30 november

Nu kan vi trycka på Delete och november är slut.
December kommer med skön värme från alla ljus och från den goda glöggen.
Doft av hyacinter och tazetter väntar på oss.
Det trivsamma surret från en uppvaknad julfluga hörs snart.
Enter!! Eller kanske Entré!

Strut?

Nu gäller det den nyinköpta hyacintlöken som är så fint placerad i det lika nyinköpta hyacintglaset.
Vattnet i hyacintglaset står alldeles under bottnen av löken. Allt enligt föreskriften. Lite sval placering dessutom.
Sen stod det inget mer på kartongen. Jo, förresten. Om några veckor kommer löken att blomma å det härligaste. Precis så skall det bli enligt bruksanvisningen.

Jag undrar om det kan stämma.

Vill minnas att man förr gjorde en strut av mörkt papper och satte på hyacintlöken. Om jag inte alldeles kommer ihåg fel så skulle man ta bort struten när blomknoppen började synas.

Är strutar bortrationaliserade? Behövs de inte ens?

Så frågar en som kanske skulle ta på dumstruten....

Ljummen vinter

Gick hem från ett möte nu i kväll. Grusvägen var torr. Det blåste inget. Luften var ljummen och natten mörk.
Ska vintern vara så här?
Ja tack!!

Vanvettsaffärer?

Idag har jag kompletterat mina tazettlökar . Köpte flera nya förpackningar och föll dessutom för en kruka med redan blommande dubbla tazetter. Dessutom ett hyacintglas och en lök till det.

Har jag kanske drabbats av tazettmani motsvarande 1600-talets tulpanmani?

Grön julbock

Visst är han fin, min julbock.
Han har nästan lite terrierdrag över sig.
Kanske kan han användas såväl till prydnad som till vakthund...

Gick in en liten stund i växthuset idag. Det doftade underbart där. Jag har planterat alla kryddväxter i markbädden under vintern. Det är så bistert klimat i vanliga fall hos oss. Allt fryser bort om det står ute i trädgården. Timjan, lavendel. Allt.

Enkelt meddelande

Tazetterna växer vidare. Nu syns den första blomstängeln.

Grisbild

Ibland har man tur. Under ett uppdrag idag i jobbet såg jag plötsligt något. En gammal hederlig skolplansch var det. Den stod lutad mot en vägg. Motivet var en vildsvinsflock.
Så aktuellt!
När jag blev ensam i rummet slet jag direkt fram kameran ur handväskan, ställde planschen på ett lättfotograferat ställe, tog några bilder och möblerade kvickt tillbaka. En bloggare är snabb om nöden kräver det....

Jämför med den riktiga galten! Jag säger bara det: de här tecknade vildsvinen har inte mycket med den muskelbyggda IRL-galten att göra.
Verkligheten överträffar dikten.

Och på verandan står den nyförvärvade julbocken av granris. Jag tror katterna flinar åt honom.

Trädgårdspynt

Blå klot eller annat prydnadsgods utan funktion har jag svårt för i trädgården. Nu på vintern är pyntraseriet i trädgårdarna inte så stort.
Men!
Jag har beställt en julgris av granris. En grangris som ska få stå på verandan.
Eller var det en julbock?
Vi får se - lite julpynt blir det iallafall.

Tazetterna igen

Tazetterna, eller tandzetterna som Amber kallade dem i en kommentar, växer och växer.
16 cm mäter den mest högväxta av dem.
Julen närmar sig.

Loka-nasse

Denne vilde galt gick i går omkring i trakten av Loka här i Bergslagen.

Min arbetskamrat Lena träffade på vildsvinet och tog bilden på väg till jobbet.

Loka, förresten. Därifrån kommer det goda vattnet ur den friska källan. Svingott, kanske?

Längtan efter sommar

Så här ska sommaren vara.

Och här ska man vara om sommaren.

Vattnet är Ätran som flyter lugnt mot havet.

Jag kommer härifrån - om man bara går några steg till höger kommer man till mitt barndomshem.

Gorillavarning

Titta här och även här! Är det inte en björn så är det en tysk turist. Jag trodde att man kunde se skillnad...

Koll på läget?

Lite koll, iallafall.

Snön regnade bort och jorden i trädgårdslandet kändes inte frusen längre. Gick ut igår med stövlarna till den delen där jag satte vitlöken. En liten klyfta hade spirat och skjutit upp blad. Hmm. Det är inte så bra att börja växa redan nu. Under hösten ska vitlöken bara rota sig för att sätta fart i vår.

Fast jag undrar mest om de ruttnar i den blöta jorden. Och det får jag inte veta förrän i vår.

Långt dit. Alldeles för långt.

Stackars Signe

Signe Tillisch har funnits hos oss i sex år. Från början trodde jag att det var ett Wealthy-träd. Det var köpt som ett sådant. Men de första äpplena som vi skördade visade något annat.

En morgon förra året tog älgen sig ett rejält bett, knyckte till med nacken och bröt av toppskottet. Det var sorgligt att se. Så sorgligt och eländigt.


Beskar trädet radikalt och Signe fick en korgform istället. Nu växer hon på som bara den. Nästan lite för bra, till och med. Jag tycker grenarna verkar lite veka. Hur ska de klara snön som kommer? Ska jag beskära nu? Eller stötta upp henne lite grann?

Signe har inte släppt ifrån sig bladen än och det är sent i november. Jag är allt lite bekymrad över henne. Hur ska hon klara vintern?

Vilda djur

Tre rådjur skuttade precis bort från trädgården och in i skogen. Älgen kommer lite då och då på ovälkommet besök.

På gränsen mot Värmland bor goda vännen som kör genom storskogen hem till stugan. Frågar sin man om "de möjligen har gorillor i skogen?" Nä - sådana har de förstås inte.
"Ok , då var det en björn som gick över vägen".

Vargen skulle jag gärna vilja möta i skogen men björnen avstår jag från. Lätt.

Vårlök

Den odlande arbetskamraten säger att nu i helgen ska hon sätta lite vårlökar, tulpaner och liknande.

Hur kan hon det? Jag bor fem mil norr om henne. Inte en chans att trycka ner lökar i jorden här.

Det är ett bistert klimat i Bergslagen. Det vill jag verkligen påstå.

Tror att jag ska drömma om min rabatt från i somras istället.

Taskiga tazetter eller Snusk i skålen

Inget trevligt alls. Det fina vita marmorkrosset i glasskålen är varken fint eller vitt längre. Alla som någon gång sysslat med växtfärgning eller som färgat ägg med lökskal vet att sådana skal avger brungul färg. I de sammanhangen är ju färgen önskvärd.

Tazetternas mörkbruna skal har genom fukten i skålen färgat de små marmorbitarna. Det ser ut som om jag fått 3957 utdragna tänder av tandläkaren att plantera tazetterna i. Lätt missfärgade gaddar. Det inger ingen julstämning, precis.

Tazetterna själva växer obekymrat vidare.

Det finns lite marmorkross kvar i kartongen. När blommorna slår ut strör jag på nytt fint kross.

Ja ja - det kunde varit värre.

Drömmar och hågkomster

Välkomna att stiga in! Kaffet är bryggt och muggarna framsatta!

Tänk när jag kan säga så!

Hoppas vintern passerar i raketfart!

Bilden är tagen den 12 juli.

Mörker

Fasligt så mörkt det är om dagarna. Mörkt när man åker till jobbet och mörkt när man kommer hem.
Visst är det knepigt att när naturen och kroppen ställer in sig på vila då ska vi jobba som attan. Men när det är ljust dygnet om har vi semester. Upp-och nervända världen.

Torkad chili

Nu har jag varken paprika eller chilipeppar från egna odlingar. Det får bli köpechili resten av året. Hos oss säljs de i plastförpackning med tre färska pepparfrukter i varje. Tre stycken chili går inte åt samtidigt. Inte här hos oss iallafall.

Men vad gör man med chilipepparn som blir över? Slänger?? Nej!

Dagens tips är att klyva den överblivna chilin från fästet ner till spetsen. Sen lägger man den på ett fat. Ställ in det i skåpet ovanför kylskåpet. Där är det finfin torktemperatur. Chilin torkar fort och kan sen användas nerklippt i småbitar som smaksättning.

Torkad chili är mycket hållbar! Dessutom behåller den sin fina färg och kraftfulla smak.