veckans ekovink 1

te (och kaffe, för den delen) är en vara som många av oss konsumerar dagligen och stundligen. sortimentet i affärerna har de senaste åren till min stora glädje utökats med både ekologiska och fair trade varianter, men faktum kvarstår: tebladen (eller kaffebönorna) skeppas från andra sidan jordklotet och har därigenom en hel del miljöpåverkan.

denna vecka ska jag därför prioritera att brygga te på växter ur vår egen trädgård. det blir mynta, som lugnar och svalkar, och citronmeliss, som sägs förbättra sömnen. blir jag riktigt ivrig kanske jag brygger en kopp på några kvistar oregano för att hålla förkylningarna stången. samtliga örter har inom traditionell medicin rykte om sig att vara välgörande och hälsobringande, men bör förstås inte konsumeras i stora mängder (speciellt inte under graviditet).

ovannämnda växter kan med fördel odlas på en liten plätt eller i kruka också i vårt klimat. som ögonfröjd och som nyttoväxt. de kan konsumeras färska eller torkade. garanterat utan tillsatser, utan transporter - och producerade av stolta odlare med självförsörjningsfaktorn lite mer på plus.

Ti arbeit i lag

Som Lars Huldén skriver: det är en lycka att arbeta tillsammans med dem man hör ihop med - på sätt eller annat. Idag sker det i form av en Skördemarknad på Rosenlundsbacken i Jakobstad.

Som frivillig första gångens talkoande i caféet sätter jag mej på cykeln i arla morgonstund. Trampar genom en höstruggig, halvsovande stad för att koka skördesoppa. Parkerar mitt klimatsmarta fordon mot en stenmur från 1700-talet och blickar ut över den färgsprakande trädgården. Morgondiset exploderar i en regnbåge av gult, orange, rosa, rött, grönt och violett. 

Inne i orangeriet är det varmt och lugnt. Och kreativt kaos - i ordets allra bästa bemärkelse. Det ska bjudas på soppa, bröd, bullar och muffins med chokladfrosting. Pajer och äppelkakor ska paketeras in för försäljning och växelkassor ska räknas. Varor ska bäras ut till marknadsstånden på gården. Kaffebord ska dekoreras och serviser dukas fram. Utan en aning om huruvida besökarna för dagen blir femton eller femtio eller kanske etthundrafemtio.

Min beundran för talkovännerna är total! En helt vanlig lördag mitt i hösten skapar de detta rum för möten: med människor, med smaker och dofter, med lokalproducerade färska råvaror, med historiens vingslag och visioner för framtiden. Bakar bullar och säljer pumpor, svettas inomhus och huttrar utomhus. Yngre som äldre. Finsk- som svenskspråkiga.

När jag tar en paus och äter min skördesoppa blickar jag ut från orangeriet. Jag ser barnvagnar, damer och herrar med grå tinningar, bebisar i bärselar och medelålders kvinnor i stilrena kläder. De talar med varandra, de ler och de nickar. De ser närvarande ut, om ni förstår vad jag menar. Och jag tänker att detta måste vara den hållbara livsstilen materialiserad. Just där och då blir livet koncentrerat till här och nu. Till samvaro och närvaro.

Och konturerna för min egen hållbarhet tecknas tydligare.

Bindvävsyoga - jee!

Som ni vet är det högt tempo i mitt arbetsliv just nu. Utöver att jag försöker andas djupare, ägnar jag mej därför åt bindvävsyoga på Yogaways i Jakobstad. En gång per vecka. En och en halv timme. Och det gör verkligt gott!

I bindvävsyogan dröjer man länge i varje position - ett par minuter minst. Det är en lugn träning, som bidrar till att tänja ut både musklerna och de hinnor som omger dem. På så sätt förbättras flödet och omsättningen i hela kroppen. Slagg och spänningar åker ut, lugn och ro åker in. Med hjälp av dynor och filtar stöder man upp kroppen där det behövs, så att avslappningen kan bli total - det ska vara bekvämt och skönt att låta bindväven bli mjuk igen.

När jag ligger där på min yogamatta är det som att kroppen landar i sig själv igen. Tankarna svävar i det vilsamma mellanrummet mellan medvetet och omedvetet. Andningen blir mitt ankare igen. Kroppen får bestämma vad den behöver. Det är som att nolla läget och samtidigt ladda sej själv med ny energi - rena rama självläkningen. Och jag sjunger åter långsamhetens lov!