Lyckligaste upptäckten!

Nu måste jag berätta något jag insåg idag som gör mig så himlastormande glad och lycklig att jag genast vill dela med mig avSom jag tidigare berättat har åtminstone två problem som uppstod i och med krocken 1993 och de hjärnblödningar jag fick i den rättat till sig! Nu har det skett igen för tredje gången!!!

Lyckligt ögonblick i våras på toppen av Stenshuvud 

Först och främst så var mitt vänstra ögonlock helt slutet under det första halvåret pga att det kommit blod på de neuroner i högra hjärnhalvan som kontrollerar det. Med träning och envishet lyckades jag, trots ögonläkarens utlåtande att jag skulle tvingas operera för att öppna det, ändå få upp det och hålla det öppet efter ett halvårs träning på just det.

Första halvåret 1994 var mitt vänstra öga helt slutet så här

Som jag skrev på Instagram-bilden nedan som är nästan två år gammal tycks även min vänstra pupill nu ha anpassat sig så att den inte längre är förlamad så att den inte krymper vid starkt ljus. Jag tror att det skedde i samband med den stora operation jag då precis gjort. Då fick jag morfin mot smärtan och det är ju känt för att krympa pupillerna.  

Idag hade jag så ett meningsutbyte med en person som påstod att jag inte frågat henom om något jag själv är helt övertygad om att jag faktiskt gjort. När vi pratade skulle jag hänvisa till vid vilket tillfälle jag verkligen frågat och då slog det mig plötsligt exakt hur det skett och i och med det drog även hen sig till minnes händelsen.

Kolla vad häftigt med lika små
pupiller på båda mina ögon

I och med det insåg jag att jag senaste åren fått ett allt bättre minne och det är något jag faktiskt trodde skulle vara än mer osannolikt så här nästan 30 år efter olyckan! Jag tror att jag använt mig av alla de vetenskapliga knep för bättre minne jag även skrivit om här helt automatiskt utan att ens tänka på det. Nu verkar neuroplasticitet ha dragit upp nya kopplingar i min hjärna så att minnet hittar rätt helt av sig själv!

10 augusti 2017 när denna bild togs är
min vänstra pupill ännu tydligt förstorad
så jag besväras väldigt av solskenet 

I alla år har jag varit övertygad om att båda dessa förbättringar aldrig skulle kunna ske men nu har det verkligen gjort det. Är så själaglad och enormt tacksam över att få uppleva även dessa två medicinska mirakel och vill åter tacka alla gudar, totemdjur och andra krafter som hjälper mig! Tänk er tre exempellösa förbättringar jag flera gånger blivit övertygad av experterna skulle vara omöjliga, slå det den som kan! Känner mig som om jag vore världsmästare

❤️🧚‍♀️❤️

Tänk vad underbart att sådana osannolika ting som dessa kan ske!

Milanesisk upphöjelse

I början av september begav jag och en god väninna oss till Milano för att verkligen uppleva livsdtämmen att se opera på Teatro alla Scala och det var verkligen en höjdpunkt att leva på länge!

Utsikt från taket till Il Duomo, Milanos domkyrka: 

en riktig höjdare! Foto: Gunilla Sjöberg

För att ta det från början så berättade hon att hon beställt en resa till Milano för att hon börjat beta av saker på sin bucket list någon gång i våras.

(porträtt)foto: Gunilla Sjöberg

De enda planer jag då hade för sommaren var att jag skulle utföra två operationer och åka på min systerdotters student. Det är också de enda ggr, utöver min systers bröllop som jag ens varit utanför kommunen sedan dess. 

Redig pasta med parmiggiono och vit tryffel

När hon sa att det skulle varit ännu roligare om hon kunnat dela upplevelsen med någon sa jag att det skulle vara en dröm. Hon berättade då att resan med lågbudgetflyg och boendet skulle bli riktigt överkomligt och dyrast blev operan. Hon hade bokat biljetter till Rigoletto, som inte är min 

favoritopera, så beställde billiga operabiljetter med och trodde att det främst skulle bli s k lyssnarplatser dvs där man inte ser så mycket.

PreRigoletto, alltså före föreställningen, firade vi med champagne. carpaccio, tryffel pasta och limoncello på älsklingsrestaurangen Il Salotto i Galleria Vittorio Emanuelle II, som ligger alldeles intill.

Där behandlades vi också som prinsessor av personalen sedan vi varit där dagen innan och ätit lunch med limncello.

Det visade sig, trots mina billiga biljetter, att jag såg så här bra! Det var i en loge på en balkong, med ytterligare fyra platser. Så där var också två amerikanska par, ett yngre och ett äldre, som inte verkade känna varann. De satt mest med sina mobiler hela tiden istället för att avnjuta operan. Jag var därför fräck nog att (precis som de) ta bilden ovan, fast det egentligen är förbjudet. 

Selfie i logen på la Scala 

Den äldre kvinnan råkade t o m tända ficklampan i sin mobil vid ett tillfälle. (Jag antar att det var av misstag men inte dess mindre störande för det.)

Föreställningen var enastående bra, med fantastisk ensemble och jag blev riktigt förtjust i Gildas Aria [Caro Nome] som ovan framförs av Natalie Dessay.

Utanför la Scala före föreställningen foto: Gunilla Sjöberg

Efter föreställningen sågs vi åter på Il Salotto [vardagsrummet!]  eftersom vi inte suttit ihop. Vackra Galleria Vittorio Emanuelle II har en sorglig historia i all sin elegans. 

Arkitekten skulle precis innan invigningen av den kontrollera så att den fantastiska glaskupolen var så som han avsett och föll där uppifrån rakt ned i marmorgolvet.

Vi både på mysiga Hotel Roxy med en fin frukost [colazione de Milano] och värdens gulligaste frukostvärdinna. Hon ville inte servera den fjärde koppen espresso eftersom hon inte trodde magen skulle klara av det!

Vi åkte också med Milanos trådbussar med intakt 50-talsinredning, efter vad det såg ut i a f. 

Naturligtvis måste jag fota vacker blommande hibiscus också i Milano!

Mycket god mat och dryck blev det (givetvis)
Lite roliga skyltar finns också:

Tre nätter i Milano med Gunilla och kände det verkligen som om jag välsignats och rört vid himlen.

Ja, vi besökte ju Il Duomo, Milanos domkyrka: både inuti och ovanpå.

Porten dit är så här vacker och utifrån är den så här ståtlig. Il Duomo är ständigt inklädd i byggställningar i olika omfattning då den renoveras löpande och även får nya utsmyckningar emellanåt. Lite häftigt tycker jag!  Hon började byggdas redan 1386 och har egentligen aldrig blivit färdig utan förbättras o byggs om konstant. Hon invegs dock 1965.

Helgad till jungfru Maria är Il Duomo, som hon kärleksfullt kallas i folkmun. Hon fungerar nu som säte för Milanos ärkebiskop och är alltså Milanos domkyrka. Il Duomo, är verkligen imponerande, primärt byggd i gotisk stil, hon tog nästan sex århundraden att bygga, och är idag Italiens största, liksom väldens fjärde största, domkyrka.

Interiör och exteriör nattetid

När arbetet inleddes 1386 krävde det att hela tre stora byggnaden fick lämna platsen. Den hade stor folklig uppbackning och skulle bli till stadens stolthet.

Jag rekommenderar verkligen att också besöka taket på Domen; att se Milano från ovan och stenhuggningarna på närmare håll gör stort intryck.

Att dessutom se hur glasmosaikfönstren är gjorda bakifrån och så kan man (tjuv)kika in på det enorma kyrkorummet, som är hela 157 m långt, från ovan.

Några fler bilder inifrån den o ljuset jag tände. En sann välsignelse!

Il Duomo gavs flera stora donationer och arbetet påbörjades med inte färre än 300 man. Kyrkan skulle byggas i ren lombardisk gotisk stil, men med århundraden ändrades det, så att när kyrkan väl slutligen invegs kunde man beundra många olika stilarter. Vill minnas att det i audioguiden berättades om någon yttre utsmyckning som var klart så sent som för några år sedan.

Foto: Gunilla Sjöbeg

Vi hade en enormt njutbar resa och lyxade till det med vackra kläder (hade med alltså; köpte inget) och god (italiensk förstås) mat och dryck. En fantastisk upplevelse att kunna glädja sig åt som en utsökt karamell närhelst mörkret faller på. Något som kommer att få dimmorna att lätta.

Tack bästa Gunilla för sällskapet!

Dessutom i en så vänlig stad med omtänksamma människor för att nu inte nämna hela den milanesiska kulturen; Gracie Mille, a più tardi!

Dalai Lamas visdom

Min syster Mia och jag träffade Dalai Lama 1996/97 i Stockholm.

Det var nog samma år som vi också var på audiens hos påven Johannes Paulus II i Vatikanen tror jag. 

Då sökte jag svaret på varför jag kämpat för min överlevnad fast jag vetat att jag skulle dö ung hela livet. 

Se de fantastiska levnadsråden här  

A

Viktigast är inte att leva efter dem alla. 

Här är en annan vacker film

Försök dock att minnas dem i situationer du behöver vägledning!

Lycklig japansk buddhism som gör gift till medicin

"Den grundläggande orsaken till människors olycka ligger i deras tendens att utveckla behov av olika slag. Behov är bojor kring ens hjärta – jordiska önskningar, begär, osv. I lärorna före Lotus sutran, undervisade Shakyamuni [det japanska namnet för Buddha eller Siddharta Gautama, som han hette under sitt liv i Indien, innan han fann visdom under ett fikonträd i Bodh Gaya, östra Indien 1257] människorna om vägen för att frigöra sig från sådana bojor. Andan i Lotus sutran är dock inte att utrota jordiska önskningar. När vi grundar oss på den buddhistiska Lagen, kan vi omvandla jordiska begär – precis som de är – till upplysning." Det läser jag på japanska buddhismen  Soka Gakkais hemsida.

Indisk Lotus i växthuset på Lunds botaniska trädgård 2014.
Näckrossläktet [Nymphaea]. "Den är inte svår att odla under
våra betingelser; man måste bara veta hur".

Lotusen är central inom buddhismen då den symboliserar kroppens, talets och  själens renhet, fast den växer i lera och träck. Blommorna växer på långa stjälkar som om de flöt fritt i det leriga vattnet ”av bundenhet och begär”. Den symboliserar även avskiljning eftersom vattendroppar enkelt glider av den. Den är gudomligt vacker fast den växer i lerig skit. Att göra gift till medicin är en bild av just lotusen som är central inom japanska Soka Gakkai (SGI), dvs att vända varje tråkighet till något positivt; att vanda olycka till lycka, alltså något jag sysslat med i större delen av mitt liv! Soka Gakkai är en buddhistisk fredsrörelse som fokuserar på lycka! Jag fattar inte riktigt varför jag inte skrivit om det tidigare; eftersom jag presenterades för rörelsen redan i november 2015 av en väninna här på Österlen och har deltagit regelbundet  i dess sammankomster i hög utsträckning sedan dess.
Eller rättare sagt så introducerades jag i själva verket till SGI redan i december 1999 när några munkar i Los Angeles gav mig en lapp med mantrat Nam myoho renge kyo, men då trodde jag att det var ett personligt mantra som delades ut till mig att använda vid meditation...

Tina Turner chantar Nam myoho renge kyo

Lotus sutran [sanskrit: Saddharmapuṇḍarīka Sūtra, bokstavligen Sutran om den vita lotusen av den storslagna dharman] är en av de mest populära och inflytelserika mahayanasutrorna [texter som accepteras som kanoniska inom de olika Mahayanabuddhistiska-traditionerna. Dessa finns idag bevarade främst i den kinesiska buddhismens skriftkanon, den tibetanska buddhismens skriftkanon samt i bevarade sanskritdokument] särskilt betydelsefull är sutran inom de mahayanska inriktningarna nichiren-buddhism.

Daisaku Ikedas bok om buddhism enligt Soka GakkaiUnlocking
the Mysteries of Birth & Death: . . . 

And Everything in Between, A Buddhist View Life

som på svenska heter Nyckeln till 

födelsens och dödens gåtor

Sutrans viktigaste budskap är att Buddhaskap, det högsta livstillståndet, handlar om gränslös medmänsklighet, visdom och mod, finns medfött i varje person utan hänsyn till kön, etnicitet, social klass eller intellektuell förmåga. Lotus sutran  är en lära som uppmanar till ett aktivt engagemang med det triviala livet och dess utmaningar. Buddhaskap är ingen flykt från dessa utmaningar utan en outtömlig källa till positiv energi för att gripa tag i och transformera lidandet och livets motsättningar för att skapa lycka. Som SGIs (Soka Gakkais)  president Daisaku Ikeda skrivit: Lotus sutran är egentligen en lära om självbestämmande. Den 'lär oss att inre beslutsamhet kan transformeraindivider till vad de vill; den ger oss det ultimata uttrycket till oändlig potential och den värdighet som finns nedärvt i det mänskliga livet'.” 

”Det är inte själviskt att älska sig själv,
ta hand om dig själv och gör din lycka
till en prioritet. Det är nödvändigt!”
/Nichiren Daishonin, 1222-1282

President Daisaku Ikeda är en "fredbyggare, buddhistisk filosof, utbildare, författare och poet. Som den tredje presidenten för den buddhistiska rörelsen Soka Gakkai (SGI) i Japan, grundare och president för the Soka Gakkai International (SGI), liksom grundare av flera internationella institutioner som stödjer fred, kultur och utbildning, har han dedicerat sig till att stödja rörelser för  hållbar kultur och fred.  Centralt för Ikedas engagemang har varit övertygelsen om kraften och nödvändigheten för dialog. Han har träffat många ledare, kulturfigurer lärjungar från hela världen för att  diskutera olika vägar att övervinna de utmaningar som gäller mänskligheten. Han har också publicerat dialoger som gäller sonderandet av viktiga frågor i samtiden med över 80 sådana individer. Han har särskilt ansträngt sig för att bygga tillit och stötta kulturella utbyten gällande historisk delning och konflikt.  Ett kärnfokus i Ikedas fredsaktivitier har varit målet om kärnvapennedrustning". Soka Gakkai International (SGI) var en av de organisationer som tilldelades Nobels fredspris 2017.

Historia hämtad från www.ssgi.se
"1930 - Soka Gakkai grundas Soka Gakkai (bokstavligen, 'Värdeskapande förening') började 1930 som en studie-grupp av reformistiska pedagoger. Dess grundare Tsunesaburo Makiguchi (1871-1944) var en författare och pedagog, inspirerad av Nichiren Daishonins buddhism och passionerat hängiven till reformen av det japanska utbildningssystemet. Hans teori om värdeskapande utbildning, vilken han publicerade i bokform 1930, är ​​centrerad kring tron på varje individs obegränsade potential och ser utbildningen som en livslång strävan efter självkännedom, visdom och utveckling. Publiceringen av den första volymen av Makiguchis Soka kyoikugaku taikei (Teorin om Värdeskapande pedagogik), den 18 november 1930, markerade grundandet av Soka Gakkai.
1935 - Social reform Makiguchis betoning på självständigt tänkande över rutinmässig inlärning och själv-motivation över blind lydnad utmanade direkt dåtidens japanska myndigheter, som såg utbildningens roll som formning av fogliga anställda till staten. Makiguchi och hans närmaste medarbetare Josei Toda (1900-1958) började utveckla Soka Gakkai från dess ursprung av en grupp pedagoger hängivna utbildningsreformen till en organisation med ett bredare medlemskap med fokus på spridningen av buddismen som ett sätt att reformera samhället.
1943 - Kampen mot regeringens förtryck Den militaristiska nationalismen uppstod i Japan på 1930-talet och kulminerade vid Japans inträde i andra världskriget. Den militaristiska regeringen påtvingade statsideologin Shintoismen på befolkningen som ett sätt att förhärliga sitt angreppskrig och slog ner alla former av oliktänkande. Makiguchis och Todas vägran att kompromissa sin tro och stödja regimen ledde till deras arrestering och fängelse 1943 som ’tanke-brottslingar.’
1944 - Tsunesaburo Makiguchis död Trots försöken att övertala honom att frångå sina principer, höll Makiguchi fast vid sin övertygelse och dog i fängelset 1944. Efterkrigstidens återuppbyggnad (1945 - 1958)

Grundmålet inom buddhism är att inse
mänsklighetens fred och lycka /Josei Toda

1945 - Aktiv, socialt engagerad Buddhism: Josei Toda överlevde detta eldprov och släpptes ur fängelset några veckor innan krigsslutet. Toda hade även i fängelset studerat Lotus sutran och chantat Nam-myoho-renge-kyo intensivt och kommit till den revolutionära insikten att Buddha är själva livet. Han kom till den djupa övertygelsen att det var hans uppgift att sprida budskapet om Lotus-sutran så mycket som det var möjligt och beslöt att ägna resten av sitt liv åt detta arbete. Han beslöt sig även för att återuppbygga Soka Gakkai mitt under efterkrigstidens förvirring i Japan och utökade sitt uppdrag från utbildningsområdet till nytta för samhället som helhet. Han främjade en aktivt, socialt engagerad form av buddhism som ett medel för självuppskattning, d.v.s. ett sätt att övervinna hinder i livet och fylla på inre hopp, tillit, mod och visdom. Han använde termen ’Mänsklig Revolution’

för att uttrycka den centrala idén av Nichiren Daishonins buddism - att alla människor kan förändra sina liv till det bättre och nå upplysning i detta liv. Detta meddelande genljöd särskilt bland de utslagna i det japanska samhället och innan Todas död 1958 fanns det cirka en miljon medlemmar."

”Att vara oförskräckt vad som än sker, det är roten till all sann lycka.
Att röra sig beslutsamt framåt oavsett vad som ligger framför en -
det är anda, beslutet som leder till mänsklig seger”.
/ Daisaku Ikeda