Byxor i bruk.

Ni som följer med på instagram (@tygochotyg heter jag där också) har kanske redan sett att mina stickade byxor är färdiga. För en månad sedan var jag på Oslo Strikkefestival och dit fick byxorna såklart följa med. Jag fick hjälp att fota dem på Norsk Folkemuseum där strikkefestivalen ägde rum.

Är så himla nöjd med dessa byxor! De är varma och sköna och bekväma att ha på sig, samtidigt som de känns snygga. Garnet, Pickles Pure Wool, påminner lite om Supersoft, för den som stickat med det, såtillvida att det mjuknar och "luddar till sig" lite när man tvättar upp det.
Den vanligaste frågan jag fått när jag haft byxorna på mig är om de sticks. Det är ju svårt att svara på, för det är ju högst individuellt hur känslig man är. Det är klart att de känns annorlunda mot ett par vanliga byxor i bomull, men jag tycker inte att det sticks eller på något sätt känns obehagligt. Tänker att man kanske är mindre känslig på benen än t ex runt halsen också.
Jag gjorde med flit byxbenen lite korta, dels för att jag misstänkte att byxorna skulle växa lite med användningen och dels för att jag tycker att det passar på den här typen av byxor. Precis som förväntat har de töjt ut sig litegrann både på längden och bredden, men jag tycker att passformen funkar bra.

Tycker dock inte att det känns alldeles självklart vad man ska kombinera byxorna med. Hittills har jag mest haft dem som på bilden, med en enkel topp och linneskjorta över, de gånger jag haft byxorna på mig ute bland folk. En gång har jag haft en kofta/jacka i sweatshirttyg istället för skjortan också. Någon som har förslag?

Ny bukse i byen.

Det är väl ingen hemlighet att jag har en liten crush på allt norskt. Låt oss kalla det SKAM-effekten. I alla fall, jag följer en del norska stickare på Instagram (det gjorde jag faktiskt pre-SKAM också). Många av dem har barn som de stickar till och en grej som alla norska ungar verkar ha, men som jag tror knappt förekommer alls i Sverige, är stickade byxor.
Nu är jag ju varken norsk eller barn, men när jag i våras såg de här byxorna på Pickles instagramkonto drabbades jag av habegär och stort sticksug (stickstånd, som de säger i Stickkontakt-podden). Under sommaren skickade jag efter garn och beskrivning från Pickles. Jag satte igång för några veckor sedan och det har gått fortare än jag trodde, så nu återstår bara en liten bit på vardera benet (bilden nedan är alltså inte dagsaktuell). Det återstår ännu att se om jag kommer att se lika cool ut i byxorna som tjejen på bilderna i mönstret, eller om jag mer kommer att likna ett snorigt barnehage-barn, men frysa behöver jag nog inte göra i alla fall.

Sedan sist....

.... har jag haft besök av min bror och Frallan över helgen. Det visade sig då att Frallans tajts, som jag sydde till honom i julas, blivit för små, så jag passade på att sy ett par nya, av tyg som han själv fick välja ut i min stash. Lila med traktorer blev det!

.... har jag lagt upp till ett nytt vansinnesprojekt i klass med palestinasjalen, fast helt annorlunda. Vi kan ju prata mer om det framemot sådär 2020 när det kanske blivit klart...

.... har jag varit på växtfärgningskurs, vilket var det roligaste jag gjort på länge! Lite bilder från kursen (och inte minst på resultatet!) kommer en annan dag.

.... har jag bokat in flera helgevenemang i stickningens tecken under hösten. Det börjar med fäbodstickning med stickcafégänget redan nästa helg. Härligt med något att se fram emot!

Fyra plagg till en fyraåring.

Som jag nämnde häromdagen, fyllde min brorson Frallan år nyligen. Som vanligt blev det ett mjukt paket från faster. Fyra plagg sydde jag dagarna före firandet. Lite sommarkläder var önskemålet/behovet, så det fick bli kortärmat och kortbent för hela slanten.

Utifrån samma mönster som jag brukar använda till tröjor åt Frallan (Ottobre 301) sydde jag två t-shirts, en med diverse maskiner och en med regnbågar. Färgmatchad mudd i halsringning och ärmkant, inga konstigheter.

Av en stänkmönstrad trikå som jag köpte på Syfestivalen i höstas blev det ett par shorts. Här utgick jag från tajtsmönstret från Sy barnens första garderob, som jag också använt till Frallan tidigare och breddade det några centimeter. Ver inte varför de ser så sneda ut på bild, men jag tror faktiskt att byxbenen är lika långa i verkligheten i alla fall.

Skjortan Prepster Pullover såg jag hos Clara för några månader sedan, då hon sytt den som skjortklänning till sin dotter. Ett par dagar därefter hittade jag det randiga tyget i fina mjuka färger på loppis. Det passar så bra till en skjorta av den här modellen, tycker jag. Det var första gången jag sydde en skjorta med krage och knappslå. Kul att prova på och jag tycker att den blev väldigt fin! Hade jag haft lite mer tid hade jag nog gjort den med trekvartsärm och knäpptamp som Clara gjort, men det får väl bli en annan gång. Jag gjorde en liten anpassning vid halsen, eftersom halshålet var relativt litet och kragen rätt hög kändes det som att det bara skulle bli trångt och obehagligt i halsen (något som jag själv inte gillar på kläder). Jag klippte helt sonika ur en knapp centimeter runt om halsöppningen och kortade av kragen någon centimeter. Nu har jag visserligen inte sett skjortan på Frallan ännu, men jag tror i alla fall inte att halshålet blev för stort.

Förra året när Frallan öppnade sitt paket med födelsedagskläder började han gråta av besvikelse över att det inte var någon bil i paketet, men i år blev han faktiskt glad direkt. Bäst gillade han, inte oväntat, tröjan med "stora maskiner" på.

Till en pytteliten från en (tydligen) jättegammal.

För en vecka sedan fick jag ett litet kusinbarn. Givetvis tog jag tillfället i akt att sy lite pyttekläder! En body och ett par byxor blev det.

Medan jag satt vid symaskinen, gick det plötsligt upp för mig att jag faktiskt brukade sy till den nyblivna pappan, alltså min kusin, när HAN var bebis. Herregud, åldersnojan! Han är inte ens någon exceptionellt ung förälder, han är snart 25 liksom.

Båda plaggen är sydda efter mönster ur Ottobre 1/2016. Tygerna till bodyn är från Stoff&Stil och byxtyget är köpt på Rosa Huset. All rekvisita är loppisfynd från leksakslådan här hemma.

Rester och tester.

Jag har rensat lite i mitt tygskåp senaste tiden. Vid sådana rensningar brukar alltid diverse påbörjade eller påtänkta projekt dyka upp, jämte tygrester som jag knappt minns varför jag sparat på.
Bland annat hittade jag ett par babyleggings, som jag köpt på second hand för några kronor för att använda som mönster. Nu slog jag så att säga två flugor i en smäll - fixade det där mönstret och brukade några av tygsnuttarna till att sy två provpar. De grå och lila tygerna var rena stuvbitar, förutom mudden som suttit på en tröja som jag sytt byxor av tidigare. De randiga har varit tröjor.

Dessutom sydde jag två små mössor av det som återstod av en t-shirt, som jag för några år sedan sydde en mössa åt mig själv av. Här hade jag inget mönster, utan freestylade lite, så jag vet inte om de passar på ett bebishuvud, men förhoppningsvis.
Byxorna och mössorna har jag, tillsammans med dessa plagg, lämnat till en kvinna som samlar in kläder och saker till nyanlända flyktingbarn här i kommunen.

Jeansleggings (remake på remake!).

För drygt tre år sedan kortade jag av och lagade ett par jeansleggings. Som jag förutspådde höll de ett tag till, men började sedan kännas lite i slitnaste laget. Ändå har jag sparat dem och häromveckan sydde jag om dem till en storlek som (förhoppningsvis) passar Lilla A.
Det var främst på insidan låren byxorna var slitna, så jag klippte upp längs innerben- och grensömmarna och klippte ut de nya byxbenen så att sömmarna på utsidan av benen kom med. Jag använde samma mönster som till lejontajtsen, d v s ett som jag konstruerat genom att rita av ett par av Lilla A:s leggings. Dessa breddade jag dock någon centimeter, eftersom jag misstänker att jeanstyget, även om det är stretch i, inte är riktigt lika följsamt som vanlig trikå.

Linningen klippte jag av, sprättade upp och förminskade till lämplig storlek och sydde sedan fast igen. Inga konstigheter, alltså. Tanken var att sy bakfickor också, men det räckte inte tyget till, så det fick vara.
Byxorna är för övrigt fotade i all hast med mobilkameran på en parkeringsplats i centrala Örebro, ifall ni undrar. Så kan det bli ibland när det måste gå snabbt.

Pösigt som 1985.

Under semestern var jag inne på en tygaffär tillsammans med Lilla A. Hon kommenterade då en rulle med blommigt tyg och tyckte att det var fint. När jag några dagar senare besökte samma affär igen, hittade jag en stuvbit av samma tyg och slog till på den (17 kronor kostade den, klart överkomligt!) för att sy något åt henne.
Ursprungsplanen var en kjol, men sedan bläddrade jag i en 80-talssybok tillhörande min mamma och hittade mönstret på "pösbyxor", av den modell som jag själv tillbringade en del av mina barndomssomrar i. Planen reviderades och byxorna frästes ihop ganska snabbt och fick resår i midjan och bensluten.

Stuven var lite i kortaste laget, men den här typen av byxor behöver ju inte tvunget vara hellånga heller. Det visade sig dock att de blev ganska lagom i längd och slutade ungefär vid fotknölarna. De ser nästan ännu kortare ut på bilden, men det kanske har att göra dels med kameravinkeln och dels med att de ju är ganska breda.
Tack vare den vida passformen skulle jag tro att de kommer att passa även nästa sommar, minst.
Lilla A bytte om till byxorna bums efter överlämnandet, så det var väl ett gott betyg.

Lejonleggings.

Ännu ett semestersyprojekt. Efter att ha sytt flera tröjor till Lilla A och Frallan, bestämde jag mig för att sy byxor också. Närmare bestämt leggings, som båda barnen ofta använder.

Mönster hade jag inget, så jag lånade varsitt par tajts från barnen och ritade av. Snabbt och enkelt.
Här på bilden är bara Lilla A:s byxor med, men Frallans var precis likadana, bara mindre. Lejontyget kommer från rean på Ohlssons tyger.

Det vita bandet sydde jag fast i midjeresåren baktill, dels för att underlätta namnmärkning, men också eftersom Lilla A själv påpekade att hon inte visste vad som var fram och bak på kläderna när hon skulle klä på sig. Inte lätt att se det när man är 5 år och det inte sitter någon lapp bak, som det gör på köpekläderna, ju!

Gardin blir shorts och kjol blir byxor.

Nu har jag hunnit sy ett par City Gym Shorts även till Lilla A. Hennes är sydda av en loppisfyndad liten gardin och kantade med grön snedslå, också den från second hand. Storleken är 6-7 år och jag hoppas att de ska passa på alldeles-snart-femåringen. Passar till Klockarbarns återbruksutmaning gör de i alla fall, så där får de vara med som mitt bidrag den här veckan.

Dessutom har jag färdigställt ett par byxor, som jag ursprungligen tänkte att Lilla A skulle ha, men som p g a fasterns ibland mycket långsamma agerande nu får bli Frallans istället. Riktiga sommarbyxor i tunn bomull och pösig modell. Det är inte första gången jag syr av det här tyget. En gång i tiden (läs: tidigt 90-tal) har det nämligen varit en kjol. Kanske sydde jag den på slöjden i skolan, jag minns inte riktigt. Kan väl vara dags att tyget blir använt igen, nu efter drygt 20 år.

Idag är det Frallans födelsedag och ni kanske redan har gissat att det blir ett mjukt paket från faster. Grattis Frallan och May the 4th be with you, idag och alltid! ♡

Improviserade sommarbyxor.

Bekväma linnebyxor är väl närmast ett måste i sommargarderoben? Förrförra sommaren köpte jag tyg för att sy mig ett par, men där stannade det liksom av. Förra sommaren var det ju inte varmt så att det störde och behovet av svala linnebyxor närmast obefintligt. Men inför Jerusalemresan skred jag till verket. Problemet var bara att jag 1: inte hade något mönster, 2: inte hade tänkt att köpa något mönster och 3: inte hittade de gamla byxor jag hade tänkt att rita efter. Istället ritade jag efter ett par jeans och lade till lite extra vidd. Det är ju lättare att sy in än att lägga till, som bekant. Jag fick mycket riktigt sy in en del, både på grensömmen och i form av veck fram och bak, men till slut blev det faktiskt riktigt bra.

Ett par fickor lade jag också till, jag har inte mycket till övers för byxor utan fickor. Fickorna vändsyddes med ett kontrasterande tyg innan jag sydde fast dem på byxorna. Det krävde ju viss noggrannhet vid fastsyningen, för att inte det ljusa fodret skulle titta fram. På några ställen kunde man ändå ana det lite, så där tog jag en textiltuschpenna och duttade lite svart, så var det problemet löst. Och i första tvätten färgade det svarta tyget av sig på det ljusare, så med facit i hand vete hundan om det ens hade behövts.

Upptill fick byxorna en bred midjemudd, klippt av en uttjänt tröja. Jag har använt dem rätt mycket och är himla nöjd faktiskt! Hela sömnaden var som sagt ganska improviserad och de tål kanske inte att granskas i alla sömmar, men de sitter helt ok, de blev precis lagom långa fast jag mätte högst bristfälligt och de är riktigt sköna! Och hittills har ju sommarvädret varit ganska bra, så de har definitivt kommit till nytta.

Tack mamma för fotohjälp!

Frallan och brallan.

Här ligger min brorson Frallan och tar igen sig lite, iförd ett par fastersydda brallor. Det är ett tag sedan jag sydde byxorna, men jag tror inte att jag har visat dem här. Däremot bloggade jag om dem under min gästbloggsvecka på Kravallslöjd i mars, så en del av er kanske känner igen dem därifrån. Hursomhelst så är det ju roligare att se dem med bebisen i!

Byxbenen är ärmarna från en trikåtröja som jag köpte på Kupan, mudden är köpt ny, fast för flera år sedan. Samma tröjas fram- och bakstycke blev ett par andra (och helt olika) byxor, men de är i en större storlek och kommer nog att passa först om några månader.
Bilden är en mobilbild från min svägerska och jag spädde visst på mönstermixen lite extra när jag pixlade ansiktet. Rutigt, prickigt, randigt, blommigt och färgglatt på samma barn, hurra!

Uggliga byxor.

Ugglan som skymtade förbi för ett tag sedan pryder ännu ett par bebisbyxor. Även dessa är sydda av ärmarna från en loppisfyndad tröja tillsammans med lite nyköpt muddväv. De blev nyfödingspresent till en liten tös i huvudstaden och enligt rapport från hennes mamma blev de uppskattade och kommer nog att passa om ett litet tag.

Äppelbyxor 2.0

Uppenbarligen lämpar sig äpplen väl att dekorera små bebisbyxor med, för nu körde jag en repris. Istället för jeansben har jag sytt dessa av ärmarna från en loppisfyndad luvtröja. Muddtyget är nytt.

Än så länge är de lite för stora för mottagaren, som tillbringade gårdagskvällen sovande i mitt knä. Mysigt!