1930
Från Wikipedia
1930 (MCMXXX) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
Innehåll |
[redigera] Händelser
[redigera] Januari
- 1 januari - I Folkans nyårsrevy debuterar Karlstadsflickan Zarah Leander i Stockholm [1].
- 5 januari - Kollektivjordbruk införs i Sovjetunionen [2].
[redigera] Februari
- 18 februari - Att himlakroppen Pluto upptäckts av den amerikanske astronomen Clyde Tombaugh bekräftas.
- 26 februari - Sverige har nu en halv miljon telefonabonnenter [2], en på var tolfte invånare [1].
- 27 februari - Norge annekterar Peter I:s ö [3].
[redigera] Mars
- 4 mars - Över 1 000 personer omkommer och 30 000 blir hemlösa vid översvämningar i Frankrike [4].
- 9-10 mars - 21 000 liter sprit hittas i tiolitersdunkar i en sjöbod som tillhör en obebodd lägenhet ägd av en fyrmästare på Svenska Högarna [5].
- 12 mars - Spritsmugglarkungen Algot Niska grips i Stockholms skärgård sedan polisen hittat 21 000 liter sprit i en sjöbod på Sundskär [6].
- 13 mars - Forskare på Lowellobservatoriet i Flaggstaff meddelar att man hittat Solsystemets nionde planet [2].
- 28 mars - Konstantinopel får officiellt namnet Istanbul.
[redigera] April
- 1 april - Josef von Sternbergs film "Blå ängeln" har biopremiär i Berlin med Marlene Dietrich i huvudrollen [2].
- 4 april - Inbördeskrig i Kina [7].
- 12 april - Nyligen avlidne svenske drottningen Victoria av Baden begravs [8]
[redigera] Maj
- 2 maj - Nils Ferlin debuterar med diktsamlingen En döddansares visor [2] och Harry Martinson recenserar med orden "det är äkta lyrik" [9].
- 16 maj
- 6 000 personer omkommer vid översvämningar i Burma [4].
- Stockholmsutställningen, som betecknar den funktionalistiska stilens ("Funkisen") genombrott, öppnas på Djurgårdsbrunnsviken [2]. Planetariet och utställningen Svea Rike är populärast. Bostadsutställningen med Gunnar Asplund som arkitekt är huvudattraktion. Över 4 miljoner besökare ser utställningen under drygt fyra månader [9]. Även sommarstugan som byggidé lanseras där [10].
- 21 maj - Sveriges riksdag beslutar om fri fart på svenska vägar [1].
- 25 maj - Passtvånget slopas för skandinaver vid resor över Öresund [1].
- 26 maj - Düsseldorfmördaren, Peter Kürten grips. Kürten har erkänt 20 mord och lika många mordbränder.
- 31 maj - Den svenska riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av spannmålstullarna.
[redigera] Juni
- 2 juni - I Sverige faller Arvid Lindmans regering på avslaget om spannmålstullarna och avgår, där den inte får stöd från Sveriges riksdag [2].
- 6 juni - Några butiker i Springfield, Massachusetts erbjuder för första gången kunderna djupfrysta livsmedel [2].
- 7 juni - Frisinnade ledaren Carl Gustaf Ekman bildar svensk regering och även blir försvarsminister [1].
- 12 juni - Max Schmeling, Tyskland besegrar Jack Sharkey, USA då Jack Sharkey diskvalificeras för slag under bältet då de två i New York gör upp om världsmästartiteln i tungviktsboxning, som lämnats vakant sedan Gene Tunney dragit sig tillbaka obesegrad [2].
- 30 juni - De sista ockupationstrupperna lämnar Rhenlandet efter tio år [2].
[redigera] Juli
- 7-11 juli - Fackföreningsinternationalen håller ett möte i Stockholm.
- 17 juli - EPA öppnar på Söder i Stockholm, och har standardiserat billighetssortiment [1].
- 30 juli - Uruguay vinner med 4-2 mot Argentina i Montevideo då första VM-finalen i fotboll spelas i Montevideo [2].
[redigera] Augusti
- 6 augusti - Resterna av Salomon August Andrées nordpolsexpedition 1897 återfinns på Vitön utanför Spetsbergen [2].
- 11 augusti - Den första helt svenskproducerade talfilmen, För hennes skull, med Inga Tidblad och Gösta Ekman d.ä., har biopremiär i Stockholm [1].
- 20 augusti - Jussi Björling debuterar på operan som Don Ottavio i Mozarts Don Juan [1].
- 22 augusti - Det meddelas att Salomon August Andrées nordpolsexpedition 1897 återfunnits [11].
- 23 augusti - Nyheten om att Salomon August Andrées nordpolsexpedition 1897 fynd är förstasidesnyhet i flera svenska tidningar [11].
[redigera] September
- 14 september - NSDAP går starkt framåt vid tyska riksdagsvalet, från 2,6 1928 till 18,3 [2]. Även kommunisterna går starkt framåt [7]. NSDAP får totalt 6.202.957 röster vilket ger dem 103 mandat i den tyska riksdagen, mot tidigare 12.
- 24 september - Det jättelika tyska luftskeppet Graf Zeppelin gör en lov över Stockholm [1].
- 25 september - Stoftet efter medlemmarna i Andrées ballongfärd återförs till Sverige under storartade hyllningar på olika sätt.
[redigera] Oktober
[redigera] November
- 1 november - Funkisutställningen i Stockholm stängs [13].
- 2 november - Ras Tafari Mahonen kröns till Abessiniens kejsare som Haile Selassie [2].
- 3 november - Efter en militärkupp i Brasilien utses Getúlio Dorneles Vargas till landets president.
- 11 november - Finlands riksdag antar en lag som förbjuder kommunister i parlamentet [7].
- November - Nya regler för svenska polisen medför, att svenska poliser endast får använda batong på dagtid, men sabel på kvällstid, vilket pågår till 1933.
[redigera] December
- 7 december - Television demonstreras för första gången i Sverige på biografen Röda Kvarn i Stockholm [2]. Skådespelaren Fridolf Rhudin syns i rutan [9].
- 10 december - Svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom får Nobels fredspris för sitt ekumeniska arbete [1].
- 17 december - EPA öppnar på Söder i Stockholm sitt första varuhus [9], med standardiserat billighetssortiment. Allt ska kosta under en svensk krona.
- 31 december - Lagen om åtta timmars arbetsdag antages definitivt i Sverige efter en försöksperiod på elva år.
[redigera] Okänt datum
- 3 000 personer omkommer vid en jordbävning i Iran [4].
- 2 000 personer omkommer vid en jordbävning i Neapel [4].
- Sverige inför sin första narkotikaförordning [14].
- AB Kreuger & Toll redovisar för 1929 en nettovinst av 29.118.841 kr, mot 19.853.870 föregående år. Utdelningen föreslås till 30 procent.
- Den svenske socialdemokraten Ernst Wigforss lanserar i en riksdagsmotion keynesianismen som ekonomisk teori för krisbekämpning.
- Inmalningstvång för handelskvarnar och spannmålsreglering införs i Sverige.
- Oslokonventionen undertecknas för att hålla tullarna mellan de nordiska länderna nere, vilket dock misslyckas.
- Varje svenskt län får ett centralbibliotek.
- Fascisten Per Engdahl bildar Föreningen Det Nya Sverige, som senare blir Riksförbundet Det Nya Sverige.
- Sverige får sin första utländska kvinnliga ambassadör, när sovjetiska Aleksandra Kollontaj blir ambassadör i Stockholm.
- Karl Marx' Kapitalet utkommer på svenska i översättning av Rickard Sandler.
- De svenska hembiträdenas antal når sin topp på 145 000 [15].
- Benito Mussolini håller tal inför 100 000 fascister i Livorno vilket i fråga om hätskhet saknar sitt motstycke. Talet, som främst riktar sig mot Frankrike, avslutas med orden Ord äro sköna, men kanoner, kulsprutor, fartyg och aeroplan äro ännu skönare.
- Jetmotorn uppfinns av Frank Whittle.
- Edvin Adolphson spelar in den första talfilmen på svenska, När rosorna slår ut.
- I Sverige blir folkskolestyrelse genom lag obligatorisk i kommun där skoldistriktet sammanfaller med kommungränserna och där det finns kommunalfullmäktige.
- Omkring 120 000 flickor och kvinnor i Norge arbetar i husligt arbete.[16]
[redigera] Födda
- 2 januari - Werner Vögeli, schweizisk-svensk kock och hovtraktör.
- 3 januari - Robert Loggia, amerikansk skådespelare.
- 5 januari - Bengt Dennis, svensk nationalekonom, journalist och ämbetsman.
- 19 januari - Tom Cox, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1970.
- 20 januari - Edwin Aldrin, "Buzz", amerikansk rymdfarare, andra mannen på månen.
- 22 januari - Kerstin Bratt, svensk skådespelare.
- 23 januari
- William R. Pogue, amerikansk rymdfarare.
- Derek Walcott, karibisk författare, nobelpristagare.
- 24 januari - Kjell Eugenio Laugerud, norskättad president i Guatemala 1974-1978.
- 26 januari - Jan-Olof Rydqvist, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 27 januari - Bobby Bland, amerikansk musiker.
- 30 januari - Gene Hackman, amerikansk skådespelare.
- 31 januari - Joakim Bonnier, svensk racerförare.
- 5 februari - Ilon Wikland, estnisk-svensk illustratör.
- 10 februari - Robert Wagner, amerikansk skådespelare.
- 17 februari - Ruth Rendell, brittisk detektivförfattare.
- 22 februari - Edward D. Hoch, amerikansk deckarförfattare.
- 26 februari - Lazar Berman, rysk pianist.
- 27 februari
- Martin Lönnebo, svensk biskop emeritus i Linköpings stift och författare.
- Joanne Woodward, amerikansk skådespelare.
- 3 mars - Ion Iliescu, president i Rumänien.
- 6 mars - Lorin Maazel, amerikansk dirigent.
- 17 mars - James B. Irwin, amerikansk rymdfarare, åttonde mannen på månen.
- 22 mars
- Pat Robertson, amerikansk TV-evangelist.
- Stephen Sondheim, amerikansk kompositör och textförfattare.
- 24 mars - Steve McQueen, amerikansk skådespelare, regissör och producent.
- 26 mars
- Sandra Day O'Connor, amerikansk jurist, ledamot av USA:s högsta domstol 1981-2005, den första kvinnliga domaren där.
- Sigge Parling, svensk fotbolls-, bandy- och ishockeyspelare.
- 27 mars - David Janssen, amerikansk skådespelare.
- 28 mars - Gun Arvidsson, svensk skådespelare, teaterregissör och teaterpedagog.
- 30 mars - John Astin, amerikansk skådespelare.
- 31 mars - Julián Herranz Casado, spansk kardinal.
- 2 april - Barbro Ericson, svensk operasångerska (Contralto).
- 3 april - Helmut Kohl, tysk politiker, förbundskansler 1982-1998.
- 9 april - Alphonse Alley, före detta president i Benin.
- 10 april - Ray Blanton, amerikansk demokratisk politiker.
- 11 april
- Nicholas F. Brady, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1988-1993.
- Anton LaVey, amerikansk författare, den moderna satanismens grundare.
- 15 april
- Vigdís Finnbogadóttir, Islands president 1980-1996 och världens första demokratiskt valda kvinnliga president.
- Tun Sakaran Dandai, malaysisk politiker, överhuvud på Sabah 1995-2002.
- 24 april - Richard Donner, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent.
- 28 april - James Baker, amerikansk politiker, stabschef i Vita Huset 1981–1985, utrikesminister 1989–1992.
- 29 april - Tuanku Mahmud al-Muktafi Billah Shah, sultan av Trengganu 1979-1998.
- 2 maj - Yoram Kaniuk, israelisk författare, konstnär, journalist och teaterkritiker.
- 5 maj - Hans Abramson, svensk regissör och manusförfattare.
- 18 maj - Alf Nilsson, svensk skådespelare.
- 22 maj - Harvey Milk, amerikansk politiker.
- 26 maj - Sivuca, brasiliansk dragspelare.
- 27 maj - John Barth, amerikansk författare.
- 28 maj - Pat Saiki, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1987-1991.
- 31 maj - Clint Eastwood, amerikansk skådespelare, regissör och producent.
- 2 juni
- Charles P. Conrad, amerikansk rymdfarare, tredje mannen på månen.
- Shri Babulal Gaur, indisk politiker.
- 6 juni - Annalisa Wenström, svensk skådespelare.
- 8 juni - Bo Widerberg, svensk filmregissör [1].
- 9 juni - Ragnhild Lorenzen, norsk prinsessa.
- 11 juni
- Elisabeth Granneman, norsk skådespelare.
- Charles B. Rangel, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1971-.
- 12 juni - Jim Nabors, amerikansk skådespelare.
- 19 juni - Gena Rowlands, amerikansk skådespelare.
- 22 juni
- Yuri Artyukhin, rysk rymdfarare.
- Charles Lindbergh Jr., son till Charles Lindbergh.
- 28 juni - Joachim Hansen, tysk skådespelare.
- 30 juni - Donn F. Eisele, amerikansk rymdfarare.
- 11 juli - Harold Bloom, amerikansk litteraturvetare och litteraturkritiker.
- 14 juli - Ruth Drexel, tysk skådespelerska.
- 29 juli - Per Sjöstrand, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 1 augusti
- Pierre Bourdieu, fransk sociolog.
- Lawrence Eagleburger, amerikansk republikansk politiker och diplomat, USA:s utrikesminister 1992-1993.
- 2 augusti
- Bertil Johansson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker.
- Inger Sandberg, svensk författare.
- 4 augusti - Hans Dahlberg, svensk skådespelare och TV-programledare.
- 5 augusti - Neil Armstrong, amerikansk rymdfarare, första mannen på månen.
- 7 augusti - Majken Johansson, svensk diktare.
- 8 augusti - Lars Björkman, svensk författare och manusförfattare.
- 13 augusti - Tomás Borge, inrikesminister i Nicaragua 1979-1990.
- 16 augusti - Robert Culp, amerikansk skådespelare, regissör och författare.
- 20 augusti
- Folke Asplund, svensk skådespelare.
- Robert Wareing, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 22 augusti - Rolf Billberg, svensk jazzmusiker.
- 25 augusti - Sean Connery, skotsk skådespelare.
- 3 september - Catherine Baker Knoll, amerikansk demokratisk politiker.
- 9 september - Sonny Rollins, amerikansk jazzsaxofonist.
- 17 september
- Edgar D. Mitchell, amerikansk rymdfarare, sjätte mannen på månen.
- Thomas P. Stafford, amerikansk rymdfarare.
- 18 september - Jan Askild, svensk bokförläggare.
- 23 september - Ray Charles, amerikansk pianist och sångare.
- 24 september - John W. Young, amerikansk rymdfarare, nionde mannen på månen.
- 28 september - Rune Hallberg, svensk skådespelare och sångare.
- 29 september - Colin Dexter, brittisk författare.
- 1 oktober - Richard Harris, brittisk skådespelare.
- 5 oktober - Pavel Popovitj, rysk rymdfarare.
- 6 oktober
- Hafez al-Assad, Syriens president 1971-2000.
- Bhajan Lal, indisk politiker, före detta chefsminister i Haryana.
- 10 oktober - Harold Pinter, brittisk dramatiker, regissör, skådespelare, poet och politisk aktivist.
- 11 oktober - Sam Johnson, amerikansk republikansk politiker.
- 14 oktober
- Mobutu Sese Seko, president i Zaire.
- Alan Williams, brittisk parlamentsledamot.
- 15 oktober - Ned McWherter, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1987-1995.
- 24 oktober
- The Big Bopper, eg. Jiles Perry Richardson, Jr., amerikansk rockmusiker och låtskrivare.
- Tuanku Ahmad Shah al-Mustain Billah, sultan av Pahang.
- 29 oktober
- Bernie Ecclestone innehavare av de kommersiella rättigheterna i formel 1.
- Niki de Saint Phalle, fransk konstnär.
- 31 oktober - Michael Collins, amerikansk rymdfarare.
- 1 november - Britta Larsson, svensk skådespelare.
- 4 november - Arjun Singh, indisk politiker, minister för personalutveckling 2004-.
- 9 november - Helena Fernell, svensk skådespelare och dansare.
- 13 november - Tage Severin, svensk skådespelare och sångare.
- 14 november - Ed H. White, amerikansk rymdfarare.
- 16 november - Orvar Bergmark, svensk fotbollsspelare och bandyspelare.
- 21 november - Gerard Lindqvist, svensk skådespelare.
- 22 november - Owen K. Garriott, amerikansk rymdfarare.
- 23 november - Bill Brock, amerikansk republikansk politiker.
- 30 november - G. Gordon Liddy, amerikansk radiopersonlighet.
- 3 december - Jean-Luc Godard, fransk filmregissör.
- 4 december - Ronnie Corbett, brittisk komiker.
- 8 december
- Anna-Lisa Olsson, svensk skådespelare.
- Maximilian Schell, skådespelare, regissör och författare.
- 10 december - Clayton Yeutter, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1989-1991.
- 16 december - Bill Young, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1971-.
- 20 december - Margareta Meyerson, svensk skådespelare och sångerska.
- 21 december - Kalevi Sorsa, finsk politiker.
- 29 december - Lissi Alandh, svenska skådespelare.
- 31 december
- Lasse Holmqvist, svensk tv-programledare, journalist och författare.
- Henry Sidoli, svensk manusförfattare och regissör.
- Magdalena Abakanowicz, polsk textilkonstnär.
- Paul Andersson, svensk poet.
- Swami Dayananda, hindulärare i Vedanta och Sanskrit.
- Paul-Émile de Souza, före detta president i Benin
- Ismail Hamdani, före detta regeringschef i Algeriet
- Óscar Humberto Mejía, president i Guatemala 1983-1986.
[redigera] Avlidna
- 14 februari - Fred Dubois, amerikansk politiker, senator 1891-1897 och 1901-1907.
- 22 februari - Mabel Normand, amerikansk skådespelare.
- 23 februari - Horst Wessel, tysk nazist.
- 26 februari - Rafael Merry del Val y Zulueta, spansk kardinal och teolog.
- 6 mars - Alfred von Tirpitz, tysk storamiral.
- 8 mars – William Howard Taft, amerikansk politiker, USA:s president 1909–1913.
- 16 mars - Miguel Primo de Rivera, spansk general och politiker.
- 19 mars - Arthur Balfour, före detta engelsk premiärminister.
- 29 mars - Anton Bettelheim, tysk skriftställare.
- 1 april - Cosima Wagner, dotter till Franz Liszt.
- 3 april - Emma Albani, kanadensisk operasångare (sopran).
- 4 april – Victoria av Baden, drottning av Sverige sedan 1907, gift med Gustaf V, död i sin villa i Rom, mestadels bosatt utanför Sverige sedan 1926 [2].
- 7 april - Octaviano Ambrosio Larrazolo, mexikansk-amerikansk politiker, guvernör i New Mexico 1919-1921, senator 1928-1929.
- 13 april - Agnes Branting, svensk textilkonstnär och författare.
- 14 april - Vladimir Majakovskij, rysk författare och bildkonstnär.
- 22 april - Jeppe Aakjær, dansk författare.
- 11 maj - Nils Kreuger, svensk konstnär.
- 13 maj - Fridtjof Nansen, norsk upptäcktsresande, polarforskare, nobelpristagare.
- 5 juni - Jacques Hermant, fransk arkitekt.
- 7 juli - Arthur Conan Doyle, 71, brittisk författare, skapare av berättelserna om detektiven Sherlock Holmes.
- 23 juli - Glenn Curtiss, amerikansk flygpionjär.
- 24 juli – Gustaf Johansson, finsk ärkebiskop sedan 1899.
- 28 juli - Allvar Gullstrand, svensk ögonläkare, nobelpristagare.
- 7 augusti - James D. Phelan, amerikansk demokratisk politiker och bankman, senator 1915-1921.
- 18 augusti - Clara Wæver, dansk textilkonstnär.
- 26 augusti - Thomas Sterling, amerikansk republikansk politiker, senator 1913-1925.
- 24 september - Otto Müller, tysk expressionistisk målare och grafiker.
- 29 september - Ilja Repin, rysk målare.
- 1 oktober - Riccardo Drigo, italiensk tonsättare och dirigent.
- 5 oktober - Stina Berg, svensk skådespelare.
- 11 november - T. Coleman du Pont, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1921-1922 och 1925-1928.
- 15 november - Alfred Wegener, tysk meteorolog, geolog - kontinentaldriftsteorin.
- 26 november - Otto Sverdrup, polarforskare.
- 12 december - Lee Slater Overman, amerikansk politiker, senator 1903-1930.
- 17 december - Frank L. Greene, amerikansk republikansk politiker, senator 1923-1930.
[redigera] Nobelpris [17]
- Fysik - Venkata Raman, Indien
- Kemi - Hans Fischer, Tyskland
- Medicin - Karl Landsteiner, Österrike
- Litteratur - Sinclair Lewis, USA
- Fred - Nathan Söderblom, Sverige
[redigera] Referenser
[redigera] Fotnoter
- ^ [a b c d e f g h i j k] Hundra år i Sverige - 1930, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] 20:e århundrades När Var Hur - 1930, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Queen_Maude_Land.html.
- ^ [a b c d] Faktakalendern 2006, Semic, 2005
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 95 - Smuggelspriten ökar kraftigt
- ^ 100 år med Aftonbladet – 1930, 1999
- ^ [a b c] Faktakalendern 2000 – 1930 (Utlandet) , Semic, 1999
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 85 - Gammelsvenskbyborna går i land
- ^ [a b c d] Sverige 1900-talet – 1930, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Sverige 1900-talet – När Sverige tog semester, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b] 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 88 - Sensationella André-fynd i polarisen
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 87 - Funkis 1930 - en smakens brytningstid
- ^ ”Narkotika”. http://members.fortunecity.com/simulatorsmusicsite/droger/narkotika.htm.
- ^ ”Kvinnor i arbete - Arbetaryrken”. http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/arbetare/?initLang=1.
- ^ Billedsamlingen, UB: Tjeneryrket var lenge det vanligste kvinneyrket
- ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 1930.