Fästingarnas tid är ute

Nu är de döda, fästingarna. Allihop. De ligger intorkade i sin glasburk och är varken till nytta eller nöje längre.

För den som inte känner till mitt fästingexperiment kan jag berätta följande:
Allt tog sin början i mitten av maj. Monsterkatten och hans mesige bror kom in fullsatta av fästingar som jag plockade bort. Kattskrällena gav sig ut igen och fick på sig nya. Jag är djurvän för det mesta men fästingar ingår inte i det mest omtyckta segmentet. Borrelia har jag också blivit nära bekant med och gillar heller inget vidare.
Nåväl - jag läste på fästinginformationssidor att det är ingen större fara om fästingar självmant ramlar av husdjuren för de, fästingarna alltså, överlever endast 3-4 dagar inomhus.

Kunde det stämma?
Svaret är VERKLIGEN INTE!

Första inlägget från den 23 maj visar de just bortplockade fästingarna i olika storlekar. Friska och fina ser de ut. Ja, för att vara fästingar, alltså. De förpassades till en glasburk och locket skruvades på.

Tiden gick och fästingarna la en obehagligt stor mängd ägg. En dag kryllade glasburkens botten av pyttesmå fästingar. Storfästingarna blev med tiden tomma, torra och helt ihopsjunkna men småfästingarna kravlade runt.

Tiden gick och gick igen. Tyckte nästan de borde få lite mat. Det är knappt jag vill erkänna men sanningen är att jag pillade upp ett sår och droppade några röda droppar åt dem att festa på. Är man en festing så är man. De verkade inte uppskatta erbjudandet alls.

Trots svältkost och understimulans har de levt ända till idag den 8 september.

Hela experimentet kan man följa under etiketten Fästingar i högermarginalen.

Se det var en rätt äcklig historia. Den som vill ta sig en närmare titt kan klicka på bilden.

Rapport ur fästingburken

Kanske sitter någon på stranden, ligger i en gungande hängmatta eller sliter hårt på jobbet och undrar hur det står till på fästingfronten. Lever de små kräken fortfarande? Har hon, bloggaren, fortfarande dem bak gardinen i köksfönstret, tro?

Svaret på detta är Javisst. Fästingarna tycks dessvärre ha evigt liv. De fick två droppar blod av mig för en tid sen men jag tror inte att de riktigt uppskattade detta. Uppenbarligen kände de inte för kalas på mitt blod av sorten B+ . Det finns nämligen en del intorkat kvar i locket på glasburken. Men nähä - jag trugar ingen. Vill de inte ha mitt blod får de var utan.

På denna vackra bild kan man se de mycket döda fästingmammorna omsvärmade av småttingarna. Jag undrar om det fortfarande finns lite gammalt kattblod kvar i dem eftersom trängseln är så stor på den fästingen som var mest blodstinn.

Storyn fortsätter...

Förresten! Glöm inte att klicka på bilden! Det blir bättre så.

Fästingrapport den 1 augusti

I början av sommaren la jag några blodstinna fästingar i en glasburk. De hade suttit på vårt gamla kattskrälle. Jag ville veta hur länge avplockade/avtrillade fästingar kunde hålla sig vid liv. Fästinginformationssidor upplyser allmänheten att de jämrans kräken bara klarar 3-4 dagar inomhus.

Kunde det verkligen vara så? Åhnej!

Länge höll sig fästingarna i livet men dog slutligen efter ståndaktiga 49 dagar. Innan frånfället producerade de förresten små glänsande bruna ägg som efterhand omvandlades till småfästingar. Enligt regelboken ska det vara ett larvstadium däremellan. Såg några ynkans beige streck här och var - kanske var det larverna.

De små fästingarna knatar fortfarande runt i burken och det här verkar bli en never-ending historia. Vem vet - julflugor har man hört talas om men julfästingar? Otäcka nyheter k a n ha sitt ursprung i bergslagsskogarna...

Glasburken står bakom gardinen i ena köksfönstret.
En fästingburk är knappast att betrakta som ett prydnadsföremål.

Festmåltid till fästingar

Blir en fästing bjuden på mat kan han utan vidare kallas en Festing. Detta har inträffat. Pillade nämligen upp ett sår på höger underarm och lät ett par droppar blod bli lunch till småfästingarna.
Trodde väl aldrig att detta skulle utföras...

Nåväl. Tog en bild men yngste sonen rådde mamma att inte publicera: du ska inte äckla eller skrämma folk, sa han.

Jojomen, sa den hårda morsan.

På bilden ser man att ett av tankställena är fullsatt.

Blodgruppen är förresten B+. Det låter undermåligt för oss som fick betyg efter den urgamla skalan...
Hoppas att fästingarna inte håller med.

Dagens fästinginformation

Fästingarna som ser så krya ut på den här bilden har nu avlidit. De, som enligt fästingexpertis endast skulle överleva 3 till 4 dagar inomhus, levde i precis 49 dagar. SJU veckor i en tillsluten glasburk. Under tiden hann de lägga ägg. Allihop gjorde det utom den allra minsta fästingen som gick hädan snabbast.

Och vad hände sedan?

En morgon såg jag att burken kryllade av småfästingar. De är förskräckligt pigga och springer upp och nerför glasburkens väggar. Jag har skruvat åt locket rätt bastant efter fotograferingen. Vill ju inte gärna att barnbarnet öppnar och kollar...

Klicka på bilden och låt dig förtjusas. Eller förfäras. Man får själv välja vilket som passar.

Dagens fästingrapport

Man kan knappt tro det men de jämrans kräken är sega. Åtminstone en av dem rörde ena benet sakta nu i morse. Solen skiner in och lyser på burken där de ligger.

Det är dag 41 i fångenskap och fästingarna som enligt expertis skulle tvärdött på en 3-4 dagar visar prov på en uthållighet jag avundas dem.

Deras höga äckelfaktor är däremot inget jag står efter.

Lever de äckliga fästingarna fortfarande?

Rapport ur fästingburken:
Detta är dag 32 sen fästingarna plockades loss från kattskrället och las i en glasburk. Åtminstone en fästing är fortfarande vid liv. De små fästingäggen som bara plötsligt fanns där glänser och verkar inte torka in det minsta.

Glöm allt det där om att fästingar som trillar av katter eller hundar torkar ihjäl på 3-4 dagar inomhus. Det är värsta ljuget. Säkert någon som bara gissat utan att kolla.
Sånt kan reta upp mig. Jag gillar att kolla hur det verkligen förhåller sig.
Även om det bara gäller hur länge en avtrillad fästing kan hålla sig vid liv.

Glad och Midsommar!

Fästingar dag 17

Nu har de legat i en glasburk i 17 dagar, de rätt äckliga men trots allt fascinerande kräken.
Kulorna som de klämt fram är alldeles säkert småfästingar fast de ser ut som fiskrom än så länge. Storfästingen börjar se ut som en tom kasse.

Är det något liv i dem, tro? Jojomen. Den största fästingen ligger föralldel rätt stilla men de andra kravlar runt. Inte så rolig tillvaro, skulle jag tro. Att ligga i en glasburk med åtskruvat lock är nog ingen hit, precis.

Men i morgon händer det saker! Då blir det minsann livat för dem. De ska få de följa med mig hem igen från kontorslådan. Jag ska nämligen flytta till ett alldeles sprillans nytt kontor. Det är nog inte lämpligt att dra med sig ohyra dit alldeles direkt...

Uppgiften på Google att avplockade fästingar lever i 3-4 dagar kan jag med säkerhet säga är fel!

Den som känner sig hågad kan klicka på bilden och se hur fästingkulorna riktigt skimrar.

Fula fästingars följetong. Del 3

Lite längre ner finns ett par inlägg om fästingar. Kan det vara så att bloggläsarna brinner av nyfikenhet: hur länge lever en avplockad fästing?

Flera fästingar i olika storlekar fanns på Monsterkatten, de tog jag bort och la i en burk. Nu ligger de i burken på den femtonde dagen. Och vad har hänt?
Ligger de bara där och tacklar av, tro? Eller är det mera livat och glatt i glasburken?

Jodå - visst lever de. Flera av de små godingarna har dessutom producerat en mycket stor mängd små bruna kulor. Det ser ut som fiskägg i miniformat.

Är detta månne början på en halv miljon nya fästingar?

Bevare mig väl...

Nu förstår jag vad gammalt folk säger - avplockade fästingar ska man elda upp i kaminen eller i vedspisen.

Otäckt och långlivat

En riktigt obehaglig kombination, det. Och vad gäller saken?

Fästingarna.

De där otrivsamma kräken som jag plockade av katten och fraktade iväg inneslutna i en glasburk till jobbet.
Om någon läsare är känslig för fulbehandling av fästingar så stanna här.

Andra kan fortsätta.
Burken ligger i min skrivbordslåda och jag ska se hur länge de håller sig vid liv. Den allra största fästingen fick min hjälp att gå hädan innan jag kom på att kolla fästingars livslängd.
Men jösses människa, sånt googlar man, tänker säkert nån.
Jodå - det har jag gjort. Tre, fyra dagar när de är avplockade läste jag.
Undrar verkligen om sånt stämmer. När jag gick hem idag var det fortfarande liv i burken. Dessutom var det massor av små nästan genomskinliga kulor på en fästing. Vi får se om det rent av är en barnkammare.

Idag har de levt i burken i 10 dagar.

Familjen Fästing på äventyr

Monsterkatten, han som till del beskrivs i inlägget nedanför, har den otrevliga egenheten att dra ut i skogen och sen komma hem fullsatt av fästingar. Obehagliga kräk, för övrigt.

En arbetskamrat har inte sett fästingar och sån okunskap måste det rådas bot på. Plockade Monsterkatten på fästingar i olika storlekar, la i en glasburk och skruvade åt locket ordentligt. Arbetskamraten tyckte de var äckliga.Ja, inte är de direkt granna att skåda, precis.

När alla gått hem fick hela familjen Fästing komma ur glasburken en stund och ströva runt på ett vitt kuvert. Allt för att göra sig bra på bild. Solen lyste in lite snett på fönsterbänken och de hade utsikt över torget. Lite annat än hemma i skogen, det.

Sen var det bara att jobba på ett tag till. Man kan ju inte förlusta sig hela dagen.