Några Äpplen

Änglaspel

GOD JUL!

God Jul till Er Alla!
Labben Allis som är på bilden.

Så här såg...

Så här såg det ut i salen nu i jul. Granen på plats i i hörnet vid pianot, bordet i mitten av rummet med ljuskronan gnistrande ovanför och hundarna sovande i en varm mysig hög under bordet. Kakelugnen som sprider sin gyllene värme finns på motsatt sida, invid det främre draperiet.
Jag älskar det här rummet med sina gamla tapeter och den där speciella känslan som infinner sig i ett rum som får tiden att upphöra.

God Jul!

En riktigt God Jul vill jag önska alla mina snälla läsare av den här bloggen!

God Jul!

En fin och god jul önskar jag alla som läser den här bloggen!
Nu ska det dukas traditionell julmat på bordet i salen. Det är så mysigt att sitta här i lugn och ro och njuta av kakelugnens värme, se hur ljusen får mönstret i de gamla tapeterna från 1800-talet att dansa och den vackra takmålningen som flörtar njutningsfullt med julgranens strålglans.

På Julbordet

Min favorit på julbordet är det gamla fatet på fot från 1800-talet. Jag tycker det är så vackert med sina snirkliga krusiduller och graverade mönster i glaset.
Jag ropade in det för några år sedan på en auktion där en helt unik intakt jämtlandsgård från 1800-talet gick under klubban. Inte en pinal fick vara kvar på den magnifika gården. Sånt tycker jag är tragiskt, husets historia/liv utplånas för att någon bara ser till värdet av pengar.
Nu står fatet i det här huset i stället och jag hoppas att det trivs här.

Stjärnan låter...

Stjärnan låter sitt ljus strömma in i det mörka rummet. Tid och rum upphör att vara beroende av varandra och stjärnljuset faller tveklöst i kalla vinternatten. Jag står som åskådare och dokumenterar skeendet med kameran.
Det är första advent idag och stjärnan har funnit sin plats i fönstret.

Änglarna har dansat...

En liten glimt från juldukningen. Änglarna i änglaspelet dansar tills ljusen brinner ner. Det här änglaspelet kommer från min farmor och sprider den där äkta julstämningen som är så eftertraktad.

Pling pling pling, plinge-linge-ling, pling pling pling.

Änglarna har dansat, maten ätits, klapparna öppnats, tomten fått sin gröt men här i huset fortsätter julen ett tag till. Vi har ännu inte ätit något av julgodiset, man kan ju inte stoppa i sig hur mycket som helst, någonstans tar det stopp.

Jag har tittat på mina julfilmer, ser dem varje jul: Änglagård av Colin Nutley och Fanny & Alexander av Ingmar Bergman, det har blivit en slags julrit för mig. Dem ser jag ensam i soffan med mina fyra labradorer, mannen gillar inte att se på tv så vi får ha tv-soffan alldeles för oss själva.   

Julafton!

Till alla Er som läser min blogg vill jag önska en riktigt god, härlig och fridfull Jul!

Julgranen!

Julgranen står pyntad och klar i nedre salen. Det här året är det en mer hanterlig storlek på den. Ville ha det så det här året. Vis av tidigare erfarenhet har jag valt bort vackra stora "monstergranar" :)

Tapeten i bakgrunden är original från 1800-talet. Älskar den här tapeten, dess slingriga mönster och dova färg. Passar till allt och ger karaktär. Ingenting som man hittar hos alla andra. Och nej, jag tänker inte tapetsera om, även fast jag fått den uppmaningen av några som hälsat på mig tidigare... 

Hårda klappar i granen...

Eller som ett brev på posten...så kom det här brevet (se bild) som en bomb i brevlådan idag! Det har med den här jäkla vindkraftsindustrin att göra.

"Ni föreläggs att yttra Er över inehållet i bifogade handlingar senast den 11 januari 2013", står det att läsa. Första gången papper skulle in till statlig myndighet angående detta ärende var i början av förra julhelgen...andra gången papper skulle in var i början av sommaren precis till semestern...tredje gången var precis efter semestern....och NU, igen, som av en ren slump alltså, precis innan julhelgen, dyker denna handling upp vilken krävs att svara på under julhelgen!!!

En slump, en ren tillfällighet, att viktiga papper i detta ärende skall skrivas under semestrar och julledighet? Kanske inte många som orkar bry sig och skriva vrångelpapper under sommarsemester och julledighet... Men jag ska bannemig göra det! Jag hänger med, "ända in i kaklet"!

Ser inte den miljömässiga vinningen i att bygga vindkraftsindustri mitt i ansiktet framför den kulturellt viktiga byn Fanbyn, mitt i söderläge, där kommunen dessutom i översiktsplanen avrådit vindkraftsutbyggnad pga ortens viktiga kvalitéer: "För att bibehålla dessa områdens attraktivitet avser kommunen inta en restriktiv inställning till vindkraftsutbyggnad i området kring Pilgrimstad-Gällö. Detta gäller främst sådana etableringar av vindkraft som bedöms negativt påverka de strandnära områdenas kvalitet och attraktionskraft. Kommunen anser att en ökad inflyttning av boende skapar ett större långsiktigt mervärde för kommunen än grupper med vindkraftverk."

Behöver jag berätta att inte ett enda öre kommer byn tillgodo!! Fallande fastighetsvärden är den enda kompensation byggherren avser att bidra med...

Dessutom skulle jag inte stå ut med denna bullermatta, dygnet runt året om, resterande delen av mitt liv! Ja, vindkraftverk bullrar, i detta fall 109 decibel (!) och 150 meter upp i luften, snacka om spridning!!

Såå....detta blir en härlig julhelg, med vrångelpapper och vrångelord och andra komplexa saker. Men visst, man känner ju att man lever... 

Julens röda...

Julens röda färg dyker upp mer och mer här hemma nu. På kakelugnsfrisen står glaskaraffer med röd glögg. Julgranen har fått komma in i värmen och jag har hängt upp julgranspyntet. Det är första gången granen kommit in så här tidigt, annars brukar vi ta in den dagen innan julafton. Någon gång har vi varit ute i skogen med ficklampa (!) sent på kvällen och letat en fin gran i mörkret och det är något som jag verkligen inte rekommenderar...

Konsumtionen av stearinljus ökar dag för dag. Det blir så mysigt med levande ljus, en helt annan känsla än med elektriskt ljus.  

Tredje Advent

I kökets två fönster hänger adventsstjärnor i koppar. De ger så mysigt ljus på kvällen, ett varmt ljus.

Tredje advent idag! Vad tiden rusar, jag hinner inte med känns det som. (Som vanligt alltså.)

Var ut en sväng i trädgården och fotade, insåg att jag glömt sätta upp fågelbordet i äppelträdet. En flock domherrar och sidensvansar påminde mig om det. 

Peter tänder andra ljuset...

Andra advent idag. Tänkte att jag skulle bära ut adventsstaken och fota ute. De som är uppmärksamma märker kanske att det är en annan stake än den jag tände på första advent... Det har sina orsaker = busig söt underbar labradorvalp!! :)

Jag hade balanserat den "rätta" staken uppe på en blomkruka med fluffig snö, valpen Pia fick ett busanfall och sprang omkull ljusstaken, staken och ljusen försvann i snön och så fick hon tag i bären som jag pyntat med. Hon slängde sig över dem och smaskade och åt och sprang som en vilde! Det var bara att börja om igen. Hittade inte ljusen i snön och så ledsnade jag på den där andra adventsstaken så det fick bli den här röda i stället.

Att fota brinnande stearinljus ute kan även det vara verkligen tålamodsprövande. Man tycker att det är fullkomligt vindstilla men...det är det inte. Vet inte hur många gånger Peter försökte tända ljusen och vinna över de busiga vindpustarna. Vinden visade sig vara lika busig som labbevalpen Pia...

Första Advent!

Önskar alla mina besökare en härlig Första Advent!

Natten som var möblerade jag om inne i salen. Flyttade bort soffan och satte in matrumsbordet i stället. Det blir härligt att sitta mitt i salen framför kakelugnen och fika och äta julmaten. Höll på med att flytta möbler nästan hela natten, pianot flyttade vi också på. Nu känns det mer rätt och riktigt, som salen en gång var tänkt att användas, och jag får riktiga "Fanny och Alexander"-känslor, ni vet den där härliga filmen av Ingmar Bergman. Det enda som fattas är en stor kristallkrona! Jag har en het önskan om en i Oscariansk stil, de är så vackra och så passar de in tidsmässigt också, 1800-tal.

Nu har mina slumrande julkänslor verkligen börjat vakna. 

Ljus och mörker...

Ibland kan det vara bra på ett sätt när det händer saker som får oss att inse vad bra vi egentligen har det! De mest självklara saker uppskattas till fullo efter att vi levt utan dem ett tag... men jag måste erkänna att det faktiskt var en trevlig upplevelse också. I alla fall för mig som uppskattar samspelet mellan ljus och mörker och att prova på att leva som man gjorde förr.
Vi har varit utan elström i tre dygn! Och utan fast telefon och mobiltelefon. Utan kontakt med omvärlden. Ingen tv, dator, telefon, ellampor, vatten i kranarna, elvärme...
Det värsta var vattnet, men som tur är har gården en gammal grävd stensatt brunn 9 meter djup och vi har en bränsledriven vattenpump som vi använde för att få upp vatten. Hade vi inte haft pumpen eller om det hade varit riktigt kallt... nu inser jag att det vore bra om vi gjorde nån anordning så att man kan hinka upp vatten från brunnen utan att vara beroende av nån apparat.
Värmen var inget problem, kakelugnarna och vedspisen i köket, som vanligt alltså. Duscha gick bra med en liten campingdusch. Läsa böcker i skenet av stearinljus och maten hade vi ute i växthuset så att inte räven skulle smaska i sig julskinkan.

Jag som inte tittar på vädret på tv hade ingen aning om att stormen skulle komma! Men på juldagsnatten strax före klockan två vaknade jag och hörde stormen ryta. Vi gick upp och fyllde stora kastrullen med vatten och precis efter att den var fylld gick strömmen!!!
Ett annat problem var att fiskarnas syrepump stannade. Det löste vi genom att hinka vatten så att syre tillsattes. Men det blev kallt inne hos fiskarna, hade det varit kallare så hade de inte klarat det... kanske skulle jag kunnat värma stenar på vedspisen och placerat ut i fiskrummet i ladugården...
Summeringen är att man verkligen uppskattar det man tar för givet när det upphör att fungera.
Men, jag måste erkänna, jag tycker att det skulle vara både bättre och skönare ifall den moderna tekniken inte alls fanns....

Julafton!

Julafton, morgon, det är tyst i huset och tystnaden känns så där förväntansfull och magisk som den bara kan göra en julaftonsmorgon. Det knastrar hemtrevligt i vedspisen i köket, risgrynsgröten är uppäten av människor och hundar, kaffet urdrucket och tomten ska snart få sin gröt.

Nu ska jag tända upp i kakelugnen i salen och umgås med julgranen ett tag. 

Jag önskar alla Er som tittar in här en riktigt God Jul och en lugn, rolig och mysig dag!!

Helt galen morgon!

Vaknade av en duns och konstiga ljud i morse. I sovrummet! Det skrapade mot tapeten, klöste och rev och springande steg på golvet och mot väggarna!
Jag trevade efter sänglampan, tände, och såg mig omkring. Det är inte roligt att vakna så där hastigt och höra konstiga ljud inne i sovrummet kan jag lova. Och dessutom ser jag väldigt dåligt utan glasögon. Ljudet fortsatte och en mus springer fram under sängbordet! I en hiskelig fart! Och efter musen kommer en vit sak, en spökråtta!! Alltså det är liksom första reaktionen när jag ser den, det lilla jag ser, nåt vitt som rusar efter musen.
"Vad är det som händer!!??" tänker jag. Spökråttan försvann in under klädskåpet och dök upp igen och rusade in i badrummet, som ligger alldeles intill sovrummet. Jag sprang upp ur sängen och stängde badrumsdörren och hundarna var helvilda.
Jag satte genast på mig glasögonen och gläntade på badrumsdörren, smög in, stängde dörren och trevade efter lysknappen.
Och då såg jag vad det var. En hermelin!! En vit hermelin med svart spets på svansen. Eller om det var en småvessla. En hermelin/småvessla hade jagat en mus inne i sovrummet! Helcrazy!!!
Wow! Helgalet!! En sån där grej som ingen skulle tro på om man berättade det!

Hermelin/vesslan satt och tryckte under tvättmaskinen och mannen låg på golvet och försökte få fram den. Jag stod redo med en hink som jag skulle försöka fånga den i, sätta upp och ner över spökråttan. Men den ville inte alls komma fram och väste och fräste när mannen försökte fösa fram den. Gav upp och släckte ljuset och stände dörren till badrummet för att på så sätt låta den komma fram när den lugnat sig. Mannen gick ut och skulle hämta några burfällor till musen, som gömt sig någonstans i sovrummet.

Jag gick och la mig igen och började läsa samtidigt som jag lyssnade...!

Plötsligt börjar det plaska inne i badrummet!

Jag kastar mig upp och rusar in och tänder lampan i badrummet och får se att hermelin/vesslan har ramlat i badkaret och simmar och skvätter runt i panik!! (hade inte tömt badkaret efter kvällsbadet...)

"Jävlars den kommer att drunkna!!!" tänker jag i panik. (och hur hade den kommit ner i badkaret som är fristående på golvet!?)

Jag tar hinken, räddar hermelinen ur badkaret, vräker in hinken (med en panikslagen hermelin i) in i duschkabinen, (duschkabinen är ju tät så den kan inte smita ut därifrån och blir lätt att fånga) kollar så att det bara är en skvätt vatten i hinken så att den inte ska kunna drunkna, den hoppar och springer runt på botten och kastar sig nästan över kanten på hinken! "Jag måste ha ett lock till hinken när jag bär ut den!" tänker jag. 

Jag stänger dörrarna till kabinen och tätar springan längst ner med en handduk. Så blir jag lite osäker..."det var väl inte för mycket vatten i hinken?..." gläntar på duschdörren och kikar, "nej då, ingen fara."

Jag rusar in i sovrummet och slänger på mig kläderna. Vill inte att grannarna ska se mig springa omkring naken ute med en hermelin i en hink....det skulle säkert bli ett stort samtalsämne runt julborden..hmm..

Rusar tillbaka in i badrummet gläntar på duschdörren och ......hermelinen/vesslan ligger alldeles stilla på sidan!!!!! "Neeej faaaan!!! Den kan inte ha drunknat!!!!" tänker jag samtidigt som jag rycker i duschdörren, vilken har fastnat i handduken, jag tar i och vräker upp dörrjäkeln och hermelinen ligger så stilla..så stilla..

Jag tar den och håller den uppochner och knackar med fingrarna på hermelinens bröstkorg för att få igång hjärtat och andningen...håller på ett tag och så kommer mannen in i badrummet och jag sitter på golvet med hermelinen hängande som en trasa...

"Den är död", säger han.

"Nej, det kan den inte vara", säger jag... 

...men det är den.

Så nu är sorkarna i trädgården glada när deras fiende dött här inne i huset...

Musen i sovrummet lever och frodas någonstans...kanske i sängen...

Och dörren till duschkabinen är trasig...

Någon kikar in...

Det är någon som kikar in! Han har klättrat upp och kikar in i ett fönster här på gården. Vem som sitter där inne vid det tända ljuset vet han, tomten, men jag har ingen aning för det brukar inte vara någon där inne...
Jag undrar lite vad han kikar efter, julgröten dröjer ännu ett tag. Kanske kikar han efter om det finns några snälla människor här i byn...

Utbildningen jag har gått är slut och jag saknar den redan. Tror faktiskt att jag skulle kunna gå i skola och lära mig saker hela mitt liv. Som det känns nu i alla fall. Kan man gå i skola hela livet, får man det..tillslut kanske det känns konstigt när man själv bara blir äldre och alla andra ter sig yngre och yngre.
Det är roligt att lära sig saker och ju mer man kan desto mer vill man lära sig.
Har funderat på universitet, men den utbildning jag är intresserad av är så långt borta (Göteborg) och flytta vill jag inte. Det handlar ju om 3-5 år och det är nog väl lång tid att vara borta från gården och mannen och alla djuren och trädgården...