Fine and Dandy?

Jag lade upp den här bilden på instagram igår, och den representerar ganska väl hur min helg har sett ut. Kaffe, stickning, och lite kattgos på det. Mönstret jag stickar heter Fine and Dandy Socks och ingår i en kollektion med stickmönster som heter 'The Dollar Store Collection' vars mönster kostar 1 australiensisk dollar, där alla intäkter går till olika välgörenhetsorganisationer. Just nu går alla intäkterna till Unicef, pengar som verkligen behövs, hade jag inte levt på det lilla staten behagar ge/låna ut till mig varje månad (läs CSN) så hade jag velat bidra mer. Inte minst till den pågående humanitära krisen i Jemen. 

Utöver detta har jag ägnat flertalet timmar åt att rensa bort kvickrot från min odlingslott, marken där vi har våra lotter har legat i träda under okänd tid, och kvickroten har således kunnat sprida och etablera sig av hela sitt hjärtas lust. Marken har blivit harvad en gång, så kvickroten har i princip blivit nervänd i jorden. Jag har med hjälp av en grävgrep försökt plocka upp den, ett sisyfosarbete, milt talat. Men ett bra grundarbete kommer underlätta enormt under de kommande månaderna, så det är bara att bita i det sura äpplet och sätta igång.
Idag har jag dock inte varit vid lotten, jag har däremot sått mina första frön. Och ja, det är lite väl sent att så tomater nu, men det har varit ovanligt kallt hittills (våren, var är du?) och jag har haft mycket att tänka på med skolan, så jag har helt enkelt skjutit upp det i över en månad. Men idag kände jag mig inspirerad och jag har således sått två tomatsorter, tre sorters gurka, två sorters smultron och Bataviasallat. Plus lite kattgräs till katterna.
Jag har också en liten Tomatillo som tyvärr ränner något fruktansvärt (vårt kök är både varmt och ljust) som nog ska få flytta till sovrummet. En av fördelarna med att gå min utbildning är att vi får ta med oss av de små plantorna som blir över vid omskolning, och förhoppningsvis kan jag kanske lägga vantarna på fler spännande grödor som jag, likt Tomatillon aldrig hade kommit på tanken själv att så.

En påskvecka senare

(En gif på katterna, enbart för att de är så förbaskat söta!)

Jag har haft fullt upp i skolan den senaste veckan då jag har haft växthusjour. Detta fantastiska koncept innebär att jag och en av mina kursare har haft ansvaret för sådder och uppskolade plantor. Att se till att de inte torkar ut, inte blir lusangripna etc. Det har varit kul, men tärande.

När jag inte har sett efter våra växthus har jag stickat på ett par sockar efter mönstret Fine and Dandy socks. Jag har repat upp ett flertal gånger, men har nu precis stickat klart hälen på socka ett, så nu tänker jag inte repa upp något mer (peppar, peppar). Jag har känt det som att jag har tappat min stickningsmojo det senaste, jag stickar men repar upp ca allt jag gör. Det hade varit trevligt om jag gjorde klart någonting för ovanlighetens skull.

Till mitt stickande har jag tittat på The Untold History of the United States som på UR har fått den något missvisande titeln USA enligt Oliver Stone. Väldigt intressant serie som går igenom landets historia från andra världskriget och fram till idag genom att fokusera på de olika presidenterna och den politik de förde.

Jag har också tittat på That Sugar Film eller Sockerfilmen som den kort och gott kallas på SVT. Filmen följer en australiensisk man som efter att ha ätit i stort sett sockerfritt börjar äta vanlig "hälsosam" mat igen. Hans mål är att äta den genomsnittliga mängden socker per dag för hans socialgrupp (vit man i 30-årsåldern: 40 tsk socker/dag) utan att äta choklad, godis, glass etc.
För mig som ändå är sötsugen större delen av tiden blev filmen lite av en ögonöppnare och en nyfunnen inspiration i att försöka äta hälsosammare. Jag har både diabetes typ 2 och tarmcancer nära i min släkt och jag vill liksom inte drabbas av dem. Att äta hälsosammare (och regelbundet) samt motionera mera är mål som jag har men som jag ständigt åsidosätter, de blir jämt nedprioriterade framför andra saker jag vill göra. Och det är så himla, himla dumt, av mig, i min situation. Jag vet att jag mår bättre om jag sover mellan kl.23-06, och jag vet att jag mår bättre om jag gör yoga på daglig basis, och jag vet att jag behöver äta regelbundet för att undvika migrän.

För min del bottnar många av mina tankar kring ett hälsosammare liv runt viljan att skingra den hjärndimma jag befunnit mig i under stora delar av de senaste sju åren. Det känns som att jag stretar på i riktigt trögflytande sirap ibland, och jag vill inte må så här längre. En förändring behövs, och jag jobbar på den, även om jag ibland (alltför ofta) tappar både motivationen och hoppet om att jag ska hitta tillbaka till hur jag mådde innan jag började må så himla dåligt.

Livet under blogguppehållet

Jag råkade visst ta ett ovanligt långt blogguppehåll, tursamt nog är vi två som skriver den här bloggen. Alltid bra när en av oss kan hålla ställningarna när den andra har nån slags uppehåll.

Sedan jag skrev sist har februari hunnit övergå i mars, och snart i april. Ljuset och värmen har börjat återvända, och vi har påbörjat vår första odlingskurs av tre. Jag spenderar majoriteten av mina dagar med att hänga i växthus, så små frön och njuta av förmiddagskaffe i solen på trädgårdsmästeriets läsida. Vi håller också på att lära oss beskärning, vilket är lite trixigt men samtidigt så himla roligt!

Vi är några studenter som har fått arrendera lite mark av kommunen, mark som ska bli ett kolonilottsområde. I helgen tog vi de första spadtagen, och vi blev klara med grävandet av odlingsbäddarna och gångarna runt omkring. Till sommaren kommer det förhoppningsvis bli till ett litet grönt paradis.
Jag har sambeställt fröer med en kursare, och snart är det dags att förkultivera dem! Nu har de dock ännu inte anlänt, och jag är lite, lite stressad över tomatsådd osv. Jag ska också måla upp en skiftesplan för min odlingslott, och köpa sättpotatis. Behöver jag ens nämna att jag är exalterad?

Januarigrått

Januari är inte min bästa månad. Vädret är som allra gråast samtidigt som jag saknar solen allra mest. Jag känner mig slö och seg och trött, oavsett hur mycket jag än sover är jag fortfarande precis lika trött.

Men så igår, ett par timmar mitt på dagen så hade vi solsken, och då kändes allting mycket lättare. Stickningen flöt på, katterna njöt av solskenet på balkongen och jag kände mig lite lite gladare.

Jag befinner mig annars i lite utav en stick-svacka, jag blir missnöjd med allting jag stickar på, och repar upp minst ett projekt i veckan.

Idag är det precis lika jämngrått och bistert som det har varit de senaste veckorna, men jag vet att det kommer lätta snart.

En tisdagsmorgon + loppisfynd

Vi har precis påbörjat en ny kurs som heter Bebyggelse- och trädgårdshistoria, vi har än så länge haft en föreläsning specifik för trädgård, men kursen verkar spännande och jag tror att den kan bli givande. En fråga vi fått fundera på är "Vad är trädgård?" en fråga som kanske känns enkel nog, men när en väl börjar fundera lite så visar den sig inte vara fullt så enkel trots allt. 

Då vi just nu inte har så mycket föreläsningar så passade jag på att ta sovmorgon i tisdags, och åt således frukost med de här två fina ↑ Jag kände mig evigt tacksam till söndagens Jennie som inte bara hennade håret, utan också bakade bröd och kolakakor med tranbär i efter detta recept. Jag gillar verkligen när ett recept är såpass lättveganiserat som detta, det är bara att byta ut smöret mot mjölkfritt margarain, superlätt! Och gott! 

En av fördelarna med att bo i en liten ministad är att deras second hand affärer, eller loppisar som vi av oförklarlig anledning kallar dem,  har superrimliga och billiga priser. Förra veckan köpte jag således två engelska kaffekoppar med fat, arton kattögeknappar (som egentligen är vitgula i färgen) och en liten tesked för en ynka tjuga. 

Världens godaste veganska aioli

Titeln på det här inlägget ljuger inte, alla jag har bjudit på den här aiolin, verkligen alla, till och med min veganskeptiske pappa, älskar den. Allra godast blir den om en gör den på egenodlad ekologisk vitlök, men även med affärsköpt vitlök blir den fantastiskt god. Originalreceptet kommer härifrån men jag har ändrat lite i receptet för att bättre passa med den mat vi brukar ha hemma. 

De ingredienser som behövs är:

2 vitlöksklyftor
1/5 tsk salt
1 tsk senap
1,5 tsk äppelcidervinäger
3 msk aquafaba*

Solrosolja

Mät upp alla ingredienser utom solrosoljan, skala vitlöksklyftorna och lägg alltihop antingen i en kannmixer, eller i en hög burk eller mixerbunke om du föredrar stavmixer (det kan skvätta en del). Mixa ihop allting till en slät vätska.

När allt är ihopmixat är det dags att tillsätta oljan. Häll i oljan i den hopmixade vätskan i en väldigt tunn, tunn stråle, samtidigt som du mixar. Fortsätt tillsätta olja tills aiolin har tjocknat till den konsistens och tjocklek du föredrar. Klart!

Äts med fördel till ugnsbakade potatisklyftor och bönor!

Tips och tricks:

Då min stavmixer börjat bli lite slö så brukar jag numera pressa min vitlök i en vitlökspress innan jag mixar ihop allting, så slipper en få en obehagligt stark vitlöksöverraskning under måltiden.

Skulle aiolin inte tjockna trots stora mängder olja kan du testa att tillsätta mer aquafaba, den fyller samma funktion som ett ägg hade gjort i en ickevegansk aioli.

Vill du ha en gultonad aioli så kan du använda en bra ekologisk rapsolja istället för solrosoljan.

Det kan vara lättare att få aiolin att tjockna om alla ingredienserna har samma temperatur, antingen kyld eller rumstempererad.

Förvara den färdiga aiolin i kylskåp, jag är osäker på hur lång hållbarhet den har, men åtminstone en vecka bör den hålla, vår brukar bli uppäten långt innan dess.

*Aquafaba är namnet på det spad som bl.a. kikärtor och bönor ligger i när en köper en förpackning färdigkokta bönor/ärter. aqua är vatten på latin, ärtsläktets latinska namn är Fabaceae, därav kommer namnet aquafaba, ärtvatten. Den generella regeln är att 3 msk aquafaba ersätter ett ägg. 

Julklappsbokskörd del 1

Vi befinner oss nu på den där jobbiga delen av året då det är ett nästintill konstant skymningsdunkel utanför fönstret. Tack och lov har vi åtminstone haft lite snö som lyserr upp det hela. 

Mina sista dagar innan skolan startade har spenderats ungefär likadant. Jag har varit oerhört seg i både huvudet och kroppen, och har därför tvingat upp mig själv ur sängen vid niotiden. Jag har sedan gjort en kopp guldmjölk enligt receptet från Made by Marys Gröna Frukost av Maria Strömberg Bååth. 

Boken är superfin, med vackert foto och flera recept som jag tänkt laga mig igenom under våren. De veganska recepten har ett tydligt v i ena hörnet, vilket gör det lätt att se om ett recept är växtbaserat eller ej. För vissa recept som t.ex. guldmjölken är det dock väldigt lätt att modifiera och byta ut honungen mot agavesirap. Jag ser fram emot att pröva fler av recepten!

Till min guldmjölk har jag läst ett eller två kapitel ur Trädens hemliga liv av Peter Wohlleben. Boken är extremt intressant och jag längtar efter min nästa skogspromenad, kanske i en bokskog? 

När jag har druckit upp min guldmjölk har det varit frukostdags med Markus. För stunden har jag verkligen snöat in på fröknäcke med hummous och ärtskott på, men det är ju bara för gott. Det känns lite som att jag fuskar eftersom att jag oftast inte tycker om att äta, och mest ser det hela som ett nödvändigt ont.
Efter frukost har jag stickat en stund, och nu är alla mina julklapps-UFOn färdiga. Jag har dessutom lagt upp till ett par nya tumvantar till mig själv då mina trogna selbuvantar börjat tova ihop sig alltför mycket. Mönstret jag stickar heter Nagu Selbu och finns gratis på Ravelry.

Den första dagen på det nya året

Vi firade in det nya året hemma i Mariestad med finbesök av Markus syster, och för precis en vecka sedan, på nyårsdagen, tog vi en promenad ner till sjön. Trots att vi har bott här sedan oktober hade jag inte satt min fot vid sjöstranden, så det kändes som att det var på tiden.

Det var bitande kallt i vinden så fort en stod stilla, och enligt uppgift från min kära svägerska såg jag ut som Snusmumriken, jag tycker kanske inte att likheten är slående, men tar tacksamt emot komplimangen.

Jag hade stickat ett par Nalu Mitts i julklapp till Malin, som min svägerska heter, och som tur var för mig gick hon med på att fotografera dem i iskylan. Jag stickade dem med rauma finullgarn i färgen lys grå på stickor 3,5 mm, och mönstret finns att hämta här på Ravelry. 

Apropå mönster så satte jag mig igår och renskrev mönstret till mina Walnut Wristlets så utifall att någon därute skulle vilja sticka ett par egna så är det bara att ladda ner mönstret gratis från Ravelry här.

Jullov etcetera

Det är den första veckan på det nya året, och jag lajvar jullov. Tar sovmorgon, kokar kokkaffe, bakar fröknäcke från Made by Marys fina kokbok som jag fick i julklapp, helst äter jag fröknäcket med min egen hummous och egenodlade ärtskottt på, mums!

Jag stickar, så klart, och läser i alla fina böcker jag fått i julklapp, jag tänkte att vi skulle gå igenom alla fina böcker så småningom, men först en liten titt på min vinst från 2016 års My Make Along som anordnades av Ioana från Moeke Yarns. Jag stickade ett par halvvantar efter eget mönster (bloggade här) i Moeke Yarns Elena, och till min stora glädje så vann  jag ett pris för dem! Så himla många fina grejer i ett paket, det kändes lite som en extra julafton att öppna och plocka ut allting, och som en extra vinst är mitt foto ett av fyra som kommer publiceras i Trui magazine, ett nederländskt magasin om stickning och handarbete, så himla kul!

Jag hade framförallt önskat mig trädgårdsrelaterade böcker om etymologin bakom växternas vetenskapliga namn, en bok om träd och lite annat, men min kära mamma som känner mig så väl överraskade mig med Sticka Svenska Mönster av Maja Karlsson.

Boken har fantastiskt fint foto och layout, och flera mönster som jag genast vill lägga upp till, som koftan Kristin, tröjan Sigrid och knästrumporna Sara. Höstterminens högskolepoäng har rapporterats in, och jag har äntligen fått lite csn-pengar, vilket jag firade med att beställa garn till ett par knästrumpor. I boken finns utöver mönster till själva modellerna också en stickskola och ett mönsterbibliotek, och min plan är att byta ut mönstret på strumporna mot det som kallas "Dalarna B". Ni kommer få se foton så fort som jag har börjat sticka, men jag tror att det kommer bli fantastiskt fint.
Bland mina andra stickplaner för den närmaste tiden finns också, som vanligt så här års, planer på en gul kofta, och så hade jag tänkt sticka klart Markus Lopi-tröja och min Rheinlust, lite växtfärgning finns också i planeringsstadiet.
Vi är några i klassen som planerar en tur till Kampes Ullspinneri som ligger här i trakterna, och jag har en känsla av att det kommer vara ullgarnshimmelen! Vilka är era stickplaner för våren?

Det år som har passerat

Såhär när året närmar sig sitt slut så är det ju väldigt trevligt att kanske utvärdera lite grann, Underbaraclara har en så himla bra årssammanfattning att jag prompt snor hennes lista rakt av:

Gjorde du något 2016 som du aldrig gjort förut? Åkte till Afrika, blev kompis med min menskopp (mer om detta kommer i ett senare separat inlägg pga. älskar min menskopp!), drog ut min ena visdomstand, bodde i en annan stad än Göteborg.

Genomdrev du någon stor förändring? Bytte jobb två gånger, flyttade till Mariestad och började plugga till trädgårdsmästare.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? En av mina kursare fick sitt första barn, annars nej tror jag?

Vilket datum från år 2016 kommer du alltid att minnas? Kommer inte på något speciellt datum, är överlag dålig på att minnas specifika datum då olika händelser har skett. Så nej, min kära SO-lärare i åttonde klass, jag minns inte vilket datum det var, eller vad jag gjorde den dagen jag bröt handleden, din teori om att en alltid minns exakt vad som hänt en sådan dag är nu falsifierad.

Dog någon som stod dig nära? Min mosters man.

Vilka länder besökte du? Gambia och Senegal. 

Bästa köpet? Eftersom att jag har levt utan någon formell inkomst sedan studiestarten (får inget studiemedel pga. tidigare oavslutade studier) har jag inte kunnat köpa saker, dock har jag ”indirekt köpt” (läs fått i födelsedagspresent) ett par nya glasögon i rätt styrka och med bättre bågar, så oerhört värt att kunna se min omgivning även när jag inte har haft råd med kontaktlinser.

Gjorde någonting dig riktigt glad? Att kunna säga upp mig från en arbetsplats jag vantrivdes på för att sedan börja på en ny jag älskade. Att jag kom in på trådgårdsmästarutbildningen. Att Markus och katterna (och jag själv då också) har mått bra.

Saknar du något under år 2016 som du vill ha år 2017? Ehum.. Studiemedel? Att gå från en stadig månadslön till cero dinero är mer påfrestande än vad jag kanske velat erkänna för mig själv.

Vad önskar du att du gjort mer? Varit ute i naturen och mer närvarande i nuet. 

Vad önskar du att du gjort mindre? Oroat mig.

Favoritprogram på TV? The Night Of var ohemult bra, Resten av Sverige så himla intressant och viktig, Trädgårdstider har jag precis upptäckt och jag älskar den, så tacksam till den som tipsade mig om den.

Bästa boken du läste i år? Morgon i Jenin av Susan Abulhawa. Läs den! Läs den!

Största musikaliska upptäckten?  Att jag helt har tappat mitt ständiga sökande efter ny spännande musik. Jag har gått från att ständigt sätta ihop nya spellistor och leta efter rätt låtar till att knappt lyssna på musik alls. Det enda tillfället jag har lyssnat har varit när vi trimmade (gräs) på jobbet.

Vad var din största framgång på jobbet 2016? Att jag sa upp mig från ett jag vantrivdes på, avslutade en gammal timanställning och hade mitt första jobb i min blivande bransch.

Största framgång på det privata planet? Att jag vågade bryta upp från invanda hjulspår och söka till min drömutbildning.

Största misstaget? Att jag började jobba på mitt supportjobb vars stress gav mig mängder med migränanfall och en konstant halsbränna som fortfarande kommer tillbaka då och då, flera månader senare.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Första halvan ledsnare, andra halvan gladare.

Vad spenderade du mest pengar på? Om vi bortser från livsnödvändigheter som mat och busskort? Garn (vilket i min värld i och för sig är en livsnödvändighet).

Något du önskade dig och fick? Bättre psykiskt mående.

Något du önskade dig och inte fick? Att kunna springa utan att få benhinneinflammation. Kan seriöst inte ens springa till vagnen utan att ha asont i flera dagar därefter. Om någon vet en lösning så tages den tacksamt emot. 

Vad gjorde du på din födelsedag 2016? Fick frukost på sängen då jag hade tagit ledigt från jobbet, tror att jag spenderade resten av dagen med Markus och katterna.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Om vi hade löst alla klimatproblem, och om amerikanerna inte hade valt en ny president som anser att klimatproblemen inte existerar, som istället utser Exxon Mobiles VD till utrikesminister och planerar att dra in alla ekonomiska anslag till Nasas klimatforskning.

Vad fick dig att må bra? Att sitta hemma, med en katt i knät, en kopp kaffe på bordet, Markus vid min sida och en stickning i händerna.

Vem saknade du? Alla vänner i Göteborg.

De bästa nya människorna du träffade? Min nya klass, och så klart alla mina fina arbetskamrater från kyrkogården <3

Mest stolt över? Att jag faktiskt vågade säga upp mig, söka och börja på nya jobb, och framförallt börja på en ny utbildning i en för mig helt okänd stad.

Högsta önskan just nu? Att Trump inte blir president. Att världen samlar sig och inser att vi behöver jobba med klimatproblemen nu, inte om tio år. Att kolet får stanna i marken. Att Dakota Access Pipeline inte blir av. Att Sverige slutar utvisa människor till död och fördärv. Att västvärlden slutar utnyttja globala syd. Osv. Osv.

Helt privat, för min egen del, så hoppas jag att CSN beviljar mig studiestöd för nästa termin, de får hemskt gärna ge mig lite retroaktivt för höstterminen också /mvh lever av världens snällaste sambo och föräldrar.

Vad tänker du göra annorlunda nästa år? Förhoppningsvis oroa mig mindre, försöka träna mer yoga, försöka springa, meditera mera, äta bättre och nyttigare mat (jag är en hemskt ohälsosam vegan, jepp, vi finns). Vara gladare och lyckligare. 

Litet julklappstips

Eftersom att jag har väldigt svårt för all den konsumtionshets som omger julen så bestämde jag mig förra året för att tillverka de få julklappar jag skulle ge bort. Tyvärr håller jag inte längre på med keramik, och min drejning blev aldrig speciellt lyckad. Någonting som är betydligt enklare är att måla på färdiga muggar (gärna loppisfyndade).

Jag köpte glas- och porslinspennor på Panduro, och följde helt enkelt instruktionerna. Att komma på motiv vart lite svårt i början, men jag gjorde bl.a. en mugg med fiskbensmönster som min svärfar fick.
Det finns en jättefin mugg med tallar på som jag har suktat efter i evigheter, som jag tror att det är Fine Little Day som har designat. Inspirerad av hennes olika designer gjorde alltså jag också en egen mugg med tallmotiv på som jag är rätt nöjd med.

När en målar på porslin så behöver en se till att ytan är rengjord och torr. Målar en fel så kan en enkelt ta bort felstrecket med vatten då färgen är vattenlöslig innan färgen har härdat. När en väl är nöjd med sitt motiv ska muggen först torka i fyra timmar innan den ställs in i ugnen i 90 minuter från det att temperaturen på 160°C har uppnåtts.
Efter att muggen har kallnat är det bara att slå in den och vara nöjd med sin lite mer personliga julgåva.

Mitt absolut bästa julklappstips, om en nu prompt måste spendera pengar på julgåvor, är att ge något som gynnar fler människor som t.ex. en bybarnmorska, mat till en familj eller stötta en organisation som stödjer kvinnor på flykt.

Tredje advent och tankar kring livet

Den här helgen har likt så många andra helger gått så himla fort, och som vanligt så vet jag knappt vad jag har spenderat mina 48 lediga timmar med.
Jag vet att jag har stickat färdigt min svägerskas julklapp igår, och idag har jag bakat mjuk pepparkaka och lussebullar med mandelmassa i. Men i övrigt? Jag har inte gjort de skissövningar vi har haft i skolan den här veckan som jag hade tänkt. Jag har inte suttit och titta på resterande avsnitt av John Bergers 'Ways of seeing' som känns som ett lägligt seriesällskap under den färg och form kurs som vi läser just nu.
Tiden snurrar på så himla fort och ibland känns det som att jag mest sitter av den framför otaliga sci-fi serier och youtube podcasts. Men jag stickar i alla fall, det gör jag nästan alltid.

Jag har återupptäckt Wildas blogg REAKTIONISTA som jag brukar ramla in på då och då. Den här helgen är det framförallt hennes inlägg kring att skapa meningsfulla mål som har skapat avtryck i mig och har fått mig att börja fundera kring vem jag vill vara, och vart jag vill vara och röra mig genom livet.
De senaste veckorna har varit fulla av krisartade klassråd, dels då vår utbildning till viss del saknar lärare och ett tydligt fokus på trädgård, som ju är det vi ska studera, och dels då vi har personer i vår klass som inte mår bra i sin nuvarande livssituation.
Det är tungt, och jag har känt mig lite vilsen. Det är ju trädgård och odling som jag vill jobba med, men oron för att min utbildning inte ska ge mig de verktyg jag behöver för att klara av detta har varit väldigt påfrestande. Jag hoppas och tror att det kommer bli bättre till våren när vi ska driva upp våra egna plantor från frö, och sköta om trädgårdslanden.
Vara närmre jorden igen.

En helt vanlig tisdag i november + mjuk pepparkaka

Ungefär såhär såg mitt liv ut för ett par veckor sedan, i början av november när snön föll. Jag stickade på min Rheinlust samtidigt som jag drack kaffe och åt mjuk pepparkaka tillsammans med Markus. Idag, och troligtvis även resten av helgen kommer jag att jobba med en geologitenta som jag är sen med. På måndag börjar vi en ny kurs, och det hade varit så skönt att inte ha en gammal uppgift hängande över en. Men vi är ju trots allt inne i december nu, så förhoppningsvis kan jag få in lite tid till bakning också.

Jag har länge älskat mjuk pepparkaka, och jag har äntligen hittat ett recept som funkar bra, så jag tänkte dela med mig av det. Receptet är baserat på ett recept  från 1960 års utgåva av Bonniers kokbok.

Mjuk Pepparkaka

Ingredienser

6 msk aquafaba (från kikärtor eller stora vita bönor)
2 dl strösocker
75 gram mjölkfritt margarin
1 dl vatten
200 gram (ca 3-4 dl) dinkelmjöl
1,5 tsk bakpulver

Smaktillsats

1 tsk mald ingefära
1 tsk stött kardemumma
2 tsk mald kanel
0,5 tsk stötta nejlikor

Smöra och bröa en avlång brödform, jag brukar använda mannagryn istället för ströbröd. Värm upp ugnen till 175°C.

Vispa aquafaban tills den blir vit, pösig och toppig, ställ åt sidan. Koka upp vattnet och margarinet tillsammans, när margarinet smällt, tillsätt sockret, vispa runt, och tillsätt sedan smaktillsatsen.
Vispa så att det blir väl utblandat. Blanda mjölet med bakpulvret och vispa ner det i smeten. När allt är väl blandat vänds aquafaban ner i smeten försiktigt. Häll ner smeten i formen och grädda i 35 min, eller tills kakan är färdig enligt test med provsticka.

Koftan Siri

Att presentera min Sirikofta nu är kanske lite konstigt då den egentligen har varit färdig sedan början på juli, men vissa projekt blir helt enkelt liggandes ett tag. Nu har den dock äntligen fastnat på bild, och jag har premiäranvänt den till skolan. 

Är supernöjd, bortsett från det faktum att min byst är större nu än vad den var när jag började sticka på den förra hösten, detta leder till att koftans knäppkant glappar lite, störigt ja, men tillräckligt störigt för att inte använda den. 

Mönster: Siri av Linnéa Öhman

Garn: Magasin Duett Supersoft i färgen Clover, hållet dubbelt

Stickor: 3,5 till knäppkanten och 4,0 mm till resten

Socktober

Om dagarna den senaste veckan har jag höstgrävt i skolans köksträdgårdsland (vi har en tung lerjord) och om kvällarna har jag stickat sockar. Jag vet inte riktigt varför, men jag har kommit in i ett himla bra stickflow på sista tiden, kanske är det hösten som får mig att sticka snabbare?
Eftersom att vi har varit supereffektiva i vår grävning så har vi haft lektionsfri vecka sedan onsdag eftermiddag, plötsligt har jag massor med extra sticktid som jag just nu ägnar åt min Rheinlust-sjal. Dock är jag inte överförtjust i sjalstickning, och jag längtar redan efter en ny sockstickning.

Hur som helst så har jag stickat klart mitt andra par sockar i sockgarn, mönstret heter Vestigial och är designat av Beata Jezek. Jag har stickat mina med garn från en sockblank, och även om färgerna inte är symmetriska på de båda sockarna så intalar jag mig att det är en del av charmen, och ingenting som jag störs av. Mina Vestigial är stickade på stickor 2,5, och jag valde att göra en kontrasterande tå, häl och resår i vitt Filcolana Arwetta Classic.

Oktobers stickskörd

Jag vet inte hur vädret har varit nere i Göteborg och i resten av landet de senaste veckorna, men här uppe i Mariestad har det varit grått, blåsigt, regnigt och lite småkallt. Som tur är så har jag precis stickat klart en ny mössa! Mönstret heter Thrifter Beanie, och finns gratis hos Woolly Wormhead, eller via Ravelry. 
Efter att ha jobbat ute den senaste veckan så har jag börjat inse värdet av en varm gosig mössa som sitter på plats. Den blev färdig nu i helgen och idag testade jag den, och den är helt fantastisk! Under hela cykelturen till och från skolan har den suttit på sin plats, trots regn, vind och kyla så frös jag inte ett enda dugg under vägen, så en ska absolut inte underskatta en bra mössas förmåga att hålla en varm!
Jag hade inget lämpligt garn i rätt tjocklek, så jag stickade den i Filcolana Gotländsk Pelsuld som jag hade över efter vantarna jag stickade i julklapp till min svärmor förra året. Då mitt garn är mycket tunnare än det som mönstret specifierar så fick jag räkna om lite, men som tur är så höll min matte, och mössan passar perfekt!

De sista veckorna innan flytten var jag hemma sjuk, och för att ha något lätt att sysselsätta mina händer med så lade jag upp till ett par Roma Mittens. Vantarna är stickade i Moeke Yarns Elena, växtfärgat med löv från körsbärsträd. Elena är ett rumänskt ekologiskt ullgarn, och när Matilda som har butiken Organic Knitters (som enbart säljer ekologiska garner, så himla bra) tog hem garnet så designade hon det här mönstret. För varje sålt mönster så går halva summan till ett projekt som hjälper romer i Rumänien, därav namnet.
Så himla fint initiativ, och superfint mönster också såklart.

Efter att mina tumvantar var klara vart jag helt förälskad i det mjuka, växtfärgade rumänska ullgarnet. Inspirerad av Matilda så bestämde jag mig för att designa mina egna vantar, med ett par färska tumvantar passade det bra med ett par halvvantar tänkte jag. Så jag stickade mig en provlapp, mätte omkretsen på mina händer, och räknade ut hur många maskor som behövdes.
Jag visste att jag ville ha någon form av flätmönster på ovansidan, och en slätstickad insida, samt en lång tumkil. Allt som allt är jag väldigt nöjd med mina halvvantar som har fått namnet Walnut Wristlets då garnet är växtfärgat med valnötsskal.

Mina senast stickade plagg har alla en väldigt neutral ton i sin färgskala, vilket för mig är väldigt ovanligt då jag annars brukar använda en hel del färger.
Ändå är det jag längtar mest efter att sticka just nu en gosig, lite lagom stor kofta i en neutral färgton. Förhoppningsvis kommer CSN vilja bidra till min försörjning senare i år, och då kan jag äntligen införskaffa garn till mitt koftprojekt, men fram tills dess kan jag bara drömma och planera. Ge mig gärna dina bästa tips på en lagom gosig kofta som en riktigt kan mysa in sig i!