Vildmarkströjor : varma tröjor till friluftsfolk och äventyrare

Två dagar kvar - sedan går vi in i oktober. Då passar det utmärkt att starta upp ett nytt stickprojekt i islandsgarnet Lettlopi

Denna gången tänkte jag prova på att sticka en tröja ur boken "Vildmarkströjor" av Linka Neumann. Här kommer jag att kombinera flera olika mönster, dett är i alla fall min tanke just nu.

 Det är redan den 25 augusti.... - var sjutton tog tiden vägen...?? Sommardagarna de bara kom och försvann och nu står man med näsan framför hösten. Nu klagar jag inte på det, hösten är en underbar tid med allt vad man kan hitta på med sina skördar och inköp på torg och rekoringar.

Jag har ju gått all in på tomater i år och tyckte att  15 plantor skulle vara i överkant, men jag är lite besviken.... jag trodde jag skulle få fler tomater. Men till nästa år så skall jag satsa på endast de sorter som verkligen levererade i antal och hålla mig till ett par stycken av dom i stället.

Lagom till att sommarkvällarna börjar bli lite svalare så blev jag färdig med min svärdotters Norrbottentröja. Hon fick den i födelsedagspresent och blev jätte glad. 

 Underbara sommar - så kom du äntligen!

I alla fall till södra Sverige, som just nu befinner sig i en liten värmebölja. Men trots vår ovana att hantera tryckande värme så försöker jag undvika att gnälla, för vem vet hur länge vi får glädjas åt dessa soliga sommardagar?

Jag tillbringar ledigheten med att jaga skuggiga och svala ställen i trädgården, eftersom deadline närmar sig på mina pågående Norrbottentröjor. Att sticka i tjockt islandsgarn under heta sommardagar, är inte det optimala, men ska man se positivt på saken så får jag ägna min lediga tid åt min favoritsyssla - att sticka!

Tanken är att dra igång ännu en Norrbottentröja när dessa två är färdiga, men det verkar bli lite problematiskt. Tydligen så ekar fortfarande landets lagerhyllor tomma på Ístex Léttlopigarn, och leverantörerna kan inte svar på när garnet väntas komma på lager igen. - Men den som väntar på något gott....

 Man kan säga att det går bra nu.....Ännu en stickad tröja är nu färdig och levererad! En petrolblå, och lite tjockare tröja till Viggo. Här har jag utgått från samma mönster som till den långtröja som jag stickade till Molly.

  

Stickad långtröja till Molly

Skillnaden är att jag lagt till muddar. Även denna tröja är stickad i Drops Baby Merinoull Extra Fine. Ett billigare garnalternativ eftersom jag vill att tröjorna skall komma till användning. 

Jag lade även upp en likadan tröja till Lowe och hade kommit riktigt långt, när min make klantade till det och hällde kaffe över hela tröjan. Trots ihärdigt tvättande så fanns fläckarna kvar. Jag får nu beställa hem nytt garn och börja om....! Suck!!

Stickad tröja med flätmönster till Viggo

 Som jag tidigare nämnt så har marsmånad varit min kreativaste månad hittills. Jag fick till alla mina planerade odlingar, vilket resulterade i en uppsjö av tomatplantor! Vem kunde ana att alla frön jag satte skulle gro?! Sedan lyckades jag nästan färdigställa alla stickprojekt jag påbörjat detta året. De UFO:s (Unfinnished objekts)  som sedan  tidigare finns kvar, ligger som sagt där de ligger. Tids nog ska jag ta itu med dem. Men Lowes tröja med kaniner och matchande uteleggings är nu färdiga och levererade. Nästa leverans blir till Viggo, endast några trådar att fästa kvarstår.

 Jag kan nu lugnt konstatera att traktortröjan som jag stickade till Viggo är godkänd för användning. När det plingade till i mobilen med en bildsvit av en glad Viggo som gjorde tummen upp, så kunde hans mormor andas ut.

Det tycks nu som om knappfadäsen - att sätta dit traktorknappar när han ville ha knappar med släpvagnar - nu glömts bort. Tröjan ser lite lång ut, nästan som en klänning, men jag har faktiskt gjort den längre med flit. För det första så tror jag att tröjan kommer att dra ihop sig i tvätten, om den nu inte gör tvärtom och töjer sig till max! Men då har Viggo en traktortröja den dagen han fyller 18 år! För det andra så tänkte jag att en tröja som går ner över rumpan, värmer bättre än en som slutar vid midjan. Ja, som ni hör så planerar jag för en kylig sommar..... meen jag brukar alltid ha fel!

1. 

 Ibland önskar jag att jag var en bläckfisk, som idag till exempel. Jag har så många stickprojekt jag vill börja på, men inser att det finns gränser. Hade jag nu varit en bläckfisk, eller varit skapt som en sådan, så skulle jag lätt kunna dra igång några arbeten, på en och samma gång. 

För att ta det från början - när jag slutfört barntröjorna till Viggo och Lowe så startade jag upp projektet Norrbottenströjan av Nanoks, som jag stickar i Lettlopi. Så en dag så sa min svärdotter, att hon tyckte så mycket om det stickade setet som jag gjort till Lowe. 

- Jag kan göra ett till, om du vill, svarade jag och det ville hon. 

Sedan satt jag och min dotter och pratade om balaklavor, 

- En sån kan väl du sticka till Molly?

- Självklart, svarar jag. En balaklava fixar Mormor lätt...

Så nu sitter jag och känner mig lite stressad för jag vill ju leverera innan våren kommer och det blir för varmt för en balaklava eller ett stickat tröj- och byxset. Norrbottenströjan får alltså vänta. 

Så blev det dags för garninventering, bäst att kolla upp vad som fanns i stashen innan jag slängde iväg en beställning. Och då hände något roligt! Mitt ibland allt garn så dök en nästan färdig Onepiece upp! Allt som saknades på den var krage och knappslå! Den började jag på för ett antal år sedan, till min brorson Vilgot. Men då den nästan var färdig, så insåg jag att den kom att bli alldeles för liten! Arg och irriterad så åkte Onepiecen in i garnskåpet, för att glömmas bort fram tills den nu, aktuella inventeringsdagen! Nu kommer den att bli Lowes Onepiece, visserligen aningen för stor just nu, men barn har ju den egenskapen att de växer som ogräs.

Något som höll tidsplanen till julafton var det stickade setet jag gjorde till lilla Lowe.

Jag gick efter samma mönster som till Viggos traktortröja, som är från Järbo. Mönstret har flera delar, men jag riktade in mig på tröjan och byxorna. Jag tycker att den stora sidoöppningen underlättar, när man ska klä på de små trollen. Det brukar ju aldrig vara populärt att dra en trång tröja över huvudet.

Som vanligt så höll jag mig inte innanför "mönsterramarna" utan freestylade även här, både vad gäller tröjlängden och mönsterbårderna. Även här använde jag Baby Merinogarn.

Mönstret finns att ladda ner gratis på Järbos hemsida och har artikelnummer 92007, och det hittar ni här.

 Jag snubblade på målsnöret! Lille julafton så insåg jag att tröjan jag stickade till mitt barnbarn Viggo, INTE skulle hinna bli klar till julafton. Duktigt irriterad så fick tröjan ligga i en hög, fram tills nu. Det är ju så att Viggo växer så det knakar, och skulle tröjan inte bli för liten innan han fick den, så fick hans mormor ta och lägga in en högre växel.

När det gäller mönstret så har jag freestyle:at som vanligt. Det här med att följa instruktioner är inte riktigt min grej. Jag hittade ett diagram på en traktor som jag tyckte kunde passa, och gick lös med Baby Merinogarn. När nu tröjan var färdigstickad så skulle knapparna sys dit - MEN vilka knappar skulle passa bäst? De med traktorer på, eller de med lastbilar på? Viggo älskar ju båda fordonen, så vilka ska jag ta...? Det fick bli ett FaceTime-samtal till Viggo

- Vill du ha knappar med traktor på, eller knappar med lastbilar på? Frågade jag. 

- Jag vill ha knappar med släpvagnar, svarade Viggo! 

Som om det inte var nog, så frågar min dotter: 

- är det motorcyklar på tröjan...?😳

Ah, men va f-n....! Först hinner jag inte bli färdig i tid, för det andra har jag inga släpvagnsknappar vilket borde vara en självklarhet för en stickande mormor, för det tredje så har jag stickat traktorer som absolut INTE ser ut som några sådana....inte många rätt här inte... 

Efter noga övervägande så fick det bli traktorknapparna och nu återstår det att se om mormors lilla guldklimp kommer att gilla dom, och att tröjan passar!

Babyfilt

Man kan inte säga att vintern stannade så värst länge här nere i Skåne. Just nu småregnar det för fullt utanför dörren. Det ihop med plusgrader gör så det mesta av det vita är på väg bort. Tur att man kan få sitta inne i värmen och pyssla lite. Just nu stickar jag på ett par minivantar till Molly, om allt går som jag hoppas bör de bli färdiga i morgon.

Vad som däremot är färdigt är babyfilten som jag började att sticka på i somras. Mönstret hittade jag på Garnstudios hemsida. Där finns verkligen ett hav av mönster till en kostnad av - Ingenting! Helt gratis! - Titta in på deras hemsida om ni inte redan har gjort det.

Mönstret finns på Garnstudios hemsida.

Pannband för en kylig höstmorgon

Än så länge har vi sensommar här nere i Skåne, men jag inser att hösten snart kommer att banka på dörren. Redan nu kan man märka av den när man går ut på . Luften är kallare och klarare, men än så länge så har träden fått behålla sina blad.

Jag tänkte vara redo när de "riktigt" kalla morgnarna sätter in, så jag har stickat ett pannband. Till detta skall jag ha ett par matchande torgvantar som jag just nu är i full färd med att sticka på.

Ett par färdiga raggisar

Tisdag = symötesdag - även om det är sommar och semester. Tänkte visa upp raggisarna, med den keltiska evighetsflätan, som är färdigstickade.

Det kan ju verka lite halvgalet att sitta och sticka varma raggisar mitt i sommaren, MEN med tanke på vädret så är jag inte helt fel ute. De varma och soliga sommardagarna lyser med sin frånvaro, och kvällarna är faktiskt så kyliga att ett par raggisar verkligen är på sin plats.

Sockar med keltisk fläta

Keltiskt kors med den kända
keltiska evighetsflätan.
Bild från Wikipedia.

Jag har börjat sticka ett par sockar med keltisk evighetsfläta, till min äldsta dotter. Eftersom hon ibland brukar frysa om fötterna när hon är ute i skogen, så tyckte jag att detta mönster kunde passa henne perfekt -  hon är ju trots allt en svampplockande arkeolog!

För er som inte vet vilka kelterna var, så kan jag snabbt berätta att det var i huvudsak bönder som levde i bland annat Stor Britannien runt 2000 f.v.t.r - 1000 e.v.t.r Precis som runorna är utmärkande för vikingarna, så är den huggna bildkonsten utmärkande för kelterna.

De flesta kanske känner igen det keltiska korset, även kallat Odens kors.

Mina sockar stickas som vanligt i rent naturmaterial - ull. Det hade inte passat att använda konstmaterial till denna stickningen. Att jag sedan inte gillar akryl, och allt vad det heter, gör ju sitt till.

Socka med keltisk evighetsfläta

Tisdag, symöte och en ny Onepiece

Tisdag innebär symöte, och det är alltid lika spännande att se vad deltagarna håller på att arbeta med.

Själv har jag påbörjat ännu en Onepiece till lille Vilgot. Den jag gjorde innan passade precis, för den lilla krabaten växer så det knakar. Tanken är ju att han ska använda denna ute, när det blivit lite varmare, så därför har jag börjat sticka på en ny som förhoppningsvis skall bli lite rymligare. I alla fall så har jag dragit till med ett par storlekar större.

En Onepiece till Vilgot

Vilgot i sin första Onepiece

Så var lille Vilgots Onepiece äntligen färdig. Det tog lite längre tid än jag räknat med, men så kan det bli när feber och förkylning drar över en. Man tappar liksom orken till allting, tycker jag.

Men, med en rejäl uppryckning så blev den äntligen färdig och det var i sista minuten, för den lille krabaten växer så det knakar. Onepiecen passar perfekt just nu, men om han ska ha glädje av den i vår så får nog faster se till att göra en till!

Jag fick ett helt nystan över, så jag vet inte hur jag räknat men det gjorde i och för sig inget, för jag gjorde en liten mössa att ha till.

En matchande mössa med vita tofsar

En liten One-Piece

Jag har inte deltagit i något symöte på väldigt länge, så det är väl dags för det nu. Jag har precis börjat sticka på en liten One-Piece, till en liten Vilgot. Efter mycket rosa är det äntligen dags för lite blått - ja, jag är så gammalmodig så det gamla genustänket sitter där det sitter!!

Jag använder ett mönster från Garnstudio, som är enkelt att följa och dessutom gratis. Garnstudio har en rejäl mönsterbank att dyka i, så jag rekommenderar er alla att göra ett besök.

Lite One-Piece-stickning passar förresten alldeles utmärkt att sysselsätta sig med nu när hösten gjort sin entré. Men det är inte läge för att beklaga sig. Vi har haft sensommardagar fram till mitten av oktober med temperaturer mellan 15-18 grader. Men nu när det har vänt och vi nalkas vintermånaderna - vi har ju faktiskt julafton om ca två månader- så passar det perfekt med lite mysig stickning inomhus nu.

Mitt första symöte på mycket länge

Idag ska jag faktiskt delta i symötet vi har här på internet, vilket också blir ett steg mot en någorlunda normal tillvaro. Rutiner är faktiskt mycket viktigare än man kan tro.

Vädret bjuder inte på något annat än regn, så att sitta inne och kura passar mig utmärkt. En värmande brasa är tänd, och det mjuka härliga skenet slår emot en, som en mild varsam hand. Jag har som vanligt tänt lite ljus, men inte enbart för att nå en mysfaktor. Jag inbillar mig, att jag på det viset, kommer lite närmare dem som jag har mist.

Under mina förvirrande dagar har jag lyckats sticka ett pannband, en lite bredare variant, och det är mitt lilla bidrag till detta mötet.

Ett par Lovikkavantar

Idag vaknade vi upp till ett frostnupet landskap. Det var minus 6 grader när jag satte mig i bilen och solen sken allt vad den kunde. Det var verkligen en vacker morgon.

Nu några timmar senare så är solen fortfarande framme och lyser lika klart. Temperaturen håller sig strax under noll, så det blir väl till att leta fram vinterkläderna ikväll. Man har ju inte behövt plocka fram dom tidigare, eftersom vi har haft ett otroligt milt klimat här nere, men nu börjar det rätta till sig. Såhär några veckor före jul så vill man ju ha lite vitt runt knutarna, även om det nu bara handlar om rimfrost.

På tal om vinterkläder så har jag stickat färdigt ett par Lovikkavantar av det ena garnet som jag beställde. Nu har jag i alla fall en julklapp färdig!

En och en halv månad kvar tills julafton...

Shit vad tiden går fort! Idag kan man väl säga att det är en och en halv månad kvar till jul! En månad kvar och jag har absolut ingenting planerat. Det enda som är planerat i "julväg" är att vi skall ha en "julpyssel-dag" den 24/11, då ska vi "flickor" i familjen med svärmödrar och kusiner göra lite julstök - vad vi ska stöka till har vi inte bestämt än, men något blir det.

Men det är inte enbart julen som står för dörren, idag är det ju symötesdag! Jag har ju varit ifrån symötena ett tag pga festplanering osv. men nu är jag tillbaka igen. Jag höll ju på med att testa att tvåändsticka ett par sockar i akrylgarn, men eftersom jag avskyr akrylgarn så har det arbetet blivit undanstoppat på obestämd framtid. Istället har jag dragit igång med ett par goa raggisar i "äkta" yllegarn. De är så gott som färdiga bortsett från trådarna som skall fästas. Ta gärna en koll på Husmorsskolan och se vad de andra symötesdeltagarna hittat på!

En socka färdig!

Jag har gjort en socka färdig, men det går väldigt sakta framåt, av två anledningar -
den ena beror på att jag just nu är inne i en period av rejäl trötthet. Jag vet att detta är sviterna efter min hjärnhinneinflammation så det är bara att gilla läget och vila. Den andra anledningen är att jag stickar sockorna i akrylgarn! Jag avskyr akrylgarn! Ja, jag avskyr egentligen alla icke naturliga material. Men varför stickar jag då i akrylgarn....?

Jo, vid ett besök på Rusta förra hösten så hade de garner till riktiga bottenpriser, och jag vet inte vad jag tänkte med just då, men jag köpte ju på mig några nystan så klart. Nu har de legat länge och retat mig så därför stickar jag med detta garn. Men det lär nog bara bli ETT par sockar om jag känner mig själv rätt.

Som ni ser har jag stickat själva fotdelen i tvåändstickning och skaftet i vanlig resårstickning. Jag gillar när man kan blanda olika sticktekniker.