Lite köksromantik

Medan jag längtar efter den riktiga våren, som lär dröja, vill jag ha lite vårkänsla i köket... vårgrönt känns helt behövligt just nu. De gamla grön- och vitrandiga gardinerna letades fram och återuppstod i annan form. Kökssoffan och stolarna fick nya kläder... men det fanns tyg kvar till annat också. 

Av gardinkappan blev det två kuddar som fick behålla volangerna och jag kunde inte låta bli att stoppa under en bit spets... lite av underkjol! Varför inte lite romantik i kökssoffan?

En duk blev det också. Nu känns köket mycket fräschare till ingen kostnad alls. Hurra för återvinning!

Ha en bra helg!

Att torka pioner

Jag har fått frågor om hur jag torkat mina pioner. Inte svårt alls. Jag knipsar av pionerna när de precis är på väg att slå ut. Så hänger jag dem där det passar, här på ett snöre under min kökshylla. Då kan jag njuta av dem hela tiden. Allra finast håller pionerna färgen om de hänger mörkt och torrt. Men inte vill jag ha dem i garderoben heller!

Jag använder bara mina mest älskade pioner, Sarah Bernhardt... som blir nästan lika vackra torkade som färska. Nästan.

I helgen har jag städat bort julen, till och med stakarna i fönstren är borttagna. Nu känns det lättare att andas och lite vårkänning kan jag tycka jag får. Men tålamod får jag ha, snön ligger kvar och mer lär vi få, än får jag vänta... och längta.

Ha en skön helg och en fin vecka!

Mer för varje dag...

Så här till advent plockar jag fram flera av mina kopparbunkar. Alla blir så småningom fyllda med något. Den här lilla är just nu fylld med kottar.

Även runt foten på loppade ljusstaken har de fått en given plats.

Ljusstaken byter kanske skepnad till jul, röda äpplen eller pappersstjärnor... vem vet?

En ny bekantskap bland alla fina bloggar har jag fått. Rara Nina har just börjat blogga och hennes kloka ord och vackra hem är väl värda ett besök. Kika in till Huntertanten så kan ni med egna ögon se vad jag menar!

Just nu snöar det så vackert här! Och kallt ska det bli till helgen... hoppas verkligen snön ligger kvar nu!

Må så gott och ha en bra dag.

Att bjuda på ett leende

Att se sig själv i spegeln är inte särskilt kul. Speciellt om man har en förstoringsspegel och är 65+...

Men jag har kommit på en sak... det går att lura sig att tycka om sig själv lite mer... i alla fall lite mer!

Man ger sig själv ett litet leende!

Varje gång man tittar i spegeln ler man... oavsett humör och tid på dygnet! Att man ska ge dem man möter ett leende vet alla. Då är det väl inte mer än rätt att man ger sig själv sitt eget... eller hur? Människan där i spegeln kanske inte är så dum trots allt? Rynkorna och hänget stramas upp på nåt vis... nja, jag tror jag bestämmer mig för att tycka om mig lite mer. Ungefär som november månad... det går om man bestämt sig! Japp!

Prova ni också... det är lättare att tycka om sig om man ler!

Jag bjuder till och med på en suddig fegbild av mig själv, den enda ni nånsin får se kan jag säga!

Vilotiden har börjat

Så blev det... snön försvann och på söndagen regnade det hela dagen. Idag ser det bättre ut... kanske till och med lite sol fram på dagen?

Men igår var det inomhus som gällde och med tända ljus på ärvda chiffonjen blev det lite skön adventskänsla.

Ängeln köpte jag på den allra första julmarknaden som Falu Gruva anordnade. En gammaldags julmarknad som är väl värd att besöka om ni har möjlighet. I år går den av stapeln söndagen 9 december. Den vackra korgen är köpt i Rom.

Jag har inte mycket nytt att visa, den här tiden får ni hålla tillgodo med bilder på de saker som ligger mig varmast om hjärtat och som jag nog visat tidigare.

Precis som trädgården har jag gått in i min vilotid... njuter i hög grad av bokläsning och låter dagen komma och gå som den vill. Inte många måsten... min tid bestämmer jag över själv! Med andra ord... en mycket behaglig tillvaro.

Ha det bra alla mina vänner, hoppas ni får en jättebra start på veckan.

Virkad matta... för en tia!

När kvällarna blir mörkare och tv-tittandet ökar så vill åtminstone jag ha nåt för händer. Att virka en rund matta är enkelt och kräver ingen större koncentration.

Man tager ett stycke påslakan i den färg man vill ha, mitt köpte jag på loppis för en tia. Efter tvätt så river jag bort alla sömmar så det blir så stora stycken som möjligt. Sen river jag dem i långa remsor, ungefär 15 mm breda.

Vänd såhär så blir det en enda lång remsa att göra ett nystan av.

Börja virka runt med ökning på alla varv. Jag använder nål nr 6 och virkar bara fasta maskor. Inget mönster har jag utan lägger ofta ner arbetet platt och ser så det inte skålat eller bubblat sig. Till min matta har det gått åt tre fjärdedels påslakan.

Klar och godkänd av Nisse! Mattan är hundarnas brasmatta. De vill ofta ligga framför kaminen och gosa. Därför är det viktigt att den lätt går att tvätta i maskin. Tänk, en hel matta för en tia!

Nisse har varit sjuk i helgen och inte velat äta alls, han som vanligtvis är ett matvrak. Troligtvis har han fått i sig nånting olämpligt ute, hundarna går ju lösa så han hittade säkert nånting riktigt läckert! Nu har han repat sig och är sitt gamla jag igen. Oj, så oroliga vi blir när någon av våra vovvar blir sjuka! Tack och lov att det löste sig utan veterinär denna gång.

Ha en bra början på veckan!

Till Eva Marie i Sunne vill jag säga... såklart du vågar!

Så här gör jag mina björkriskransar

Många frågor har jag fått hur man gör kransar av björkris. Olika sätt finns nog men så här gör jag...

Knipsar med sekatör smala kvistar som är färska, dvs böjliga och sega. Annars vill de gärna brytas.

Jag börjar med en lång kvist och snor ihop den till en ring. Den låser sig själv.

Sen fortsätter jag med nästa kvist och det är viktigt att sno runt riset i samma riktning. Det spretar lite men försök att sno in spretet med nästa kvist.

Nu är min krans tillräckligt tjock och jag klipper av grenändarna som sticker ut och försöker peta in de olydigaste kvistarna in i kransen... men inte alla, lite spret vill jag ha kvar. Om man vill göra riktigt stora kransar är hängbjörk att föredra. Då blir de fylliga och fina.

Dagens krans får hänga över hyllan i sovrummet. Det finns alltid plats för en björkkrans, jag har många... både tunna och tjocka, stora och små! Lycka till... övning ger färdighet!

Idag har arbogaväninnan och jag haft en härlig dag. Efter lite strosande och lite shopping längs Kungsgatan här i Linde så satt vi länge och pratade på mysiga café Kingsgården, deras räkmackor är bara såå goda och allt bröd är hembakt på stället. Efter räkmackan tog vi en chokladbiskvi också... mmm, jättegod! Rekommenderar ett besök där när ni är i Lindesberg. De serverar enklare lunchrätter också, ett mycket trevligt ställe att träffas på.

Hoppas nu att helgen bjuder oss på härliga höstdagar med sol. Må så gott alla!

Gamla ytterkrukor blir som nya?

För så där en tjugo år sen bytte jag ut alla mina gamla ytterkrukor. Jag var så trött på de olikfärgade och olikmönstrade jag hade. På Obs!, som Coop Forum hette på den tiden, så hittade jag ljusbeiga släta och enkla för en billig penning. Dessutom fanns de i en mängd olika storlekar. Varje gång jag var in på Obs! så köpte jag några och till slut hade jag krukor till alla mina blommor.

Dessa krukor har jag haft sen dess.

Åren har gjort sitt och efter flera flyttar så är de ganska nötta och skamfilade, som i och för sig bara jag ser, men färgen... jag börjar tröttna på den tråkbeigea färgen! Formen och enkelheten gillar jag. Köpa nya? Nej, aldrig... På bilderna ser de nästan vita ut men jag lovar, de är väldigt beigea!

Jag tänker försöka fräscha upp dem med vit matt sprayfärg! Ja, jag har redan provsprejat en och den blev riktigt bra. Hur hållbar färgen kommer att vara på de glacerade krukorna vet jag inte. Men jag provar!

Petitesser och larverier? Kanske... men för mig är detaljerna viktiga för helheten. Ni ska få se hur det blev när jag är klar med alla.

Först sandpapprar jag och tvättar med lacknafta. Sen sprejar jag tunt i omgångar så inte färgen rinner. Det går bra att vara utomhus även om det bara är 10 grader, färgen torkar ändå. Jag använder Fache grundfärg vit.

Vår pärla på Kreta

Vi reste iväg. Såklart. Och nu är vi hemma igen... utvilade och lagom solbrynta.

Några pinjekottar och frökapslar fick följa med hem... kan inte låta bli!

Och som alltid... hemma är bäst! Så härligt det är att få lite distans till vardagslivet. Tänk vad vi har det bra som har möjlighet att resa till värmen en vecka om året.

Vart vi reste? Jo, till Kreta förstås och som så många gånger förr till Georgioupoli, vår pärla! Där livet går din gilla gång och tiden liksom stått stilla. Georgioupoli är en liten fiskeby med bara 300 fast boende och som ligger utanför de stora vägarna, ungefär mitt emellan Chania och Rethymnon på västra Kreta. Ett lugnt och vilsamt ställe med en milslång sandstrand och ett hav som bjuder 25-27 grader denna årstid. Och där de flesta hotell är små och gästvänliga och restaurangerna... alldeles för många att välja bland. Men Georgias blev vår favorit denna gång!

Ser ni vita lilla kapellet långt därute på piren? Förr gick kvinnorna i byn dit och tände ljus för att männen som for ut med fiskebåtarna skulle komma välbehållna hem när vinterstormarna var som värst. Fortfarande kan man balansera ut på stenarna och lägga en slant i en låda och tända sitt eget ljus och känna stillheten och ron därinne.

Varmt kan vi rekommendera denna pärla till alla som vill känna den vänliga kretianska gästfriheten.

Nu kan vi njuta av hösten som är i antågande, och även om det inte är kretavarmt så är det behagligt varmt... här också!

Hoppas ni har det bra därute i er vardag...

En krans av renfana på lillstugans dörr

Renfana har jag inte brytt mig om på många år. Kanske för färgens skull? Förr plockade jag och hängde buketter på tork och det luktade inte alls gott av dem!

Nu märker jag att det gula smyger sig på mer och mer och när jag fick syn på ett gult lysande bestånd så plockade jag av en stor bukett och band en krans till lillstugans dörr.

Vår lilla stuga kan härbärgera många personer och är bebodd mest sommartid. Under vintern bor mest pelargoner och andra övervintare här.

Kransen passar den gula dörren. Syns inte här men som är i behov av ommålning och ny kulör... kanske ett nästaårsprojekt? Har varit inne på grått men nu tvekar jag... kanske behåller vi den gula färgen trots allt? Hur skulle ni göra?

Jag har sytt klart ett lapptäcke och har börjat på nummer två. Snart kan jag visa dem i rätt miljö, som överkast till lillstugans sängar.

Solen skiner och dagen verkar blir fin denna första dag i september. Jag tycker att vi ska gilla läget och hälsa hösten välkommen, eller förhösten som jag väljer att kalla den här tiden. Mystiden börjar nu mina vänner! Ha det gott.

Vackra kottar och bondbönssallad

Jag plockar inte bara kantareller, inte heller bara blåbär eller lingon på skogspromenaden... nej, jag plockar också kottar!

De kan användas som ett naturligt inslag i inredningen och är mitt bästa tips till hösten, vintern och julen. Ja, jag vet, jag har sagt det förut, titta här. Men är man kär i stenar, snören och björkriskransar... då kan man bara älska tallkottar!

Har ni egentligen sett hur vacker en kotte är? När höll ni en kotte i er hand senast? Ett av naturens under... jag är så förtjust i dem och har en hel glasburk full att se på. Men det ska vara årets kottar och de ska vara ljusbruna inuti! Och snart är det dags att använda dem... men först ska vi ju ha en lång och skön sensommar, eller hur?

Lovade receptet på bondbönssalladen om den blev god... och det blev den! Varsågoda, här kommer det, lite omskrivet och lagom för två.

Per Morbergs sallad på bondbönor och tomat

2 rejäla nävar bondbönor
4 små eller 2 större tomater
1 liten rödlök
Persilja
Olivolja
Vinäger
Salt
Svartpeppar

Pilla ur bönorna och koka dem 3 minuter i lättsaltat vatten. Kyl sen direkt av i kallt vatten och ta av skinnet. Blanda med fint strimlad rödlök, skurna tomater och persilja efter tycke. Ringla över olivolja och vinäger, salta lätt och vrid lite svartpeppar över. Blanda och njut till en grillad köttbit.

Tack för alla förslag på vad jag skulle göra med jättesquashen. Nu gjorde jag det lätt för mig genom att ge bort den till min överlyckliga grannfru som älskar squash! Men recepten jag fick tänker jag prova på mina mindre squashar.

Idag tänker jag flytta lite växter som växer på fel plats och ge vovvarna lite hundvård (trimning och kloklipp). Och i morgon är det trädgårdstramp i Storå med Trädgårdsföreningen. Det är alltid kul att besöka andras trädgårdar och få inspiration.

Hoppas ni alla får en skön söndag och ny fin vecka... ut och plocka lite kottar vetja!

Tänk om alla äldreboenden plockade lite kottar som de gamla fick känna på och hålla i... säkert många barndomsminnen som skulle komma fram då!

Gräskrona

Nej, det blev ingen bakning i söndags. Det blev en gräskrona istället...

Den första jag nånsin gjort. Det var jätteroligt!

Jag band på en stomme av smide, lite för stor egentligen. Men man tager vad man haver. Bästa resultat får man om man gör gräskronan i midsommartid då gräsen är färskare och böjligare. Men det gick! 

Jag fäste ihop kransen med en bit leksandsband jag hade liggande. Passande för en kulla i förskingringen...

Ovanför kaminen i hallen får den hänga... den har redan börjat torka och blir allt vackrare.

Hoppas nu andra halvan av juli blir varm och solig. Det finns så mycket sommar kvar att fordra!

Må så gott alla.

Käraste Sarah

Varvat med åska, kom mer regn igår och ytterligare 20 mm störtade ner på några timmar. Att överhuvudtaget några växter klarade sig är ett under.

Pionerna är segare än man tror. Fast nog ligger flera ner. Sarah Bernhardt, den älskligaste av alla, orkar inte hålla huvudet uppe längre.

Så nu tog jag fram saxen igen och klippte av de tyngsta. De sprider sin goda doft i hela huset.

Käraste Sarah. Den vackraste av alla vackra...

Några knoppar som precis slagit ut knipsade jag också av. De hänger på ett snöre i köket nu. Torkade behåller de sin färg bra och är fina att dekorera med i vinter. Jag tycker att de är så vackra där de hänger... och jag kan njuta av dem medan jag stökar i köket.

Må så gott, alla vänner!


Om man vill behålla färgen maximalt så torkar man pioner hängande, en och en, luftigt och torrt på en mörk plats. Men vem vill inte se och njuta av dem under tiden?

Utflykt i regn

Jag och mina vänner har varit på utflykt i helgen. Till Bosse Rappnes paradis Slottsträdgården Ulriksdal. En alldeles fantastisk trädgårdsanläggning!

Trots regnet, som gjorde fotografering utomhus (med paraply i näven) omöjlig, så kunde vi se det enorma utbudet av växter som finns där.

Men inomhus var det minst lika mycket att se i alla växthusen. Så stort att man lätt kunde gå vilse!

Så vackra saker som man suckade djupt över...

... krukorna, till exempel denna tuppkruka.

Efter timmar av men, titta, oj, och åhhh så var det skönt att vila fötterna en stund i trädgårdscaféet och inta en sopplunch som smakade jättegott.

En hel del följde med hem trots att jag försökte hålla hårt i plånboken. Idag tror jag det blir en allldeles perfekt dag för lite plantering.

Men av idolen Bosse Rappne såg jag inte en skymt! Suck...

Rabarber och vildpelargon

Man behöver inte bara äta den! Rabarber är en utmärkt snittblomma, ja eller snittblad kanske man ska säga! Står hur länge som helst om man byter vatten ibland.

Här syns den genom gluggen från matrummet. Vacker i sin enkelhet.

Måste bara visa vildpelargonen jag köpte på trädgårdsmässan i våras. Den har blommat oavbrutet, och ser ni? Snart når blomrankorna golvet!

Idag står rödfärgning av nya redskapsboden på programmet... om nu vädret tillåter förstås!

Lev väl och ha det gott!