Exotisk utlandshandel i praktiken

Ibland förutsätter man att alla andra är som en själv. Bara för jag är i en exotisk aktiebubbla är det, som tur är, inte alla andras verklighet. Så hur gör man i praktiken om man skulle vilja köpa en mer exotisk aktie? För mig är det ganska naturligt, men... så har det inte alltid varit. Och det är också föränderlig materia.

Vad är exotiska marknader?
Med exotiska marknader menar jag marknader utanför Norden, Europa, och USA/Kanada. Alltså främst Asien och Afrika men även Latinamerika.

Norden och USA/Kanada handlas elektroniskt hos de allra flesta banker och är inget problem. I Europa är det större skillnader i courtage och handelsmöjligheter och då är det ofta telefonorder som gäller. Men idag ska vi blicka längre bort :-)

Sekundärnotering ett första alternativ
Det första man bör göra är se om den exotiska aktien går att köpa på en mindre exotisk börs. Med tanke på alla klurigheter kan sekundärnoteringar vara ett alternativ. Finns en aktie på New York-börsen är det smidigare än att köpa lokalt i Johannesburg eller Jakarta. En bra källa för info är www.adr.com där du bland annat kan söka på olika länders aktier.

Detta innebär t.ex. att

• MercadoLibre, ett argentinskt bolag, kan köpas på Nasdaq till USA-courtage
• Många exotiska bolag är noterade i USA. Men telefonorder och vanlig depå om OTC.
• Vissa exotiska bolag kan handlas i London eller tyska börser, till hyfsat courtage.

Egentligen är det inte konstigare än att Schweiziska ABB kan handlas på Stockholmsbörsen. Ofta är det storbolag man kan handla på detta sätt. De bolag jag själv köper är mindre och har ofta en dålig omsättning i sin sekundärnotering om sådan finns. Praktiska exempel är Famous Brands, Discovery och Bank Rakyat som alla visserligen finns noterade i Tyskland. Men när det går månader utan handel så tar man hellre lokalmarknaden alla dar i veckan!

Olika utbud hos olika aktörer
Vill man handla exotiskt och lokalt så fungerar inte det hos alla aktörer. Priserna varierar förstås också. Den aktör som verkar ha bäst utbud för exotisk handel är Avanza och fortsättningen kommer mest att handla om erfarenheten av min egen handel där.

Avanza klarar t.ex. dessa exotiska marknader, förutsatt att de inte ändrat:
Australien, Brasilien, Filippinerna, Hong Kong, Indonesien, Japan, Malaysia, Nya Zeeland, Singapore, Sydafrika, Thailand, Turkiet

Degiro uppger till dags dato att följande exotiska marknader fungerar:
Autralien, Hong Kong, Japan, Singapore, Turkiet

Man kan tyvärr inte handla alla jordens hörn via Degiro, även om man kan få den bilden av vissa personer i vissa poddar :-) Som det är nu har Avanza ett större utbud, dock till högre pris. För egen del har jag inte heller vågat satsa på Degiro, läs om mina tankar i detta äldre inlägg.

Vissa marknader är hursomhelst stängda oavsett aktör, t.ex: Indien, Kina (utom Hong-Kong), Vietnam, Latinamerika och Afrika (utom Brasilien/Sydafrika). Och övriga aktörer då? Jag är inte helt påläst men Nordnet fixar t.ex. inte Sydafrika vilket däremot SEB gör. Nordea, Handelsbanken och Swedbank mfl tar jag gärna emot input på!

Depåtyp
För exotiska innehav gäller hos Avanza vanlig depå, dvs inte kapitalförsäkring eller ISK. En konsekvens är att högutdelare inte är så lämpliga eftersom det är 30% skatt på utdelning i depå.

Här är min tidigare genomgång om depåtyp för handel i olika länder. I korta drag väljer jag Svenskt i ISK, utländskt i kapitalförsäkring när det går (Norden/Europa/USA/Kanada) och just exotiskt i vanlig depå. Tidigare kunde man köpa exotiskt i kapitalförsäkring men inte länge.

Kapitalförsäkring och källskatt har förresten varit ett hett ämne i veckan. Avanza behandlar kunderna som ett kollektiv betalar tillbaka 91% av källskatten till alla. Att det inte är 100% beror gissningsvis på hög källskatt i populära Danmark. Mina små exotiska äventyr i kapitalförsäkringen lär inte påverka och jag hade fått mer tillbaka med en kundanpassad beräkning (om jag räknar rätt). Men för egen del är jag inte alltför upprörd. Med 91% av källskatten tillbaka är kanske 98,5% av utdelningen kvar. Synd, och lite orättvist men inte hela värden. Och det kan kanske förbättras. Jag trodde t.ex. att Avanza begärde och fick tillbaka pengar från Danmark redan idag.

Kostnader
Hos Avanza kostar det 749 kr per telefonorder. Det innebär att man då måste investera för lite större summor, beroende på vilket procentuellt courtage man tycker är acceptabelt. Man kan ju alltid jämföra med vad en exotisk fond kostar i årlig avgift, och ett courtage är en engångsavgift.

Avgifter i landet kan också tillkomma. Och växlingsavgiften ska inte förglömmas. Eftersom den inte är jättetydlig på köpnotorna gäller det att man själv är med på noterna. Du bör undvika att köpa och sälja eftersom det genererar växlingsavgifter. 

Källskatt
Nu när vi pratar vanlig depå vill Sverige ha 30% av utdelningen. Men man kan få avräkna den källskatt som det andra landet har dragit på utdelningen. Det här ska ofta gå med automatik i deklarationen om källskatten är 15%, men bara upp till 500 kr om du har underskott av kapital.

Problem 1: Länder som drar mer än 15%

Att länder drar mer än normala 15% kan innebära problem. Tanken är nog att andra landet drar 15% och Sverige drar 15% vilket blir 30% tillsammans.

Men Indonesien drar t.ex. 20% och då blir det totalt 35% skatt på utdelningen om man inte kontaktar Indonesien eller lyckas dra av 5% extra i sin deklaration. För thailändska aktier har 10% dragits och för Filippinska 30%. Filippinska aktier är inte så bra att handla i depå om man inte vill ha 45% skatt på utdelningen. Det är möjligt att man själv kan göra ytterligare avräkning i deklarationen, eller åtminstone avdrag (se nedan) men allt över 15% riskerar bli lite bökigt att få tillbaka eller gå förlorat. 

Min lösning på problemet är att undvika länder som drar en alltför hög källskatt. Och också prioritera lågutdelande aktier i exotiska länder, vilket minskar problemets storlek.

Problem 2: Max 500 kr i avräkning om underskott av kapital
Säg att du haft utdelningar på 5 000 kr från utlandet, vilket vid 15% källskatt leder till att andra landet dragit 750 kr. Det hade varit logiskt att alltid få tillgodoräkna sig de 15% som dragits. Men icke. En spärregel säger att du max får göra avräkna 500 kr om du har underskott av kapital. I praktiken kan det bli högre skatt på utländska utdelningar över 3 333 kr per år (= över 500 kr i avräkning).

Man kan förutom avräkning tydligen istället göra avdrag även om det inte är lika förmånligt. Se skatteverkets utförliga info om avräkning och avdrag här men notera att de inte säger något konkret om 500 kr-begränsningen, vilket istället görs i detta dokument. 500 kr-begränsningen, som också gäller ISK, saknas också på en direkt fråga och svar, vilket jag fört vidare.

Min lösning är fördela om räntekostnaden för lånen för att jag själv inte ska ha underskott av kapital. Det alternativet finns om man är två som delar på lånen och jag uppfattar det inte som otillåtet på något sätt.

Själva telefonordern
Nu blir det hur funkar hos Avanza där jag, så som utbudet ser ut, köper mina exotiska aktier.

Man ringer in en order, och kan då få hjälp att kontrollräkna valutor etc så att ordern blir på rätt summa. Köpkursen kan sedan uppdateras under dagen genom att man ringa tillbaka. Men det blir ett courtage per dag om avslut sker. Man kan inte lägga en flerdagarsorder och vänta tills den efter en vecka är fylld och betala ett courtage.

Problem 1: Tidsskillnaden
Vissa marknader är på grund av tidsskillnaden inte möjlig att ringa tillbaka och ändra en order på. För t.ex. Australien och Japan måste man lägga ordern dagen innan och "hoppas" att den går igenom men man brukar kunna vara med i en auktion i början av dagen i och för sig. I Indonesien fungerar det att handla mellan 8.30 och 10.00 svensk (vinter)tid. Och Brasilien är precis som USA öppen på kvällen. Jag är lite försiktig med t.ex. Australien och Japan, eftersom jag inte kan handla i "realtid".

Problem 2: Delavslut om låg omsättning
Risken för delavslut är en faktor att se upp med om man köper mindre omsatta bolag. Säg att du vill köpa 10 000 aktier men bara får 100 köpta på den kurs man uppgav. Ja, då blir det maxcourtage för de ynka aktierna, Därför kan det vara bra att fråga hur stort orderdjupet är (även om det är med fördröjning). Framförallt är det extra viktigt att den lokala börsen är öppen medan man handlar så att köpkursen kan justeras genom ett nytt samtal.

Det är inte ofta jag lägger order. Men jag brukar ringa tillbaka efter 15-30 minuter för att höra om allt blev köpt och i värsta fall justera köpkursen uppåt för att fylla orden. Köper man mer omsatta aktier är risken för delavslut givetvis mycket mindre.

Summering
Nog finns en del att tänka på när man köper utländska aktier, och en checklista blir:

• Finns det en sekundärnotering med tillräcklig omsättning?
• Går lokalmarknaden att handla på via ens bank?
• Tänker jag på att köpa i rätt depåtyp, troligen vanlig depå.
• Hur är källskatten i landet? Hög källskatt = risk för extra skatt på utdelningen
• Kommer du komma över 500 kr i källskatt per år (utanför kapitalförsäkringen)?
• Finns risken för delavslut, hur är omsättningen?
• Kan jag handla i realtid på marknaden pga tidsskillnad?

Nog är det lite krångligare, men jag tror peppar peppar att det är värt mödan. Utgångspunkten för mig är att hitta fantastiska bolag världen över. Vad tycker du är största hindren? Telefonorder, skatteregler eller helt andra saker?

Varför jag inte lockas av Degiro

För den som missat det så har nätmäklarna Avanza och Nordnet fått konkurrens. Kan holländska Degiro vara något att ha månntro? Är det en holländare som flyger? Spartacus Invest har också skrivit om ämnet på sin blogg.

Att kunna handla exotiska utländska aktier superbilligt lockar, särskilt med mitt fokus, men det finns några saker som håller mig tillbaka. Ok, jag har ett slags samarbete med Avanza, så möjligen är jag partisk men så här tänker jag i alla fall:

Nuvarande hinder
Idag finns några saker som gör att jag inte ens testar att skapa ett konto:

• Ingen insättningsgaranti eller investerarskydd. Kan själv inte bedöma hur säkra mina pengar är utifrån det som sägs på webbplatsen om en självständig juridisk enhet. Jag menar, hur sårbar är man om det sker något fiffel, och hur ser ägarstrukturen ut hos Degiro?
• En bra hemsida är ett krav. Vad jag förstått så visar Degiro inte ens orderdjup.
• Bra kundservice är också ett krav. Förr eller senare kommer det bli något problem och jag vet att Avanzas kundtjänst är suverän.
• ISK (investeringssparkonto) och KF (kapitalförsäkring) är inte möjlig. Det gör att man måste deklarera alla försäljningar. Puh. Och 30 % skatt på utdelningen. Puh igen. Nej, även om webbsidan och tjänsten är 2015 så är det skattemässigt ett långt hopp tillbaka.

Om de erbjuder ISK eller KF då...?

Läste på Twitter att de kanske fixar ISK och KF inom något år. Läge att gå över då? Onekligen blir det hela mer intressant men hjälper det? Pga källskattsproblematik (max 500 kr tillbaka) så är KF överlägset ISK för just utländska aktier i större mängder. Utdelningar över 3333 kr om året får man i normalfallet inte tillbaka källskatten på fullt ut, vilket gör att KF då är bättre. 

I ett investeringssparkonto äger du tillgångarna själv och investerarskyddet bör gälla. Men i en KF är du inte ägare utan det blir en slags fordran du har mot banken. Du är inte skyddad med någon automatik utan tillsyn och regelefterlevnad är A och O. Då litar jag fortfarande mycket mer på t.ex. Avanza än på en nystartad Holländsk nätbank med extremt låg personaltäthet. Om jag skruvar upp risken i form av att jag på något sätt riskerar pengarna... ja då är courtaget en mindre fråga i sammanhanget. 

Observera att jag har noll indikation på att något är konstigt. Jag sover bara bättre när min fordran är mot en bank som heter Avanza eller Nordnet. Eller en klassiskt svensk storbank för den delen. Finansinspektionen ska ha koll på dem, och jag vet att Avanza har en väldigt liten risk i sin utlåning.

Får se om Degiro blir bättre i framtiden. Elektronisk handel på t.ex. afrikanska börser vore en dröm. Men inte om den minsta risk för mardröm finns. För övrigt blir resan spännande att följa eftersom den testar hur konkurrensen fungerar och hur lättrörliga sparkonsumenterna egentligen är.

Hur ser du på Degiro? Lockas du? Vad skulle få dig att gå dit?