1992
Från Wikipedia
| 1992 – MCMXCII 20 år sedan |
|
| År 1989 | 1990 | 1991 1992 1993 | 1994 | 1995 |
|
| Årtionde 1970-talet | 1980-talet 1990-talet 2000-talet | 2010-talet |
|
| Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Datorspel | Film | Konst | Litteratur | Manga | Musik | Radio | Serier | Teater | TV |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport |
|
| Teknik och vetenskap Meteorologi | Teknik | Vetenskap |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1992 |
|
| Epok: |
Regent: Carl XVI Gustaf |
| Ärkebiskop: |
Statsminister: |
| Finland 1992 |
|
| Epok: |
Regent: Mauno Koivisto |
| Ärkebiskop: |
Statsminister: |
| Andra tideräkningar | |
| Ab Urbe Condita | 2745 |
| Bahá'í- kalendern |
148 – 149 |
| Buddhistisk kalender |
2536 |
| Etiopisk kalender |
1984 – 1985 |
| Nengō (Japan) |
Heisei 4 |
| Judisk kalender |
5752 – 5753 |
| Muslimsk kalender |
1412 – 1413 |
| Persisk kalender (Iran och Afghanistan) |
1370 – 1371 |
| Sakakalendern (Indien) |
1914 – 1915 |
| Thailändsk solkalender |
2535 |
1992 (MCMXCII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
Innehåll |
[redigera] Händelser
[redigera] Januari
- 1 januari
- Sovjetunionen upplöses officiellt.
- Serber och kroater accepterar att FN sätter in en fredsbevarande trupp i Kroatien [1].
- Gnesta och Trosa bryter sig ur Nyköpings kommun.
- Egyptiern Boutros Boutros-Ghali avlöser peruanen Javier Pérez de Cuéllar som FN:s generalsekreterare, och blir förste afrikan på posten [2].
- 10 januari - Den borgerliga svenska regeringens första budget presenteras av finansminister Anne Wibble. Budgeten är stram med många neddragningar men uppvisar ett underskott på 70,8 miljarder SEK [3] .
- 15 januari - EG erkänner Kroatien och Slovenien som självständiga stater [1].
- 16 januari
- Sverige erkänner Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan, Kroatien, Moldavien, Slovenien, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan [4].
- Dispens ges till Bingolotto att börja sändas nationellt i Sverige. Denna sortens lotteri är egentligen inte tillåtet, enligt gällande svensk lotterilag.
- 20 januari
- 21 januari - Danska supertankern Maersk Naviagor och en liberiansk tanker krockar utanför Sumatra, Indonesien och båda fartygen läcker. Bakom dem bildas ett fyra kilometer långt och flera hundra kilometer brett oljebälte [6].
- 23 januari - Tre personer skadas då en maskerad pistolman skjuter mot invandrare i Stockholm, några dagar senare skottskadas en gatuköksägare och en kioskinnehavare [7].
- 30 januari - 50-årige Hassan Zatara skjuts i sin butik av John Ausonius och skadas för livet [8].
[redigera] Februari
- 1 februari - Vid ett möte i Camp David deklarerar den amerikanska presidenten George H. W. Bush och den ryska presidenten Boris Jeltsin ett formellt slut på det Kalla kriget.
- 5 februari - Sveriges statsminister Carl Bildt och invandrarminister Birgit Friggebo försöker dämpa känslorna på ett möte i Rinkeby. Friggebo föreslår att alla skall förenas i sången We Shall Overcome under den så kallade Lasermannens pågående attentat mot invandrare i Sverige [4].
- 8 februari - De 16:e olympiska vinterspelen invigs i Albertville. EG lyckas under en del av ceremonin få de olympiska ringarna ersatta av EG:s 12-stjärniga symbol.[2].
- 13 februari - Mona Sahlin utses till Socialdemokraternas nya partisekreterare efter Bo Toresson [7].
- 14 februari - EES-avtalet undertecknas av EG och EFTA efter omförhandling [1].
- 16 februari - Nobelkoncernens styrelse erkänner att Bofors betalade ut pengar till Indiens premiärminister Rajiv Gandhi och andra indiska toppolitiker under Boforsaffären 1986 [4].
- 21 februari - Svea hovrätt dömer fem åtalade ha fört in buggningsutrustning till dagsböter [9].
- 22 februari - FN:s säkerhetsråd beslutar enhälligt att skicka en fredsbevarande styrka på 14 000 man till tre områden i Kroatien, vilket är första gången som FN-soldater placeras i Europa [2].
- 24 februari - Tjugokronorssedeln införs i Sverige [3].
- 27 februari - Finland beslutar ansöka om EG-medlemskap [1].
- 28 februari - Katarina Frostenson tar över Artur Lundkvists stol i Svenska Akademien [7].
[redigera] Mars
- 1 mars - Bosnien och Hercegovina röstar för självständighet [1]. Krigets första offer blir en serbisk brudgum och hans far, vilka blir skjutna i Sarajevo.[10]
- 2 mars - TV 4 sänds för första gången ut i lokal-TV.
- 9 mars - Kina skriver på Ickespridningsavtalet om kärnvapen [1].
- 12 mars - En 55 ton tung spårvagn, utan fungerande bromsar, skenar nerför Aschebergsgatan i Göteborg och dödar 13 [2] och skadar 29 personer [4].
- 17 mars
- I en folkomröstning röstar drygt två tredjedelar av Sydafrikas vita befolkning till förmån för förhandlingar i syfte att införa en ny, icke-rasistisk grundlag.
- Hallandskusten vid Falkenberg, Sverige drabbas av Landflutna oljeklumpar [6].
- 18 mars - Finland ansöker om medlemskap i EG.
- 22 mars - Procordias VD Sören Gyll blir ny koncernchef på Volvo efter Pehr G. Gyllenhammar [7].
- 24 mars - Dirk Frimout blir förste belgaren i rymden.
- 27 mars - ESK-konferensen väljer in Kroatien, Slovenien och Georgien som medlemmar [1].
- 30 mars - Den 64:e oscarsgalan hålls i Dorothy Chandler Pavilion i Kalifornien, USA.
[redigera] April
- 2 april - Georgien erkänns, som sista sovjetrepublik, som självständig stat av Sverige [11].
- 3 april - Rögle BK går upp i elitserien i ishockey för första gången efter att ha besegrat Leksands IF med 4-3 efter sudden death.
- 6 april - EG erkänner Bosnien-Hercegovina [1].
- 11 april
- Nöjesparken Eurodisney invigs utanför Paris [7].
- EG-domstolen godkänner EES-avtalet [1].
- 7 april - Då EG-medlemsstaterna erkänt Bosnien Hercegovina som självständig stat inleder den jugoslaviska centralregeringen i Belgrad ett väpnat angrepp [2].
- 9 april - Conservative vinner parlamentsvalet i Storbritannien för fjärde gången i rad och John Major fortsätter som premiärminister och Neil Kinnock avgår som partiledare för Labour.
- 15 april - 300 personer omkommer då två färjor kolliderar i Nigeria [5].
- 22 april
- Häftiga strider i Bosnien-Hercegovina mellan serber och muslimer [1].
- En kloakledning i Guadalajara, Mexico exploderar en kloakledning på en sträcka av 3 kilometer. Över 600 personer omkommer, och ett 1 000-tal skadas [5].
- 125 personer omkommer då tankfartyg krockar med färja i Thailand [5].
- 25 april - Regeringstrupper i Afghanistan kapitulerar för gerillatrupper. Rivaliserande grupper utkämpar häftiga strider i Kabul [1].
- 27 april - Jugoslaviens parlament utropar ett Mini-Jugoslavien, där bara Serbien och Montenegro är med i federationen [2].
- 29 april - Våldsamma upplopp rasar i Los Angeles och andra städer rasar då en helvit jury friat poliserna som misshandlade svarte Rodney King [7].
[redigera] Maj
- 1 maj - USA sätter in federala trupper för att stoppa raskravallerna i Los Angeles [1].
- 3 maj
- Serberna anfaller Sarajevo [1].
- Amerikanska militärflygplan evakuerar amerikaner från Sierra Leone, där militärledare störtat regeringen [12].
- 7 maj - Margareta Winberg anklagar LO-basen Stig Malm för att kalla sossekvinnorna för "fittstim" [7].
- 8 maj
- Det svenska försvarets materielverk beställer 110 exemplar av JAS-flygplanet [3].
- Nordbanken räddas från konkurs genom att svenska staten tar över och sätter in 20 miljarder SEK [11].
- 9 maj - 100 miljoner människor runtom Europa ser Eurovision Song Contest arrangeras i Malmö isstadion, efter att Carola har vunnit festivalen året innan.
- 10 maj
-
- Serbiska soldater inleder belägring av Sarajevo, och utsätter staden för häftig artillerield [7].
- Sverige vinner med 5-2 mot Finland i finalen i Prag och blir därmed världsmästare i ishockey för andra gången i rad [2].
- 12 maj
- Nu söker sig över 1 000 flyktingar från före detta Jugoslavien till Sverige varje vecka [3].
- De svenska löntagarfonderna upplöses genom att Sveriges regering gör upp med Ny demokrati om hur deras medel skall fördelas [3]. Pengarna flyttas till forskningsstiftelser och hamnar bortom Sveriges riksdags kontroll.
- 22 maj - Sverige erkänner Bosnien-Hercegovina [11].
- 25 maj - Boel Flodgren, professor i handelsrätt, blir rektor för universitetet i Lund och blir därmed Sveriges och Europas första kvinnliga universitetsrektor [4].
- 30 maj - FN beslutar införa handelsembargo mot Jugoslavien på grund av kriget i Bosnien-Hercegovina [1].
[redigera] Juni
- 1 juni
- FN larmar om att 100 barn dagligen dör av svält i Mogadishu [7].
- Bromma flygplats öppnas efter 30 år åter för internationell trafik [11].
- 2 juni - Vid en folkomröstning i Danmark säger danskarna nej till Maastrichtavtalet [1].
- 4 juni - Spelkonsolen SNES släpps till försäljning i Sverige.
- 5 juni
- 8 juni - FN beslutar att skicka trupper till Bosnien-Hercegovina [1].
- 9 juni - Eldningsförbud införs i flera svenska kommuner efter en rekordtorr och het försommar [11].
- 16 juni - I Sverige varnar LO-ekonomerna Per-Olof Edin och Dan Andersson för svenskt EG-medlemskap, och splittrar därmed LO genom att påstå at EG går ut på att utestänga medborgarna från politiska beslut [2].
- 17 juni - Lasermannen, som med skjutvapen med lasersikte dödat en och skadat flera andra invandrare, grips [3] efter ett bankrån [7].
- 18 juni - Irland godkänner Maastrichtavtalet [1].
- 26 juni - Danmark vinner europamästerskapet i fotboll i Sverige genom att i finalen besegra Tyskland med 2-0
[redigera] Juli
- 3 juli - Norske spionen Arne Treholt beviljas nåd och friges [7].
- 7 juli - Arbetslösheten i Sverige uppgår till 4,6 % [11].
- 9 juli - Svåra skogsbränder härjar i Sverige. På Gotland förstörs 25 kvadratkilometer skogsåker och myrmark medan 10 kvadratkilometer skogs- och myrmark förstörs sydöst om Älmhult [6].
- 17 juli - AIK:s herrfotbollslag vinner Allsvenskan
- 25 juli - De 25:e olympiska sommarspelen invigs i Barcelona med deltagare från 172 länder [2].
- 31 juli - 113 personer omkommer en thailändsk Airbus störtar i Himalaya [5].
[redigera] Augusti
- 3 augusti - USA inleder en serie militärövningar i Kuwait då Irak vägrat erkänna en ny gräns upprättad av FN samt vägrat samarbeta med FN:s inspektörer [12].
- 16 augusti - 5 personer omkommer då ett danskt taxiflygplan kraschlandar i sjön Vänern, Sverige [5].
- 20 augusti - Det första avsnittet av tv-serien Rederiet sänds.
- 26 augusti - Sveriges riksbank höjer den svenska marginalräntan till 16 procent.
[redigera] September
- September - I Sverige uppmärksammas 150-årsminnet av då Sveriges riksdag 1842 beslöt att införa allmän folkskola i Sverige.
- 8 september
- Finland låter marken flyta fritt [1].
- Sveriges riksbank höjer marginalräntan från 16 till 24 % [11].
- 9 september
- Sveriges riksbank höjer marginalräntan till 75 % [7] från 24 % för att stoppa valutaflöde och spekulationer i devalvering.
- Flera svenska kreditinstitut, såsom Gotabanken och Svenska kredit befinner sig nu i ekonomisk kris [3].
- 13 september - Stefan Edberg, Sverige vinner herrsingeln vid US Open i tennis och rankas nu som etta i världen [3].
- 14 september - TV 4 introducerar frukost-TV där nyhetsbulletinerna varvas med gästbesök i studion [2].
- 16 september
- USA:s president George Bush meddelar till USA:s kongress att han beordrat om att zoner skall införas i södra Irak där Irak inte får flyga [12].
- Storbritannien lämnar det europeiska valutasamarbetet och devalverar pundet [1].
- Sveriges riksbank höjer dagslåneränta till 500 % då valutautflödet från Sverige tar ny fart [2].
- 17 september - Fem svenska kärnkraftverk stoppas då nödkylningen inte fungerar [11].
- 19 september - Den svenska regeringen presenterar ett sparpaket på 45 miljarder kronor. Bensinskatten och momsen höjs, bostadssubventionerna och arbetsgivaravgiften sänks.
- 20 september
- Frankrike godkänner Maastrichtavtalet med 50,5 % ja-röster [1].
- Sveriges regering och socialdemokraterna lägger fram ett krispaket med besparingar och skattehöjningar som skall förstärka svenska statsbudgeten med 40-55 miljarder SEK [4].
- 21 september - Sveriges riksbank sänker marginalräntan från 500 till 50 % sedan sparpaketet presenterats [3].
- 22 september - Jugoslavien utesluts ur FN.
- 23 september - Sveriges regering skapar en bankgaranti, ingen svensk bank ska tillåtas gå i konkurs.
- 26 september - 163 personer omkommer ett nigerianskt Herculesflygplan störtar strax efter start [5].
- 30 september
[redigera] Oktober
- Oktober - I Danmark bildas Foreningen af Offentligt Ansatte genom sammanslagning av Dansk Kommunal Arbejderforbund och Husligt Arbejderforbund [13].
- 1 oktober - Ahmed Ramis Radio Islam fälls för hets mot folkgrupp efter rader av antisemitiska program [3].
- 4 oktober - 50 personer omkommer då en israelisk Boeing 747 störtar över ett höghusområde i Amsterdam, Nederländerna [5].
- 16 oktober - Den svenska herrtidningen Svenska Hustler fälls av en tryckfrihetsjury för grovt förtal och grov förolämpning, och tidningen får betala 50 000 SEK i böter till sju målsäganden, bland andra Ingvar Carlsson, Birgitta Dahl, Mona Sahlin och Ian Wachtmeister för att ha klippt in deras porträtt på pornografiska bilder [4].
[redigera] November
- 3 november - Demokraten Bill Clinton besegrar republikanen George H. W. Bush [2] och den politiske vilden Ross Perot vid presidentvalet i USA.
- 4 november - Storbritanniens parlament parlamentet godkänner Maastrichtavtalet med röstsiffrorna 319-316 [1].
- 15 november - 11 personer omkommer och 52 skadas då ett Skandinavienexpressen-tåg vid krockar med en stillastående godsvagn under färd mellan Österrike och Köpenhamn, Danmark [5].
- 18 november - Den svenska riksdagen godkänner EES-avtalet [11]; endast vänsterpartiet röstar emot.
- 19 november - Sveriges riksbank låter, efter flera dagars valutaspekulation, den svenska kronan flyta fritt, vilket i praktiken innebär en devalvering med 9-14 %.[2] då valutautflödet från Sverige den senaste veckan låg på 160 miljarder SEK [4]. Socialdemokraterna och regeringen kommer överens om en statsgaranti till kreditväsendet för att förhindra bankkollaps. Krisdrabbade banker skall få bankstöd.
- 20 november - Det brittiska slottet Windsor Castle utanför London eldhärjas. Branden förstör några av de mest historiska och antika delarna av byggnaden, med stora konstskatter [7], som har anor från 1000-talet.
- 24 november – Guatemala erkänner Belize [14].
- 25 november
- Norge ansöker om medlemskap i EG [1].
- August Malmströms tavla säljs på Bukowskis auktion för två miljoner SEK, då den under 1980-talet inköptes av det 1992 konkursdrabbade Ekströmska museet på Öland var priset 16 miljoner SEK [4].
[redigera] December
- 2 december - Den tyska förbundsdagen accepterar Maastrichtavtalet [1].
- 3 december
- Grekiska supertankern Aegean Sea, lastad med 80 000 ton råolja, stöter på grund och bryts i två delar utanför kusten vid la Coruña, Spanien. Fiske- och badstränder förstörs [6].
- 3 personer omkommer då ett privatflygplan kraschar mot ett bostadshus i Bromma, Sverige [5].
- 6 december
- Sex ungdomar skottskadas av en 26-årig man i Mora. En av dem avlider senare.
- Schweiz säger nej till EES-avtalet [1].
- Babri Masjid rivs av hinduer.
- 7 december - Det svenska Televerkets nyinrättade etiska råd för 071-nummer gör sitt första ingripande genom att stänga en linje som förmedlar privata strippor.
- 9 december
- Falu koppargruva i Sverige läggs ner efter cirka 800 års verksamhet [2].
- Det svenska invandrarverkets chef Christina Rogestam avgår, sedan verket har spräckt sina budgetramar på grund av den ökade flyktingströmmen från Jugoslavien [4].
- 10 december - USA:s president George Bush meddelar att USA skall skicka soldater till Somalia [12].
- 12 december
- I Indonesien omkommer 2 500 personer vid flodvåg efter jordskalv i Stilla havet [15].
- EG accepterar Danmarks undantagskrav för att säga ja till Maastrichtavtalet, och låter Danmark stå utanför gemensamt europeiska valuta samt få en Europarmé [1].
- 13 december - Fallskärmsavtal för 180 statliga svenska chefer avslöjas. SJ:s generaldirektör Stig Larsson har de bästa villkoren och får en månadspension på 84 000 SEK om hans förordnande inte förlängs [4].
- 21 december - 50 personer omkommer och 280 överlever då ett nederländskt charterflygplan kraschlandar över Faro, Portugal [5].
- 22 december - 157 personer omkommer då ett libyskt passagerarflygplan störtar [5].
- 31 december
[redigera] Okänt datum
- Pro Hockey publiceras för första gången.
- En undersökning i Bolivia uppskattar antalet hembiträden till 135 000 [16].
- Neil Kinnock avgår som partiledare för Labour efter sin andra raka valförlust och ersätts av John Smith.
- New Jersey blir andra delstat i USA att införa dubbla säkerhetsbälten i större skolbussar. New York var först 1987.
- Den svenska riksdagen inför fri etableringsrätt med statsbidrag för fritids- och daghem.
- En försvarsproposition läggs fram som syftar till att göra det svenska försvaret smalare och vassare genom satsning på ny teknik och regementsnedläggningar.
- Sverige antar ett försvarspolitiskt beslut med neutralitetspolitisk omformulering [17].
- Den socialdemokratiska tidningskoncernen A-pressen hamnar i akut kris och försätts i konkurs, utan ingripande från LO eller socialdemokraterna.
- En FN-insats inleds i Bosnien med svenskt deltagande.
- De diplomatiska relationerna mellan Sverige och Sydafrika normaliseras.
- Svenskan Pia Cramling blir internationell stormästare i schack.
- Regeringen tillsätter en parlamentarisk kyrkoberedning, för att utreda förhållandet mellan Svenska kyrkan och staten.
- Hallandsåstunneln börjar byggas.
- Ledamöterna i Sveriges riksdag går i fackeltåg genom Stockholm mot rasism och främlingsfientlighet [3].
- Sveriges första dom mot fotbollshuliganer ger en månads fängelse för våldsamheter [3].
- Posten i Sverige beslutar minska antalet kontor från 2 000 till 1 000 [3].
- Arbetslösheten i Sverige är med 4,6 % den högsta sedan 1950-talet [3].
- Svåra skogsbränder i Sverige på grund av sommarens torka [3].
- Sverige upplever finansiell kris följd av expansion inom framför allt IT [18].
- KF startar omfattande omstrukturering [19].
[redigera] Födda
- 1 januari
- Jack Wilshere, engelsk fotbollsspelare i Arsenal FC.
- He Kexin, kinesisk gymnast.
- 2 januari - Trimi Makolli, svensk fotbollsspelare(anfallare) i Djurgårdens IF.
- 3 januari - Christopher Mhina, svensk skådespelare och rappare.
- 10 januari – Anton Abele, svensk aktivist, debattör och krönikör.
- 19 januari
- Logan Lerman, amerikansk skådespelare.
- Nicklas Bärkroth, svensk fotbollsspelare.
- Shawn Johnson, amerikansk artistisk gymnast.
- 4 februari - Felice Jankell, svensk skådespelerska.
- 5 februari - Kejsi Tola, albansk sångerska.
- 7 februari - Jose Baxter, engelsk fotbollsspelare.
- 8 februari - Patrik Nemeth, svensk ishockeyback.
- 11 februari - Taylor Lautner, amerikansk skådespelare.
- 16 februari - Charlie Gustafsson, svensk skådespelare.
- 17 februari - Meaghan Jette Martin, amerikansk skådespelerska och sångerska.
- 25 februari - Hannah Callenbo, svensk barnskådespelare.
- 28 februari - André Linman, gitarrist och sångare i det finska bandet Sturm und Drang.
- 1 mars - Disa Gran, svensk skådespelerska.
- 3 mars - Johan Palm, svensk sångare
- 10 mars - Emily Osment, amerikansk skådespelerska.
- 16 mars - Eric Lager, svensk skådespelare.
- 23 mars - Tåve Wanning, tidigare medlem i musikgruppen (barngruppen) Peaches.
- 4 april - Alexa Nikolas, amerikansk skådespelerska.
- 6 april - Norea Sjöquist, svensk skådespelerska.
- 15 april
- Amy Diamond, svensk sångerska.
- John Guidetti, svensk fotbollsspelare.
- 20 april - Nazar Slyusarchuk, ukrainsk sångare.
- 4 maj - Ashley Rickards, amerikansk skådespelerska.
- 7 maj - Alexander Ludwig, kanadensisk skådespelare.
- 10 maj - Charice Pempengco, filippinsk sångerska.
- 12 maj
- Philip Andersson, svensk fotbollsspelare.
- Malcolm David Kelley, amerikansk skådespelare.
- 19 maj - Spencer Breslin, amerikansk barnskådespelare.
- 21 maj - Olivia Olson, amerikansk skådespelerska.
- 4 juni - Dino Jelusić, kroatisk sångare.
- 7 juni - Alípio Duarte Brandão, brasiliansk fotbollsspelare.
- 27 juni - Marko Mitrovic, svensk fotbollsspelare.
- 3 juli - Molly Sandén, svensk sångerska.
- 22 juli - Selena Gomez, amerikansk skådespelerska och sångerska.
- 27 juli - Sarah Juel Werner, dansk skådespelerska.
- 4 augusti - Dylan och Cole Sprouse, amerikanska skådespelare (tvillingbröder).
- 12 augusti - Jacinta Wawatai, nyzeeländsk skådespelerska.
- 20 augusti - Demi Lovato, amerikansk sångerska.
- 25 augusti - Angelica Mandy, brittisk skådespelerska.
- 7 september - Tove Alexandersson, svensk orienterare.
- 16 september - Nick Jonas, amerikansk skådespelare/sångare.
- 28 september - Skye McCole Bartusiak, amerikansk skådespelare.
- 12 oktober - Josh Hutcherson, amerikansk skådespelare.
- 14 oktober - Savannah Outen, amerikansk sångerska.
- 21 oktober - Bernard Tomic, tysklandsfödd kroatisk-australisk tennisspelare.
- 3 november - Joshua Suherman, indonesisk skådespelare och sångare.
- 12 november - Adam Larsson, svensk ishockeyspelare i Skellefteå AIK.
- 18 november - Niki Popovic, dansk musiker, medlem i Cool Kids.
- 19 november - Tove Styrke, svensk sångerska.
- 23 november - Miley Cyrus, amerikansk skådespelerska/sångerska.
- 26 november - Daniel Berta, svensk tennisspelare.
- 30 november - Märta Ferm, svensk barnskådespelare.
- 16 december - Hewa Şadî, svensk-kurdisk tyngdlyftare.
- 17 december - Jordan Garrett, amerikansk barnskådespelare.
[redigera] Avlidna
[redigera] Första kvartalet
- 1 januari - Grace Hopper, amerikansk datorpionjär.
- 3 januari - Judith Anderson, amerikansk skådespelare.
- 13 januari - Dagny Lind, svensk skådespelare.
- 15 januari - Lars Lennartsson, svensk sångare och skådespelare.
- 16 januari - Carl-Gustaf Lindstedt, 70, svensk skådespelare och komiker [2].
- 17 januari - Olof Lilljeqvist, svensk ingenjör, flygfotograf och producent.
- 1 februari - Lasse Werner, svensk jazzpianist.
- 7 februari - Freddy Albeck, dansk sångare och skådespelare.
- 10 februari - Alex Haley, amerikansk författare.
- 16 februari - Jânio Quadros, Brasiliens president 1961.
- 17 februari - Leif Widengren, svensk polisman.
- 19 februari - Joseph L. Fisher, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1975-1981.
- 22 februari - Lisa Tunell, svensk sångerska; kontraalt.
- 1 mars - Pierre Maudru, fransk manusförfattare och regissör.
- 3 mars - Lella Lombardi, italiensk racerförare.
- 6 mars - Erik Nordgren, svensk kompositör, arrangör av filmmusik och orkesterledare.
- 7 mars - Gunnar Sträng, 85, socaldemokratisk politiker och statsråd [2].
- 9 mars - Menachem Begin, Israels sjätte premiärminister 1977-1983, mottagare av Nobels fredspris.
- 23 mars
- Gurdial Singh Dhillon, indisk politiker, talman i Lok Sabha.
- Friedrich von Hayek, brittisk ekonom och politisk filosof, Nobelpristagare i ekonomi 1974.
- 28 mars - Elisabeth Granneman, norsk skådespelare.
[redigera] Andra kvartalet
- 6 april - Isaac Asimov, rysk-amerikansk författare.
- 20 april - Benny Hill, brittisk skådespelare och komiker.
- 21 april - Väinö Linna, finländsk författare.
- 23 april - Satyajit Ray, indisk regissör, manusförfattare, producent och kompositör.
- 24 april - Nils Åsblom, svensk skådespelare.
- 27 april - Olivier Messiaen, fransk kompositör, organist och ornitolog.
- 28 april - Francis Bacon, målare.
- 6 maj - Marlene Dietrich, tysk-amerikansk skådespelare och sångerska.
- 11 maj - Kurt Bendix, svensk orkesterledare, dirigent och hovkapellmästare.
- 17 maj - Astrid Carlson, svensk skådespelare.
- 21 maj - Jan Sparring, svensk sångare.
- 30 maj - Karl Carstens, tysk politiker, Västtysklands president 1979-1984.
- 15 juni - Rune Turesson, svensk skådespelare.
- 16 juni - Siw Öst, svensk sångerska, medlem av Family Four.
- 18 juni - Denny Hulme, nyzeeländsk racerförare.
- 27 juni - Georg Årlin, svensk skådespelare och regissör.
[redigera] Tredje kvartalet
- 2 juli - Charles Brannan, amerikansk demokratisk politiker, USA:s jordbruksminister 1948-1953.
- 4 juli - Astor Piazzolla, argentinsk musiker och kompositör, mästare på bandoneón.
- 22 juli - David Wojnarowicz, amerikansk konstnär och författare.
- 23 juli
- Arletty, fransk modell och skådespelare.
- Tord Bernheim, svensk revyartist, sångare och skådespelare.
- 5 augusti - Jeff Porcaro, amerikansk musiker, trummis i Toto.
- 8 augusti - Thomas J. McIntyre, amerikansk demokratisk politiker, senator 1962-1979.
- 14 augusti - Mona Dan-Bergman, svensk skådespelare.
- 23 augusti - Elisaveta von Gersdorff Oxenstierna, svensk skådespelare.
- 2 september - Barbara McClintock, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin.
- 4 september - Tore Andersson, svensk skådespelare.
- 12 september - Anthony Perkins, amerikansk skådespelare.
- 25 september - César Manrique, spansk konstnär och arkitekt.
[redigera] Fjärde kvartalet
- 4 oktober - Sven Hörnell, svensk fotograf.
- 6 oktober - Denholm Elliott, brittisk skådespelare.
- 8 oktober - Willy Brandt, 81, tysk (västtysk) politiker, förbundskansler i Västtyskland 1969–1974 [2], mottagare av Nobels fredspris.
- 9 oktober - Per Olof Sundman, svensk författare och politiker (centerpartist), ledamot av Svenska Akademien 1975-1992.
- 26 oktober - Elna Gistedt, svensk skådespelare.
- 7 november - Alexander Dubcek, tjeckoslovakisk politiker.
- 19 november - Diane Varsi, amerikansk skådespelare.
- 23 november - Roy Acuff, amerikansk countrymusiker och republikansk politiker.
- 6 december - Yngve Sköld, svensk kompositör, skådespelare, pianist och organist.
- 6 december - Mary Elizabeth Stanley, John Lennons moster.
- 11 december - Majken Johansson, svensk poet och frälsningssoldat [3].
- 15 december - Sven Delblanc, 61, svensk författare [2].
- 19 december - H.L.A. Hart, brittisk rättsfilosof.
- 21 december - Albert King, amerikansk gitarrist och sångare.
- 22 december - Erik Lindén, svensk idrottsman.
- 24 december - Mimmo Wåhlander, svensk skådespelare.
- 24 december - Peyo, belgisk serietecknare.
- 26 december - John Kemeny, ungersk-amerikansk matematiker och programmerare.
[redigera] Nobelpris [20]
- Fysik - Georges Charpak, Frankrike
- Kemi - Rudolph A Marcus, USA
- Medicin
- Litteratur - Derek Walcott, Saint Lucia
- Fred - Rigoberta Menchú Tum, Guatemala
- Ekonomi - Gary Becker, USA
[redigera] Referenser
[redigera] Fotnoter
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z] Faktakalendern 2000 – 1992 (Utlandet), Semic, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] 20:e århundrades När Var Hur - 1992, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Hundra år i Sverige - 1992, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Sverige 1900-talet – 1992, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ [a b c d] Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] 100 år med Aftonbladet – 1992, 1999
- ^ 100 år med Aftonbladet – Lasermannen, 1999
- ^ Sverige 1900-talet – 1991, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Timeline of the War in Bosnia”. Arkiverad från originalet den 21 juli 2009. http://www.webcitation.org/5iRr2zXcv. Läst 23 juni 2009.
- ^ [a b c d e f g h i] Faktakalendern 2000 – 1992 (Sverige), 1999
- ^ [a b c d] USA:s militära insatser i utlandet
- ^ ”FOA - 1992”. http://www.foa.dk/Forbund/Om-FOA/FOAs-historie/1990erne/DKA%20og%20HAF%20sammenlaegges.
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Belize.html.
- ^ Faktakalendern 2006, Semic, 2005
- ^ ”Latinamerika”. 31 mars 2009. http://www.latinamerika.nu/trots-lagar-diskrimineras-hembitradena. Läst 19 mars 2011.
- ^ Sverige 1900-talet – Sverige åter i Europa, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Sverige 1900-talet – I industrialismens era, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Sverige 1900-talet – KF en folkrörelse med ideal, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 1992.
