1941

För filmen med samma namn, se 1941 (film).

1941 – MCMXLI 71 år sedan
År 1938 | 1939 | 1940 1941 1942 | 1943 | 1944
Årtionde 1920-talet  | 1930-talet 1940-talet 1950-talet | 1960-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1941
Epok: 2:a världskriget 1939-1945	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: Erling Eidem 1931-1950	Statsminister: P. A. Hansson 1936-1946
Finland 1941
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941 Fortsättningskriget 1941-1944	Regent: Risto Ryti president 1940-1944
Ärkebiskop: Erkki Kaila 1935-1944	Statsminister: Risto Ryti 1939-1941 J.W. Rangell 1941-1943
Andra tideräkningar
Ab Urbe Condita	2694
Bahá'í- kalendern	97 – 98
Buddhistisk kalender	2485
Etiopisk kalender	1933 – 1934
Nengō (Japan)	Shōwa 16
Judisk kalender	5701 – 5702
Muslimsk kalender	1359 – 1360
Persisk kalender (Iran och Afghanistan)	1319 – 1320
Sakakalendern (Indien)	1863 – 1864
Thailändsk solkalender	2484

1941 (MCMXLI) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

Händelser

Januari

• 1 januari - 5 % omsättningsskatt (oms) införs på så gott som all svensk försäljning . Skatten administreras av en nybildad omsättningsskattenämnd .
• 11 januari - Nasjonal samlings partiledare Vidkun Quisling ber närvarande tysk militär att ingripa mot Vidkun Quislings opposition .
• 14 januari - Tyska kryssaren Pinguin stoppar norska valfångstflottan vid Bouvetön, och stoppar valfångsten på Antarktiska oceanen under resten av kriget.
• 17 januari - Guomindang trupper under Chiang Kai-sheks befäl öppnar eld mot kommunisttrupper, kinesiska inbördeskriget återupptas efter Andra världskriget.
• 19 januari - Brittiska trupper anfaller italienska trupper i Eritrea.
• 20 januari - Trådbussar införs i Stockholm.
• 21 januari - Brittiska och australiska trupper anfaller Tobruk, som nästa dag erövras från de tyska trupperna.

Februari

• 11 februari - Generallöjtnant Erwin Rommel kommer till Tripoli.
• 17 februari - Skolstrejk i Bergen i Norge i protest mot nazistorganisationen Hirden.
• 22 februari - Behandling av psykiskt sjuka med elektrochock vid Beckomberga sjukhus presenteras i Svensk läkartidning. Man ger stötar på 80 till 115 volt genom tinningarna i 0,5 till 0,7 sekunder .

Mars

• 1 mars - Alfred Hitchocks film Utrikeskorrespondenten har svensk biopremiär .
• 4 mars - Brittiska soldater landstiger i Grekland.
• 7 mars - Den svenska regeringen rekonstrueras. Kooperatören Axel Gjöres blir folkhushållningsminister.
• 11 mars - USA:s kongress antar Lend-Lease-lagen .
• 11 mars - USA:s president Franklin D Roosevelt undertecknar Lend-Lease-lagen, som innebär att krigsförnödenheter, som tillverkats i USA, kan skeppas till de allierade som lån.
• 30 mars - Tyska afrikakåren, ledd av Erwin Rommel, inleder sin offensiv i Nordafrika .
• Våren - Sverige sluter handelsavtal med Sovjet om järnprodukter i utbyte mot spannmål. Avtalet får dock ingen betydelse, på grund av det tyska anfallet mot Sovjet senare under året.

April

• April - Grönland ställs under USA:s beskydd .
• 1 april - Priskontroll införs i Sverige .
• 6 april
  • Grekland tvingas kapitulera då tyska trupper hjälper Italien i striden på det grekiska fastlandet .
  • Tyska trupper invaderar Jugoslavien .
• 8 april - Radiolicens nr 1 500 000 löses. Sverige anses vara radiotätast i världen .
• 10 april - Oberoende staten Kroatien utropas med Ante Pavelić som regeringschef .
• 13 april - Sovjetunionen och Japan sluter ickeangreppspakt .
• 16 april - Tyskarna genomför en massiv flygräd mot London, med nära 700 flygplan. Cirka 1 000 personer dödas och 2 000 skadas svårt.
• 17 april - Jugoslavien kapitulerar till de invaderande tyska soldaterna efter elva dagar .
• 23 april - Grekiska armén kapitulerar .
• 24 april - Grekiska armén kapitulerar i Saloniki.
• 23 eller 24 april - Författarinnan Karin Boye begår självmord i skogen utanför Alingsås.
• 30 april - De brittiska soldaterna lämnar Greklands fastland .

Maj

• 6 maj - Svenske kåsören Kar de Mumma benämner yngre moderiktiga herrar som följer vårens kontroversiella mod med bland annat bredbättrad hatt och stor rutig kavaj med begreppet "swingpjatt" .
• 9 maj - Den tyska u-båten U-110 erövras av brittiska flottan och ombord finns den senaste versionen av Enigma, den tyska krypteringsmaskinen, som sedan används för att avkoda tyska meddelanden.
• 10 maj - Adolf Hitlers ställföreträdare Rudolf Hess flyger i hemlighet till Skottland för att medla fred med Storbritannien på egen hand, men tas till fånga när han nödlandar med fallskärm, och blir internerad för resten av kriget.
• 15 maj - Sveriges ÖB beordrar att kommunister skall avskiljas från sina förband och överföras till arbetskompanier. Även vissa syndikalister och radikala socialdemokrater drabbas.
• 20 maj - Kreta invaderas av tyska fallskärmstrupper vid Operation Merkur.
• 21 maj - Den svenska riksdagen godkänner förslaget om att sänka rösträttsåldern från 23 till 21 år , samma som myndighetsåldern .
• 23 maj - Sveriges riksdag antar en skärpt steriliseringslag .
• 24 maj - Det tyska slagskeppet Bismarck sänker det brittiska HMS Hood varvid samtliga ombord utom tre omkommer.
• 26 maj - Tyska slagskeppet Bismarck träffas av torpeder och blir svårt att manövrera.
• 27 maj - Tyska slagskeppet Bismarck sänks och 2 300 man följer med i djupet .
• 28 maj - Stockholms stift inrättas.

Juni

• 14 juni
  • En massdeportation av cirka 40 000 litauer till Sibirien påbörjas.
  • USAs regering fryser alla tyska tillgångar i banker med mera.
• 16 juni - Stockholms stadsfullmäktige beslutar att påbörja bygget av Stockholms tunnelbana.
• 22 juni

Operation Barbarossa.

• • Tyskland anfaller utan krigsförklaring Sovjetunionen , och några dagar senare förklarar även Finland att man ligger i krig med Sovjetunionen . Tyskland begär att få skicka Engelbrechtdivisionen (14 712 fullt utrustade soldater) Norge till Finland genom Sverige.
  • Italien och Rumänien förklarar krig mot Sovjetunionen .
  • Sovjetiska styrkor öppnar eld på Hangöfronten. Hangö bombas av tyskt flyg.
  • I samband med krigsutbrottet mellan Tyskland och Sovjet föreslår den svenska Högern och utrikesministern ett förbud mot Sveriges Kommunistiska Parti (SKP).
  • Den svenska riksdagen diskuterar de tyska kraven, Midsommarkrisen: Sedan statsministern använt ett påstått abdikationshot från Gustaf V i debatten tillåtes transiteringen "som en engångsföreteelse".
• 25 juni
  • Engelbrechtdivisionen påbörjar resan genom Sverige.
  • Finland sluter upp på Tysklands sida för att återta områden man tvingats avträda föregående år . Sovjetunionen flygbombar finländska städer, och Finlands statsminister Jukka Rangell konstaterar i ett radiotal att Finland åter är i krig med Sovjetunionen.
• 26 juni - Sveriges regering medger att den tyska Engelbrechtdivisionen får åka tåg på järnväg genom Sverige från Norge till Finland . Beslutet blir mycket omdebatterat i Sverige .
• 27 juni - Ungern förklarar Sovjetunionen krig .
• 10 juli - Finland inleder Storanfallet mot Sovjetunionen

Juli

• Juli - USA skickar krigsfartyg mot Tyskland för att kontrollera vägarna för skepp i Europa .
• 11 juli
  • Den svenska regeringen beslutar om civil hjälp till Finland. Liksom vid förra finska krigsutbrottet (1939) sker frivilliga insamlingar .
  • Mannerheims dagorder nr 3 anger befriandet av Fjärrkarelen från bolsjevismen som krigsmål
• 7 juli - Amerikanska soldater stationeras i Island , som ställs under USA:s beskydd .
• 12 juli
  • Engelbrechtdivisionen fullbordar transiteringen genom Sverige, vilken har skett utan incidenter.
  • Storbritannien och Sovjetunionen undertecknar ett biståndsavtal.
• 16 juli - Smörgåsbordet förbjuds på restaurangerna i Stockholm .
• 19 juli - Ett tåg med last av tysk ammunition exploderar på Krylbo station. Misstankar om sabotage bekräftas senare men kan inte bekräftas . Tåget exploderar då det står uppställt .
• 26 juli - Alla japanska tillgångar i USA tas i beslag.

Augusti

• 10 augusti - Gunder Hägg, Sverige sätter genom att springa 1 500 meter på tiden 3.47.6 det första av sina 15 världsrekord under åren 1941-1945 , vilket sker vid svenska mästerskapen på Stockholms stadion .
• 14 augusti - USAs president Franklin D. Roosevelt och Storbritanniens premiärminister Winston Churchill undertecknar Atlantdeklarationen.
• 30 augusti - Finländska soldater intar Viborg .

September

• September - Amerikanska krigsfartyg attackerar tyska u-båtar .
• 1 september - Tyska judar över sju år tvingas bära Davidstjärna .
• 3 september - Första massgasningarna i Auschwitz genomförs .
• 8 september - Den tyska belägringen av Leningrad börjar .
• 17 september - Genom misstänkt sabotage sprängs tre av svenska flottans jagare, förtöjda i Hårsfjärden i Stockholm, och 33 personer dödas och 17 skadas. Jagarna är Klas Horn, Klas Uggla och Göteborg och sabotage misstänks men går inte att visa . Olyckan är av de svåraste katastrofer som i svensk fredstid drabbat svenska försvare.
  • Stig Bergendorffs och Gösta Bernhards första crazyrevy på Casinoteatern i Stockholm har premiär .
• 19 september
  • Tyska soldater erövrar Kiev .
  • Första casinorevyn med Gösta Bernhard och Stig Bergendorff har premiär .
• 29 september - Tyska Einsatzkommandon avrättar vid Babi Jar cirka 35 000 judar från Kiev .
• September - Årets svenska skörderesultat är det sämsta på 50 år.
• Hösten (norra halvklotet) - Sverige börjar tillämpa en generösare flyktingpolitik mot judar, vilket dock är försent, eftersom förintelsen har börjat och tyska judar ej tillåts lämna Tyskland.

Oktober

• 2 oktober - Vilhelm Mobergs historiska roman med aktuell antinazistisk tendens, Rid i natt!, utkommer och får lysande recensioner .
• 6 oktober - Den amerikanska storfilmen Borta med vinden har svensk biopremiär och för första gången visas en fyra timmar lång film i Sverige.
• 11-12 oktober - En brand förstör en Firestone Tire & Rubber Co.-fabrik i Fall River, Massachusetts, och 15 850 ton gummi förstörs, vilket och orsakar ett bakslag för den amerikanska militären.
• 16 oktober - Sovjetunionen flyttar regeringen från Moskva till Kujbysjev .
• 25 oktober - Den tyska arméoffensiven stannar upp då man inringat Leningrad och endast är fyra mil från Moskva .

November

• November
  • USA upphäver sin neutralitetsakt för att säkra amerikanskt militärt stöd till Storbritannien .
  • USA skickar soldater till Nederländska Guyana. Brasilien deltar också, för att skydda leverera aluminiummalm från bauxitgruvorna .
• 6 november - Första delen, Grupp Krilon, i en romansvit där Eyvind Johnson bland annat driver med neutralitetspolitiken, utkommer .
• 13 november - Det brittiska hangarfartyget Ark Royal sänks av den tyska ubåten U-81.
• 17 november
  • Den svenska värnplikten förlängs från 175 till 450 dagar . Marinen och flygvapnet förstärks och pansar- och luftvärn blir egna truppslag inom armén.
  • USA:s ambassadör i Japan sänder ett telegram till Washington, DC om att Japan planerar att anfalla Pearl Harbor, Hawaii. Telegrammet ignoreras dock.
• 18 november - Britterna går till offensiv i Italienska Nordafrika .
• 19 november - Både tyska kryssaren Kormoran och australiska kryssaren HMAS Sydney sjunker vid ett slag utanför Västaustraliens kust. Inga av de 645 australiska sjömän överlever Sydney.
• 21 november
  • I Sverige invigs en affischkampanj som manar till tystnad och vaksamhet mot ryktesspridning, med Bertil Almqvists tecknade "En svensk tiger" som symbol .
  • Första delen av Frans G. Bengtssons roman Röde Orm utkommer .
• 22 november - HMS Devonshire sänker tyska kryssaren Atlantis, och därmed upphör krigets längsta färd med krigsskepp. (622 dagar utan att gå i hamn för reparation)

December

• 5 december - Sovjetska soldater går till motoffensiv mot tyskarna, vilka står 3 mil från Moskva .

Attacken mot Pearl Harbor.

• 6 december - Tysklands offensiv hejdas framför Moskva .
• 7 december
  • Större delen av USA:s Stillahavsflotta i Pearl Harbor, Hawaii utsätts för ett överraskande anfall av Japan genom hangarfartygsbaserade flygstridskrafter. Därmed inträder USA i andra världskriget på de allierades sida.
  • Japan förklarar krig mot USA, Storbritannien, Kanada och Australien .
• 8 december - USA går in i världskriget på de allierades sida och USA:s president Franklin D. Roosevelt radiotalar .
• 11 december - Italien och Tyskland förklarar krig mot USA .
• 13 december - Dagen uppmäts den kallaste temperaturen någonsin i Sverige. -53,3 grader minus. Plats: Malgovik, Vilhelmina kommun . Köldrekordet är bekräftat av SMHI.
• 19 december - Adolf Hitler avskedar generalfältmarskalk Walther von Brauchitsch och tar själv befälet över tyska armén.

Okänt datum

• USA tar hem sina soldater från Kina .
• Kina inför dödsstraff för den som tillverkar eller säljer av opium eller vallmo .
• Karl Lindegren blir partisekreterar i Bondeförbundet
• Nils Löfgren och Bengt Lundqvist uppfinner Xylocain för lokalbedövning.
• Sveriges ÖB förordar en svensk uppslutning i kriget mot Sovjet.
• LO antar nya centralisitiska stadgar som ger landssekretarietet ökad makt.
• 1941 års svenska försvarsutredning tillsätts.
• LO och SAF sluter arbetarskyddsavtal.
• Vattenföroreningsregler för industri- och kloakvatten införs i Sverige.
• En svensk grundlagsändring medger censur och utgivningsförbud samt provisorisk kvarstad, det vill säga beslagtagning utan föregående rättegång.
• Den svenska Pressnämnden bildas för att reglera vad pressen skriver om kriget.
• Statens flyktingnämnd bildas och fungerar som central svensk myndighet för hjälp åt nödställda flyktingar som skrivits ut från flyktingläger.
• Lejdtrafiken med neutrala länder genom Skagerackspärren startar med Tysklands och Storbritanniens godkännande.
• Debatten om det svenska dansbaneeländet blossar upp.
• Idrottsanläggningen Ryavallen i Borås invigs.
• Sveriges Åke Seyffarth noterar två världsrekord i skridskolandskamp mellan Sverige och Sciweiz .
• 70 % av antalet behövliga barn föds i Sverige .
• Sveriges riksdag inför lyxskatt .
• Allmänna smörgårdsbord förbjuds på Sveriges restauranger .
• Svensk polis utreder fall av illegal värvning till tyska Waffen-SS .
• I Sverige samlar man in måsägg för äggmassa till livsmedelsindustrin .
• Sverige sänker spritransonen från fyra till tre liter per månad .
• Sverige inför nya bestämmelser mot svartabörshandel med ransonerade varor .
• Falsterbokanalen öppnas i Sverige för att skydda sjöfarten mot minorna ute på Kattegatt .
• Önskemål i Sveriges riksdag om tvångssterilisering av tattare .
• USA steriliserar 36 000 människor .
• Första prototypen till Ericofonen "Cobran" får sin design .

Födda

• 3 januari - Robin Morgan, amerikansk feminist, författare och skådespelare.
• 5 januari - Hayao Miyasaki, japansk animatör.
• 6 januari - Tamara Lund, finländsk operasångare (sopran) och skådespelare.
• 8 januari
  • Graham Chapman, brittisk komiker, manusförfattare och skådespelare, medlem i Monty Python.
  • Boris Vallejo, peruansk-amerikansk konstnär.
• 9 januari - Joan Baez, amerikansk folkmusiker, gitarrist och kompositör.
• 10 januari - Tom Clarke, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 11 januari - Gérson, brasiliansk fotbollsspelare.
• 14 januari - Faye Dunaway, amerikansk skådespelare och regissör.
• 15 januari - Captain Beefheart, sångare.
• 21 januari - Plácido Domingo, spansk-mexikansk operasångare, tenor.
• 24 januari - Neil Diamond, eg. Noah Kaminsky, amerikansk sångare och låtskrivare.
• 25 januari
  • Olle Kåks, svensk konstnär.
  • Ulf Tistam, svensk skådespelare.
• 28 januari - King Tubby, jamaicansk musiker.
• 30 januari - Dick Cheney, USAs vicepresident.
• 31 januari - George S. Mickelson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1987-1993.
• 3 februari - Monica Nordquist, svensk skådespelare.
• 4 februari - John Steel, brittisk musiker, medlem av The Animals.
• 5 februari - Stephen J. Cannell, amerikansk manusförfattare och författare.
• 7 februari - Doc Hastings, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995-.
• 8 februari - Nick Nolte, amerikansk skådespelare.
• 13 februari - Percy Barnevik, svensk industriman, chef för ASEA och senare ABB .
• 14 februari
  • John Butterfill, brittisk konservativ parlamentsledamot.
  • Lars Passgård, svensk skådespelare.
  • Paul Tsongas, amerikansk demokratisk politiker.
• 15 februari - Leif Blomberg, svensk politiker (s), invandrarminister 1994-1996 och ordförande för Metall.
• 17 februari - Gene Pitney, amerikansk sångare och låtskrivare.
• 20 februari - Buffy Sainte-Marie, kanadensisk sångerska.
• 22 februari - Hipólito Mejía, Dominikanska republikens president 2000-2004.
• 27 februari - Charlotte Stewart, amerikansk skådespelerska.
• 11 mars - Christina Stenius, svensk skådespelare.
• 16 mars - Bernardo Bertolucci, italiensk filmregissör
• 18 mars - Stefan Jarl, svensk dokumentärfilmare och regissör.
• 23 mars - Carola Standertskjöld, finländsk sångare.
• 26 mars
  • Richard Dawkins, brittisk zoolog och genetiker.
  • Lella Lombardi, italiensk racerförare.
• 27 mars - Ivan Gašparovič, slovakisk politiker, president från 2004.
• 30 mars
  • Annica Risberg, svensk skådespelare och sångerska.
  • Wasim Sajjad, president i Pakistan 1997-1998.
• 3 april - Jan Berry, amerikansk musiker i duon Jan and Dean.
• 7 april - Gorden Kaye, brittisk skådespelare.
• 7 april - Danny Wells, kanadensisk skådespelare
• 10 april - Paul Theroux, amerikansk författare.
• 11 april
  • Shirley Stelfox, brittisk skådespelare.
  • Frederick Hauck, amerikansk astronaut.
• 12 april - Bobby Moore, engelsk fotbollsspelare.
• 14 april - Pete Rose, amerikansk basebollspelare.
• 15 april - Howard Berman, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1983-.
• 16 april - Cliff Stearns, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1989-.
• 18 april
  • Michael D. Higgins, irländsk politiker, Irlands president 2011-.
  • Jochen Rindt, österrikisk racerförare.
• 20 april - Ryan O'Neal, amerikansk skådespelare.
• 21 april - David L. Boren, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Oklahoma 1975-1979, senator 1979-1994.
• 23 april - Paavo Lipponen, finländsk socialdemokratisk politiker, statsminister 1995-2003.
• 28 april - Ann-Margret, svensk-amerikansk skådespelare och sångerska.
• 5 maj - Alexander Ragulin, rysk ishockeyspelare.
• 8 maj - James Traficant, amerikansk kongressman.
• 11 maj
  • Malou Hallström, svensk skådespelerska och TV-profil.
  • Eric Burdon, brittisk sångare, medlem i The Animals.
• 13 maj - Urban Sahlin, svensk skådespelare.
• 18 maj - Kent Sänd, svensk samhällsdebattör.
• 22 maj - Menzies Campbell, skotsk advokat och ledamot av det brittiska underhuset (liberaldemokrat).
• 24 maj - Bob Dylan, född. Robert Zimmerman, amerikansk sångare, gitarrist och låtskrivare.
• 26 maj - Jim Dobbin, brittisk parlamentsledamot för Labour och Co-operative Party 1997-.
• 29 maj - Per Ragnar, svensk författare och skådespelare.
• 2 juni - Charlie Watts, trumslagare, medlem i The Rolling Stones.
• 3 juni - Åke Green, omskriven pingstpastor på Öland.
• 4 juni - Klaus Michael Grüber, tysk regissör och skådespelare.
• 10 juni - Jürgen Prochnow, tysk skådespelare.
• 12 juni
  • Chick Corea, amerikansk jazzpianist och -kompositör.
  • Lucille Roybal-Allard, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.
• 15 juni - Essy Persson, svensk skådespelare.
• 19 juni
  • Magnus Härenstam, skådespelare och TV-man.
  • Václav Klaus, Tjeckiens president från 2003.
• 20 juni - Stephen Frears, brittisk regissör.
• 24 juni
  • Julia Kristeva, bulgarisk filosof, feminist, och lingvist.
  • Sylvia Lindenstrand, svensk operasångerska och skådespelare.
  • Charles Whitman, amerikansk massmördare.
• 25 juni - Roy Marsden, brittisk skådespelare.
• 27 juni
  • Mike Honda, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2001-.
  • Michael Kallaanvaara, svensk skådespelare.
  • Krzysztof Kieślowski, polsk regissör och manusförfattare.
• 28 juni - Gunilla von Bahr, svensk flöjtist.
• 3 juli
  • Barbro Oborg, svensk skådespelare.
  • Liamine Zéroual, Algeriets president 1994-1999.
• 4 juli - Sam Farr, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.
• 6 juli - Kjell-Hugo Grandin, svensk skådespelare.
• 7 juli
  • Michael Howard, brittisk politiker, partiledare för Konservativa partiet 2003-2005.
  • Liston Söderberg, svensk fotbollsspelare och tränare.
• 13 juli - Robert Forster, amerikansk skådespelare.
• 16 juli - George Young, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
• 18 juli
  • Bill Delahunt, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997-.
  • Frank Farian, tysk musikproducent, kompositör och sångare.
• 19 juli - Natalia Bessmertnova, rysk ballerina.
• 20 juli - Vladimir Lyakhov, kosmonaut från Ukraina.
• 27 juli - Charlie Norwood, amerikansk republikansk politiker.
• 30 juli - Paul Anka, amerikansk sångare.
• 31 juli - Amarsinh Chaudhary, indisk politiker.
• 1 augusti - Sue Wilkins Myrick, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995-.
• 5 augusti - Leonid Kizim, kosmonaut från Ukraina.
• 7 augusti - Bob Etheridge, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997-.
• 14 augusti
  • David Crosby, amerikansk sångare och gitarrist.
  • Lars Humble, svensk skådespelare.
• 17 augusti
  • Ibrahim Babangida, Nigerias president 1985-1993.
  • Lars Haldenberg, svensk skådespelare.
• 20 augusti - Slobodan Milošević, jugoslavisk ex-president.
• 27 augusti - Yuri Malyshev, rysk kosmonaut.
• 4 september - Sushil Kumar Shinde, indisk politiker.
• 6 september - Danny K. Davis, amerikansk demokratisk politiker.
• 8 september - Krister Broberg, svensk musiker och skådespelare.
• 4 september - Sushil Kumar Shinde, indisk politiker, chefsminister i Maharashtra 2003-2004.
• 9 september - Otis Redding, amerikansk soulsångare.
• 10 september - Gunpei Yokoi, japansk spelskapare.
• 15 september
  • Flórián Albert, ungersk fotbollsspelare (anfallare).
  • Signe Anderson, amerikansk musiker, sångerska i Jefferson Airplane 1965-1966.
  • Miroslaw Hermaszewski, polsk kosmonaut.
• 17 september - Marit Allen, brittisk modejournalist och kostymör.
• 21 september - Ragnar Erlandsson, åländsk politiker (centerpartist).
• 24 september - Linda McCartney, amerikansk fotograf, hustru till Paul McCartney.
• 25 september - Hayati Kafé, svensk jazzsångare.
• 29 september - Thomas Hellberg, svensk skådespelare.
• 30 september
  • Paul Bremer, amerikansk diplomat, ledare för den civila administrationen i Irak 2003-2004.
  • Reine Wisell, svensk racerförare.
• 3 oktober - Chubby Checker, amerikansk rock-and-rollsångare.
• 4 oktober
  • Ulf Adelsohn, svensk politiker, statsråd, moderatledare 1981-1986, sedermera landshövding i Stockholms län .
  • Anne Rice, amerikansk författare.
• 7 oktober - Lennart Malmer, svensk regissör, manusförfattare, filmare, producent, kompositör och fotograf.
• 8 oktober - Jesse Jackson, amerikansk människorättsaktivist.
• 10 oktober - Peter Coyote, amerikansk skådespelare.
• 11 oktober - Tony Worthington, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1987.
• 13 oktober
  • Paul Simon, amerikansk sångare, gitarrist och låtskrivare.
  • Neil Aspinall.
• 14 oktober - Inger Öjebro, svensk skådespelare.
• 17 oktober - Anita Lindohf, svensk skådespelare.
• 23 oktober - Igor Smirnov, president i Transnistrien.
• 26 oktober - Holger Meins, medlem av Röda armé-fraktionen.
• 1 november - Raymond Nederström, svensk skådespelare.
• 5 november - Art Garfunkel, amerikansk sångare och filmskådespelare.
• 6 november
  • Peter Althin, svensk advokat och kristdemokratisk politiker.
  • John Carter, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003-.
• 7 november - Angelo Scola, patriark av Venedig.
• 17 november - Gene Clark, amerikansk musiker, medlem av The Byrds
• 18 november - Angela Watkinson, brittisk parlamentsledamot för Konservativa partiet.
• 23 november - Franco Nero, italiensk skådespelare.
• 24 november - Pete Best, brittisk musiker, medlem i The Beatles innan gruppen fick skivkontrakt.
• 25 november
  • Percy Sledge, amerikansk sångare.
  • Riaz Ahmed Gohar Shahi, pakistansk mystiker och författare.
• 29 november - Ronald D. Coleman, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1983-1997.
• 30 november - Phil Wills, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
• 4 december - Giovanni Tonucci, italiensk katolsk ärkebiskop, nuntie.
• 6 december - Kersti Adams-Ray, svensk journalist och programledare i radio.
• 8 december - Geoff Hurst, engelsk fotbollsspelare.
• 9 december - Beau Bridges, amerikansk skådespelare.
• 10 december
  • Fionnula Flanagan, irländsk skådespelare.
  • Eva Sjöström, svensk skådespelare.
  • Kyu Sakamoto, japansk musiker.
• 11 december - Max Baucus, amerikansk demokratisk politiker, senator.
• 15 december - Mike Love, amerikansk popmusiker, medlem i The Beach Boys.
• 16 december - Lesley Stahl, amerikansk journalist och författare.
• 20 december
  • Roland Johansson, svensk skådespelare.
  • Rolf Johansson, svensk skådespelare.
• 21 december - Ingrid Dahlberg, svensk regissör, producent, f.d. Dramatenchef och landshövding i Dalarnas län.
• 24 december - Michael E. Ryan, amerikansk flygvapengeneral, flygvapenstabschef 1997–2001.
• 31 december - Sir Alex Ferguson, skotsk fotbollstränare.

Avlidna

• 3 januari - Henning Ohlson, svensk författare, manusförfattare och sjöman.
• 8 januari - Robert Baden-Powell, scoutrörelsens grundare.
• 13 januari - James Joyce, irländsk författare.
• 23 januari - Richard C. Hunter, amerikansk demokratisk politiker, senator 1934-1935.
• 27 januari - István Csáky, ungersk greve, diplomat och politiker; utrikesminister 1938-1941.
• 9 februari - Reed Smoot, amerikansk republikansk politiker och religiös ledare, senator 1903-1933.
• 11 februari - Victoria Strandin, svensk dansare.
• 14 februari - Aloys Schulte, tysk historiker.
• 7 mars - Günter Prien, tysk marinofficer, ubåtskapten.
• 15 mars - Aleksej von Jawlensky, rysk målare inom expressionismen.
• 28 mars - Virginia Woolf, brittisk författare.
• 3 april - Pál Teleki von Szék, ungersk greve, vetenskapsman och politiker; premiärminister 1920-1921 och 1939-1941.
• 5 april - Parvin E'tesami, iransk poet.
• 9 april - Morris Sheppard, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913-1941.
• 23 eller 24 april - Karin Boye, svensk författare , självmord i skogen utanför Alingsås.
• 8 maj - Tore Svennberg, svensk skådespelare, chef för dramaten 1922-1928.
• 27 maj - Günther Lütjens, tysk sjömilitär, amiral 1940, stupad.
• 30 maj - John Forsell, Operasångare och Kungliga operans teaterchef 1924-1939.
• 2 juni - Lou Gehrig, amerikansk basebollspelare.
• 4 juni - Vilhelm II, tysk kejsare 1888-1918.
• 6 juni - Louis Chevrolet, Schweiz-amerikansk racerförare, grundare av bilmärket Chevrolet.
• 22 juni - Pat Harrison, amerikansk demokratisk politiker, senator 1919-1941.
• 26 juni - Andrew Jackson Houston, amerikansk politiker, senator 1941.
• 10 juli - Jelly Roll Morton, amerikansk jazzmusiker.
• 26 juli - Henri Lebesgue, fransk matematiker, generaliserade Riemann-integralen.
• 7 augusti - Rabindranath Tagore, indisk författare, nobelpristagare.
• 14 augusti - Maximilian Kolbe, polsk franciskanmunk och martyr, helgonförklarades 1982.
• 1 september - George Pardee, amerikansk läkare och politiker.
• 10 september - Fritz Noether, matematiker.
• 25 september - Clifford Grey, brittisk skådespelare, författare och manusförfattare.
• 14 oktober - Hjalmar Söderberg, svensk författare och journalist.
• 22 oktober - Louis Marcoussis, fransk konstnär, målare.
• 25 oktober
  • Robert Delaunay, fransk konstnär.
  • Nisse Lind, svensk kapellmästare, kompositör, skådespelare och musiker (dragspel, piano).
• 26 oktober - Masha Bruskina, rysk judinna, sjuksköterska och partisan, avrättad.
• 2 november
  • Bengt Djurberg, svensk skådespelare och sångare.
  • Simon Guggenheim, amerikansk republikansk politiker, affärsman och filantrop, senator 1907-1913.
• 11 november – Albert Gérard Léo d'Amade, fransk militär
• 17 november - Ernst Udet, tysk flyggeneral (självmord).
• 18 november - Chris Watson, Australiens tredje premiärminister.
• 23 november - Horace F. Graham, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1917-1919.
• 29 november - Zoja Kosmodemjanskaja, sovjetrysk partisan, mördad.
• 1 december - Alva B. Adams, amerikansk demokratisk politiker, senator 1923-1924 och 1933-1941.
• 2 december - Ellen Palmstierna, svensk friherrinna, rösträttskämpe, ordförande och delaktig i grundandet av föreningen Rädda Barnen.
• 3 december - Christian Sinding, norsk tonsättare.
• 7 december - Knut Lambert, svensk regissör och skådespelare.
• 9 december – Bruno Aspelin, finländsk artist och vissångare.
• 19 december - Hans Nockemann, tysk SS-officer.
• 27 december - Hamilton Fish Kean, amerikansk republikansk politiker, senator 1929-1935.
• 31 december - August Bruhn, svensk kyrkoherde och politiker (liberal).
• Carl Grimberg, svensk historiker.
• George Frederick Still, engelsk barnläkare.

Nobelpris

• Inga priser utdelades.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1941.
  Bilder & media