Vi vet ju att vår hundar är vettskrämda för smällare och i år köpte vi lugnande halsband (som används till diande tikar) och tillhörande tabletter... och började förberedelsen redan två veckor innan... men den tusenlappen hade vi direkt kunnat elda upp i spisen istället för att gå omvägen via säljföretaget!! Så rädda har jag aldrig sett dem förr!
Det började redan vid fyra på eftermiddagen och sen smällde det flera gånger i timmen fram till den stora anstormningen vid tolvslaget!! Våra vettskrämda hundar hann bara lugna ner sig lite och så var det dags igen!!
De letade upp ett ställe bakom Hussens fåtölj och i hörnsektionen på vår bokhylla kröp Hilda in och gömde sig Men de ville inte ligga där ensamma så... även jag låg där under timmarna närmast tolvslaget! Märta i mitt knä med huvudet under min armhåla! Det värsta är ju att man inget kan göra för att hjälpa dem! Vi har fått många råd om hur man ska göra... men smällare på tv eller i radion reagerar de inte på. Att inte bry sig ger dem ingen hjälp heller! De är fullständigt innestängda i sin rädsla. Efter tolvslaget började de lugna ner sig så smått och jag funderade på att gå ut med dem för en kisstur!
Men då satte det allra värsta igång! I ett av de närmaste husen hade de visst glömt hur mycket klockan var och de tände på sina enorma "tårtor" riktade att smälla ovanför vårt hus. det blev det värsta bombardemang vi nånsin varit med om och det varade över en kvart!! Jag vet inte om jag nånsin känt mig såå maktlös och hundarna såå rädda!!
Först när klockan blivit tre var de så pass lugna att de vågade ligga i sina bäddar och somna... så även jag då förstås... fast i min säng!!!
Nästa år vet jag inte vart vi ska ta vägen... det här vill jag inte att de ska utsättas för igen!!
Nån rastning var det inte tal om utan det fick anstå till nästa morgon!
Men annars mår vi bra!
Ett Gott Nytt År
till er alla från oss i det gula huset mellan hav och sjö i norduppland!
