bergstrakter finns den upp till 4 900 meter över havet. Elandantilopen vistas främst i öppna savanner, halvöknar eller ursprungliga torra och öppna skogar. Arten undviker däremot allt för täta skogar, gräsmarker utan buskar och äkta öknar.

Levnadssätt

Elandantikoper lever vanligen i grupper med 40 till 70 individer men vid gynnsamma förhållanden förenas flera flockar tillfällig till stora hjordar med flera hundra individer. Av de mindre flockarna finns vanligen två varianter, den första bildas av flera honor samt deras ungar och den andra bildas endast av hannar. I flockar av den senare varianten etableras oftast en hierarki. Dessutom förekommer ensam levande hannar. I motsats till flera andra antiloper har elandantiloper inga revir.

Om kalvarna blir hotade av lejon eller andra rovdjur försvaras de av hela flocken – ett liknande socialt beteende observeras mycket sällan hos andra antiloper.

Individerna är långsamma och stannar länge på samma ställe, bara i undantagsfall når de hastigheter upp till 70 km/h. De är vanligen aktiva tidigt på morgonen eller senare på eftermiddagen och vilar under dagens hetaste timmar.

Denna antilop livnär sig uteslutande vegetarisk men angående växtdelar är den mycket variabel. Den äter bland annat gräs, löv och kvistar.

Hannen testar med tungan om honan är parningsberedd. Finns flera hannar vid samma hona strider de med hornen om rätten att para sig. Ibland tar det 4 timmar innan honan tillåter kopulationen. Honor kan para sig hela året men vanligen ligger parningstiden mellan augusti och november så att ungarna föds under regntiden. Dräktigheten varar i genomsnitt 271 dagar (nio månader) och vanligen föds en kalv per kull. Ungdjuret väger 25 till 30 kg vid födelsen och står kort efteråt på sina extremiteter. Könsmognaden infaller för honor efter 2,5 år och för hannar efter 4 år. Livslängden går upp till 25 år.

Elandantilopen och människor

Elandsantilopen jagades tidigare hård för köttets och hornens (som trofé) skull. Därför förekommer den idag främst i skyddsområden eller på privatmark. Ett annat hot är omvandlingen av levnadsområdet till jordbruksmark. Flera individer blev domesticerade då mjölken är bättre hållbar än tamboskapens mjölk, dessutom uthärdar de vattenbrist bättre. Som husdjur förekommer elandsantilopen till exempel i Sydafrika, Zimbabwe och Kenya men även i Ryssland, Ukraina och Storbritannien.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Elandantilop.
  Bilder & media