Rikedom

Aldrig känner jag mig så rik, som när jag för skörda i vår egen trädgård!

Våra gamla äppelträd ger massor av små äpplen, men bara vartannat år. Det kan möjligen bero på, att vi aldrig gallrar. Träden är alldeles för stora för att vi ska klara det, så vi tar det som kommer. Fast det lär visst vara så, att man får större äpplen om man gallrar och dessutom kanske träden orkar bära frukt varje år. I år är äpplena ovanligt små, men knappt ett enda angrepp på dem!

Nu har jag i varje fall börjat skörda från det ena av de två gamla träden, som fanns här när vi flyttade hit.

Efter den regniga sommaren med långa kalla perioder, så trodde jag att de behövde längre tid på sig, men jag har lärt mig, att de ska vara klara att göra must utav när de börjar få bruna kärnor och det har de nu.

Blev litet snopen att det  var dags, men när äpplena började falla ner i stor mängd, så jag blev tvungen att kolla om de redan mognat och javisst hade kärnorna börjat bli bruna.

Just den här sorten mister syran rätt så fort, så jag vill gärna börja musta så snart som möjligt.

Fast jag undrar om det inte är i tidigaste laget,  i alla fall, för "kakan" som blir över efter pressningen är väldigt hård och torr.

Eftersom vi inte har någon äppelkross så får jag hacka äpplena med matberedaren. Det är litet knöligt och jag måste dela dem litet först. 

När vi tittat på filmer om mustning  på You tube, så har vi sett allehanda hembyggen för krossningen, så Christer är inspirerad att så småningom försöka bygga en äppelkross.

Däremot så råkade jag se en annons om en press på ett forum, så den köpte vi in för några år sedan och den fungerar jättebra. Den var nästan oanvänd, men vi fick köpa den för under halva priset. 

Christer har byggt en plattform till den, som dels har en förhöjning för det bakre benet, så musten rinner fint ner i skålen och dels har gängade tappar, som passar i "fötterna". Det räcker att jag skruvar på muttern på  tappen i det ena benet, så sitter den ordentligt fast. Jag står på plattan när jag  vevar ner presstallriken.

De som säljer de här pressarna säljer också en sorts nylonpåse, som man lägger krosset i för att sila bort fruktköttet vid pressningen. Den kostar runt 300 kronor. 

ICA säljer tvättpåsar av samma material för 35 kronor! De är ungefär samma storlek och fungerar alldeles utmärkt.

Det är ganska slaskigt att hålla på med det här. Framför allt är det besvärligt att hålla flaskorna, korkarna och musten steril tills man har fått försluta dem. Man får hantera allt så varsamt så man inte bränner sig.

Men oj så stolt och rik man känner sig när man får bära ner alltihop till matkällaren.

Egen must och inte några som helst tillsatser!

Första året jag mustade, så tiggde jag Explorerflaskor av en bekant som hade ett bra lager. De var nämligen precis rätt höjd för att gå in i vår ugn. 

Sedan lärde jag mig, att det också går att ställa flaskorna i en stor kastrull med vatten  och sätta en elektronisk termometer i musten. När den nått 74 ° så håller man den temperaturen i 20 minuter. Sedan är den pastöriserad. Det underlättar, för då kan jag använda olika sorts flaskor.

Använder också en sådana där burkar, som  finns med Fetaost i olja. De är bra för att de rymmer precis ett glas vardera för två personer.
Det är mycket äpplen kvar, så jag kommer säkert att fortsätta i flera dagar med mustning. 

Våra Åkerö och Ingrid Marie är inte mogna ännu, så det blir flera omgångar.

Förra sommaren fick vi kolossalt med gråpäron som vi också mustade, men den musten blev så söt, så man måste blanda den med Ramlösa eller kranvatten, för att den ska smaka bra.