Hur man kokar levande grodor - om att vara vaksam på förändringar

Det flesta av oss kommer aldrig att ställas inför dilemmat att behöva koka en groda levande..... och det är ju tur. Både för oss och för grodan.
Men om du någon gång skulle stå där med en levande groda i handen och en kastrull med kokande vatten och fundera på hur du skulle bära dig åt så skulle nog tankarna gå i stil med:
- Hur sjutton ska jag få ner grodan i kastrullen och inte minst få den att stanna kvar? Den kommer ju att hoppa iväg så snart den känner hettan.

Om vi nu tänker oss att det egentligen inte alls handla om att koka grodor, utan istället handlar om att få personer att göra sådant som de egentligen absolut inte vill göra.
Det kanske är du själv som står inför en stor omorganisation på jobbet och förstår att du nu kommer att behöva göra arbetsuppgifter som du inte alls varken har lust till, tid för eller kanske är kvalificerad för.
Risken är då så klart att du väljer att leta efter ett annat jobb om du inser att du inte kommer att ha något val i den nya situationen. Du gör som grodan som var på väg att bli kokad gör - du flyr!

Det här är något som många arbetsplatser, organisationer och även "privata" kretsar är fullt medvetna om. Personer som ställs inför något de inte vill/kan göra protesterar eller flyr. Så om man ändå vill få dem att göra som man vill gäller det att vara lite beräknande...

Om vi går tillbaka till grod-kokandet.
Tänk dig att du istället för att lägga grodan i en kastrull med kokande vatten har en kastrull med lagom skönt och tempererat vatten. Lägger du då i grodan i kastrullen kommer den troligtvis att nöjt simma runt i kastrullen utan att vilja hoppa ur direkt.
Men du vill ju koka grodan, så du ökar temperaturen liiiiiite grann i taget.
Grodan kommer inte att märka något mer än att det bara blir lite, lite varmare allt eftersom. Den vänjer sig vid temperaturhöjningen eftersom den sker så långsamt.
Rätt som det är kommer grodan att nå en punkt då den börjar bli påverkad av värmen. Den blir trött och kraftlös. Den naturliga instinkten att fly genom att hoppa ur kastrullen fungerar inte längre.
Grodan blir kvar trots att temperaturen successivt höjs.
Till slut har du lyckats med konststycket att koka en levande groda (och det är givetvis inte alls något att vara stolt över utan ska enbart ses som en liknelse)!

Om vi nu går tillbaka till din arbetsplats och använder liknelsen med att koka en levande groda där.
Du kommer inte att få veta att det är du som är"grodan" och du kommer inte att få veta att du ska "kokas".
Möjligtvis får du veta att det ska omorganiseras, men man övertygar dig om att allt kommer att bli jättebra för dig och du kommer bara få uppleva fördelar med omorganisationen (du läggs här i kastrullen med det behagliga vattnet). Gladeligen simmar du runt och tycker att den här omorganisation känns riktigt trevlig.
Dagarna går och du känner dig ganska nöjd. Visst, det blir lite förändringar. Du får lite nya arbetsuppgifter, men så betungande är det inte.
Sakta smygs nya förändringar in. Arbetsuppgifterna fortsätter att öka för dig. Dessutom har några av de kollegor du tidigare arbetat med fått nya arbetsuppgifter, så du tvingas nu göra deras arbete också.
Rätt som det är befinner du dig i kokande vatten och du har inte ens märkt det.
Du befinner dig i en ohållbar situation och på grund av stress och press varken orkar eller vet du hur du ska ta dig ur den. Du bara kämpar för att överleva dag för dag.

Det här är inte en helt ovanligt situation och kan drabba vem som helst.
Men hur gör man då för att slippa bli "levande kokt"?
Jo, du behöver regelbundet, minst en gång i månaden, fundera igenom hur din situation ser ut på jobbet, i fotbollsföreningen eller kanske i vänkretsen (för jodå, "grodor kan kokas" i allehanda sammanhang och kretsar).

1. Fundera på hur du upplever din situation. Är det något som har förändrats? På vilket sätt och hur ser dina förutsättningar ut att klara av det?
   
2. Är det någon förändring som innebär att din situation blir svårare att hantera/hinna med?
   Är det i sådana fall något som är tillfälligt eller övergående?
   
3. Prata med någon som är delaktig (kollega/chef/ordförande/vän) och stäm av hur det kommer att se ut framöver. Tala om att du är på en nivå där du börjar känna att det är svårt att hantera situationen och att du inte accepterar att det kommer att bli mer/svårare för dig. Be också om hjälp med förslag på hur du ska kunna lägga upp/hantera och prioritera nuläget.
   Med andra ord, tala om att du inte är nöjd med läget och inte vill ha ännu fler förändringar.
   Du talar här om att du har noterat att "vattnet är på väg att börja koka" och att du inte ställer upp på det. Det innebär att det blir svårare för personer runt omkring dig att fortsätta att öka
   temperaturen. Du har uppmärksammat vad som är på väg att hända och du är inte ok med det.
   
4. Kräv en planering för framtiden där du är delaktig. Ställs det krav, så ställ motkrav så att det blir hanterbart för dig.

Vem orkar leva helt "perfekt"?!?!?!?!?

Photo by Pineapple Supply Co. on Unsplash

Dieter, träningsrutiner, karriärklättring, hemförbättring......
Ja det finns hur många områden som helst där vi ständigt kan tävla med oss själva eller med andra om att vara bäst och mest perfekt.
Gudarna ska veta att det inte är svårt att hitta inspiration, inte minst via sociala medier idag.
Och det kan absolut vara en positiv drivkraft att vilja växa, utvecklas och förbättra. Det ligger lite i vår mänskliga natur. Men när det börjar kännas som oöverstigliga krav, när orken inte räcker och när tiden för att njuta av allt det vi faktiskt redan har inte infinner sig - då är det dags att dra i nödbromsen.

Vi vill gärna tro att vi måste göra ALLT RÄTT på en gång!
Det är sällan ett bra alternativ.
Jag har aldrig mött någon som fixar att göra en massa förändringar på en och samma gång och samtidigt klara av att göra allt annat som hör livet till.
Det är ok att vilja börja äta bättre.
Det är ok att vilja renovera och göra om hemma.
Det är ok att vilja komma igång med träningen.
Bestäm dig bara för att ta lite i taget.
Allt behöver inte bli rätt och perfekt på en gång.
Ta lite i taget.
Lägg till två bra saker och gör dig av med en (dålig vana, ful möbel eller vad det nu kan vara).
Låt det nya växa fram medan du njuter av att vara du och att du faktiskt jobbar på förändring som kan bli långsiktig.
Vem vet? Du kanske märker på vägen att det mål du satt från början inte längre känns som det rätta för dig? Se inte det som ännu ett misslyckande utan tänk på vilken klok människa du är som omvärderar och förändrar på vägen.
Nyckeln är njutning på vägen.
Kom ihåg det!

Måste kost och träning alltid innebära prestation?!?!?!?

Att äta bra mat i rätt mängd och att röra oss i vardagen och träna är om inte livsviktigt, så i varje fall definitivt förutsättningar för att vi ska kunna må så bra som möjligt.
Vad vi behöver äta och hur vi behöver träna finns det så klart variationer på och många faktorer att ta hänsyn till.
Ett problem som jag känner bara ökar i och med att vi idag är så duktiga på att dela med oss via sociala medier är att det inte bara handlar om att inspirera och inspireras. För väldigt många blir både maten och träningen en prestation. Det räcker inte med det "normala", utan gränserna måste hela tiden tänjas - annars duger vi inte (tror vi). Vi tävlar både mot oss själva och vi tävlar mot alla andra.
Idag känns det liksom futtigt att säga att man lufsade runt 2,5 km i motionsspåret i gamla joggingbrallor när kollegorna precis bokat in sig på sitt 7:e maratonlopp.

Varifrån kommer pressen på att prestera och utmana sig själv hela tiden?
Det varierar givetvis, men jag tror att det i de flesta fall handlar om en press inifrån var och en själv.
Vi jämför oss med andra och vill inte vara sämre.
Vill leva hälsosamt och må bra och vi vill visa för omvärlden att vi gör det. Att vi hänger med. Att vi har koll. Att vi är någon att räkna med. Vi är självklart minst lika hälsosamma som alla andra. Helst lite mer.

Det vi först och främst måste inse är att vi både fysisk och psykiskt är väldigt olika.
En del människor mår bra och klarar av att köra intensiva gympass nästan varje dag i veckan. Andra mår toppen av att utmana kroppen under långlopp.
Men inte alla.
Vi är olika. Fysisk. Psykiskt. Och vi har helt olika förutsättningar och möjligheter i våra liv.

Om jag tar mig själv som exempel.
Säg att jag bestämmer mig för att komma i toppform.
Det är lätt att inspireras av härliga träningsbilder på nätet på snygga tjejer i de senaste träningsplaggen med magrutor och biceps perfekt tonade. För att inte tala om den perfekt pumpade rumpan!!!
Kan jag uppnå det?
Ja, det kan jag säkert! Eller kanske snarare till viss del.
Det är nämligen några faktorer som jag behöver ta hänsyn till:

1. Åldern. De flesta av de härliga träningsbilderna som dyker upp i mitt flöde på Instagram och Facebook är på tjejer i 25-års åldern. Jag är ju nästan dubbelt så gammal.... Jag är övertygad om att jag kan träna upp min kropp rejält, men jag kan rimligtvis inte förvänta mig att se ut som en 25-åring. Men det behöver inte betyda att jag inte kan beundra dessa tjejer för både hur de ser ut och vad de presterar. De är många gånger så galet duktiga och kämpar verkligen för att komma dit de är.
2. Fysiken. Jag älskar att röra på mig. Inget får mig att må så dåligt och bli trött och seg som när jag tvingas vara stilla under längre stunder. Jag behöver få röra på mig. MEN, jag mår inte bra av alltför högintensiv träning där jag pressar kroppen. Det har aldrig varit något för mig. Jag blir sjuk och sönderstressad. Jag älskar att springa, men jag måste lyssna in min egen kropps rymt. Den kan vara olika från en dag till en annan. Vissa dagar är det lugnt lufsande som gäller. Andra kan kroppen uppskatta att få springa fort. Men det är kroppen som måste få bestämma. Inte jag. Gör jag våld på det blir jag sjuk.
3. Tiden. Jag har inte tid att gå till gymmet varje dag. Mitt liv ser inte just nu ut så att jag kan prioritera träning i så stor utsträckning. Det innebär att jag inte rimligtvis kan tänka att jag ska bli lika vältränad som någon som har tiden att vara på gymmet i snitt kanske 10 timmar i veckan. Men det innebär inte heller att jag inte har tid att träna och lika gärna kan strunta i det. Jag måste lägga det på en nivå som passar mitt liv just nu. Och jag måste också vara nöjd med det. Något annat finns inte.
4. Lusten. Även om jag tycker väldigt mycket om att röra på mig och träna, så finns det så mycket annat jag också vill göra och uppleva. Jag väljer att lämna plats till det också för att må bra - till både kropp och själ.

Jag kommer i kontakt med många kvinnor som vill leva hälsosamt med hjälp av kost och träning. Alldeles för många av dem har alldeles för höga krav på sig själv och på sin träningsprestation. De känner sig otillräckliga. Samtidigt berättar de om hur mycket de har i sina liv. Hur höga kraven är på många plan och hur stressade de känner sig. Men bara de kommer i form och lever hälsosamt, så kommer nog alla pusselbitar att falla på plats....
Att vara kvinna och över 30 innebär förändringar på många plan i livet. Både fysiskt och psykiskt.
Hormonnivåerna börjar förändras naturligt runt 35-års åldern och lägger man till ett mer eller mindre kravfyllt liv med jobb, familj, vänner och allt annat som är viktigt, så är det väldigt lätt att kroppen hamnar i en stressad obalans.
Aldrig någonsin har det varit så vanligt med problem med sköldkörteln, binjurar, östrogendominans och liknande. 

Väljer vi att på det pressa oss i någon förväntad toppform, att resa jorden runt för att bocka av maratonlopp i olika hörn eller kräver att vi ska klara de mest avancerade yoga-rörelserna, då får vi inte en kropp som är hälsosam. Tvärtom. Träning innebär alltid ett stresspåslag för kroppen. Något vi kan balansera upp med välförtjänt vila efteråt. Om vi nu tillåter det...

För mig är hälsa definitivt inte något jag förknippar med prestation.

Snarare tvärtom!
Hälsa är att lyssna in min kropp och dess behov.

Att göra det bästa för den.

Känner du att du tränar på en bra nivå? Att du mår bra av och blir stark både fysiskt och psykiskt? Då har du hittat en nivå som passar dig. Härligt!

Känner du däremot att det alltid är ett jagande med att hinna med alla pass som "borde göras"? Känner du att du blir tröttare och tröttare? Kanske blir du också ofta sjuk och/eller skadad? Börjar du tappa lusten och motivationen?
Prova då istället att träna utan några som helst prestationskrav.
Titta inte på klockan när du är ute och springer. Bara spring i en takt som känns skön för dig där och då. Bry dig heller inte om hur långt du springer. Bara hitta till det njutningsfulla.
Gå till gymmet och bara känn in vad kroppen skulle må bra av. Fixar du inte för dagen de vikter du normalt lyfter, så kör med lättare vikter och/eller färre repetitioner.

Press, stress och hälsa är inte någon bra kombination.
Faktiskt sämsta möjliga.
Se till att du ger din den form av träning som du mår bra av och som din kropp behöver.
Den kommer att tacka dig.

Är orken försvunnen? Du kan ha drabbats av vårtrötthet.

Jag brukar bli förvånad. Inte varje vår, men ganska ofta. I år är det en sådan vår.
När våren är ett faktum, dagarna blir längre och ljusare och solen i bästa fall är både närvarande och värmande. Det är ju då som man ska spritta av energi.
Istället känner jag bara en förlamande trötthet.
Det brukar ta några dagar innan jag inser att det nog är den där vårtröttheten som har kommit på besök. Igen. Först brukar jag misstänka att jag är på väg att bli sjuk. Jag väntar på andra symptom som ska förklara tröttheten. Men när tröttheten består efter en vecka och inga andra symptom dykt upp så brukar jag dra mig till minnes att det troligtvis är den där vårtröttheten som är på besök.

Vårtrötthet, eller vårdepression som det också kallas är inte alldeles ovanligt.
Jag brukar enbart känna av en trötthet - både fysisk och psykiskt. Men jag har aldrig känt mig nedstämd eller deprimerad som så många andra kan göra. Det får jag vara tacksam för.

För min del brukar tröttheten kunna hålla i sig under ungefär tre veckor.
Förutom tröttheten som gör att jag även har svårt att minnas och vara fokuserad, så har jag också ett oerhört sug efter sötsaker. På en helt annan nivå än vad jag brukar ha annars.

Först och främst är det skönt bara att inse att det handlar om vårtrötthet eller SAD som det också kallas. SAD står för Seasonal Affectiv Disorder och kan innebära en trötthet både på hösten och på våren. Vanligast lär vara att känna sig nedstämd och trött under hösten, men många känner som sagt av det även under våren. Orsaken är att våra kroppar på en hormonell nivå inte riktigt hänger med i förändringarna mellan ljus och mörker. Personer som lever på norra eller södra halvkloten tenderar att drabbas i större utsträckning då det där är större skillnader där mellan ljus och mörker vid årstidsväxlingarna.
Kroppen reagerar genom att få obalanser i produktionen av sömnhormonet melatonin, ett hormon som reglerar vår dygnsrytm. Även nivåerna  av vårt lugn-och-ro hormon serotonin verkar ofta kunna hamna i obalans.

Finns det då något som man kan göra för att bli piggar och må bättre?
Jo men visst gör det det!
För det första är vetskapen om att det är övergående bara det en lättnad och kan göra att man slipper ägna en massa energi åt oro över sitt mående. Det finns en naturligt förklaring till tröttheten och kroppen kommer att anpassa sig på sikt.
Men vi kan också hjälpa den på traven. Här är några förslag:

1. Se till att få dagsljus varje dag. Tidigt på morgonen påverkar du kroppens hormoner som mest och runt lunchtid när solen står som högst för du bäst effekt. Det spelar inte någon roll om det är solsken eller mulet. Det viktigaste är att du exponerar dig för dagsljus. Undvik solglasögon för att få i dig optimalt med solljus under den här perioden.
2. Lyssna på kroppen. Vila lite extra. Prioritera sömnen och se till att du har det så mörkt som möjligt i sitt sovrum när du ska sova.
3. Ät BRA mat som innehåller mycket vitaminer, mineraler och antioxidanter. Även om du är sötsugen, så välj hellre frukter, bär och grönsaker för att få i dig en massa nyttigheter. Välj gärna mat som innehåller ämnet tryptofan. Det omvandlas till serotonin i kroppen och hjälper kroppen att bli balanserad igen. Exempel på tryptofanrika livsmedel är: havregryn, nötter och frön (pumpakärnon och chiafrön), kött, ost mm.
4. Prova tillskott av Ginseng som har visat sig kunna ha positiva effekter på just höst- och vårtrötthet. Ett exempel är Gerimax Ginseng som har dokumenterad effekt av att att kunna av avhjälpa trötthet och ge ökad skärpa och energi.

Tiden utan begränsningar - vi måste lära oss att sätt dem själva

Vårt moderna samhälle har skapats genom årtusenden, och aldrig har det funnits så många valmöjligheter för hur vi vill leva våra liv. Om vi tittar på hur vi lever här i Sverige och vad de allra flesta av oss har för möjligheter, så kan det till exempel se ut så här:

• Vi kan välja vad vi vill utbilda oss till och arbeta med.
• Vi kan välja hur vi vill klä oss och hur vi vill se ut.
• Vi kan välja vad vi vill äta.
• Vi kan välja vad vi vill se på Tv.
• Vi kan välja vart vi vill resa.
• Vi kan välja vem vi vill leva med.

Givetvis finns det oerhört många fler valmöjligheter än så. Och givetvis kan det ses som väldigt positivt att få vara medskapare i sitt liv och ta ansvar över sina val och sin situation.
Men det kan också skapa problem. Många upplever i dag svårigheter med att begränsa sig. Många möjligheter  och många val kan visserligen göra oss motiverade. Men det kan  också skapa en vilja och ett behov av att ständigt utvecklas, hänga med, ha koll och på andra sätt vara aktiv. En känsla av ständigt missnöje. Det i sin tur kan kräva en aktivitet som på sikt tar väldigt mycket energi.
Alla val vi gör och alla möjligheter vi har varje dag är i princip obegränsade. Att vi dessutom är så "tillgängliga" tack vare media och genom att vara ständigt uppkopplade gör att vi ständigt påminns om nya val och möjligheter.

• Ska jag köpa de nya jeansen?
• Ska jag se den nya filmen?
• Ska jag träna enligt den nya träningsprogrammet?
• Ska jag äta enligt den nya "succédieten"?
• Ska jag prova den nya mascaran?
• Ska jag boka semester?
• Ska jag gå ner i vikt?
• Ska jag klippa håret?
• Ska jag söka nytt jobb?
• Ska jag skilja mig?

Våra val och våra möjligheter kommer aldrig ta slut.
Tack vare media och reklam så påminns vi hela tiden om att vi är "otillräckliga" och behöver just "den" produkten, resan, dieten eller vad det nu kan handla om.
Vi blir aldrig fulländade och perfekta förrän vi har det senaste, dyraste, bästa.

Och det finns inte något slut på utbudet och möjligheterna....

För många skapar detta en inre stress och en känsla av ständigt missnöje.
För stunden kan vår "jaktinstinkt" och vår lycka av att göra det perfekta köpet på nätet, planera nästa semesterresa eller något annat val göra att vi känner en stunds psykologisk tillfredsställelse.
Vi får en dopamin-dusch i hjärnans belöningssystem som för stunden känns bra.
Men effekten av den är kort och snart behöver vi fylla på med nya kickar.

Risken att bränna ut sig är överhängande. 

Vi behöver förstå hur samhället ser ut idag och hur det positiva med ett stort urval och många möjligheter även kan bli negativt för oss.

Det är viktigt att fundera på hur du kan sätta begränsningar för dig så att du inte ständigt måste göra en  massa val och istället kan slappna av, koppla bort och känna dig nöjd och tillfreds över vad du har.

Om du upplever att din energi och din hälsa påverkas av att du känner stress över alla val bör du sätta dig ner och fundera på hur du kan förenkla och förbättra din tillvaro.

1. Fundera på om du fyller din tid med "meningslöst surfande" som tar mer energi än vad det ger?
2. Finns det några områden där du kan bestämma dig för att du här och nu faktiskt är nöjd och inte behöver fundera på förändring? Kanske kan du införa köpstopp för en tid på kläder? Eller att du ska vara nöjd med hur din kropp ser ut snarare än förbanna den och jaga/önska förändring?
3. Finns det personer i din omgivning som du vet skapar en stress och känsla av att vara otillräcklig? Varför är det så? Hur kan du ta kontroll och inte låta dem påverka dig negativt?
4. Och inte minst, i vilka situationer känner du dig nöjd och tillfreds utan att "jaga"? Försök att få in mer av dem i din vardag!

Downsiza - Julen 🎄🎁🎅🏻

Jag vet inte vad det är som händer med mig inför och under julen, men det har alltid varit så så länge jag kan minnas. Jag ser stressen i andras ögon, jag hör allas planer om hur allt ska hinnas, inhandlas, tillagas och ätas. Själv går jag in i någon sorts slow motion-mode.
Våga vägra julstress, säger jag!

Men det är svårt.
För ingen av våra högtider är så traditionstyngd som just julen.
Vi ska göra som vi alltid har gjort.
Gamla traditioner ska följas och nåde den som vågar skippa farbror Ragnars lutfisk eller hoppa över julottan...
Vi samlas också ofta flera generationer och då blir det tydligare att vi ska hålla kvar det gamla. Det är tryggt. Det är fyllt med minnen. Det är tradition. Med andra ord är det inte något som man ändrar hur som helst.

Viktigt att tänka på är dock att vår livssituation som den ser ut idag ser helt annorlunda ut än hur den gjorde för våra föräldrar. För att inte tala om hur annorlunda det var när våra far- och morföräldrar var unga, hade småbarn och firade jul.
Då skötte många mödrar hem och hus medan fadern arbetade utanför hemmet.
Julen började planeras och förberedas (matmässigt) redan i början av hösten och det fanns gott om tid att laga mat, baka, städa, putsa och feja.

Idag är de flesta föräldrar heltidsarbetande. Utöver det ska barnen, hemmet och allt annat som man vill eller måste göra också hanteras. Vi har inte samma tid till vårt förfogande att förbereda den perfekta julen med allt vad det innebär. I varje fall inte med "gamla mått mätt".
Med andra ord känns det helt orimligt att idag förbereda och genomföra den perfekta "Fanny och Alexander julen". Så varför tänker vi ens tanken?

Fundera istället på vilka av de gamla traditionerna som du verkligen vill ha med. Självklart är det roligt att hålla kvar det gamla. Men måste allt vara med? Vad kan skippas helt? Vem äter egentligen av lutfisken?
Ta bort allt onödigt.

Finns det några nya traditioner du vill påbörja? Kanske kan du förenkla något? Kanske ska julskinkan bytas ut mot en kalkon? Eller varför inte införa mer vegetarisk mat på julbordet.
Måste alla vara hemlagat från grunden? Givetvis inte? Välj vad  du vill och kan göra själv och ha inte dåligt samvete för att du köper färdigrullade köttbullar eller färdigstoppade prinskorvar.
Och allt julgodis då?
Jag tror att vi alla kan vara överens om att det brukar finnas i överflöd.
Behöver det vara så?
Givetvis inte. Varken du, plånboken eller magen mår bra av godis i överflöd. Välj ut ett par av det godaste sorterna du vet och njut till fullo av dem.

Att med panik i blicken trängas i varma butiker med hysterisk julmusik spelandes ur högtalarna är heller inte någon hit. Att köpa julklappar är också en tradition som hör julen till.
Men handen på hjärtat.... behöver vi ens hälften av det vi köper???
Varför inte tänka till och minska på antalet?
Prata ihop er med familjen, släkten och vännerna och kom överens om att minska antalet så slipper alla stressa så mycket och ni spar pengar.

Fundera mer på hur DU vill UPPLEVA julen än hur du tror att andra vill att den ska vara.
Ta en diskussion med dem du firar med. Kanske är det så att ni alla gärna förenklar och vill satsa mer på kvalitativ närvaro och upplevelse än på stress och prestation.
Fira jul på ditt sätt.
Eller låt bli helt om du föredrar det.

Våga downsiza julen och skapa upplevelser som blir njutningsfulla för dig istället.

Förbanna inte mörkret... låt det guida dig istället

Allt har en rytm, en cykel  ett föränderligt flöde.
Ja utom människan då. Vi ska alltid prestera på topp oavsett.
Vi ger oss sällan eller aldrig perioder av vila eller tillåter oss att gå på halvfart.
Visst har vi semester en gång om året, men då ska vi ju hinna med allt det där som vi annars inte hinner med: resa, umgås, grilla, träffa släkten, renovera torpet, sköta trädgården osv. Så ofta är vi mer trötta efter semestern än innan.

Naturen har sin cykel. Den spricker upp i glädje och nyfikenhet under våren för att blomma ut totalt under sommaren. Sedan saktar den in, hämtar andan under hösten och tar sig en ordentlig paus när mörkret och kylan kommer med vintern.

Vi borde lära oss mer av naturen.
Jag är helt övertygad om att vi människor har ett behov av att följa samma rytm för att må bra.
Vad händer om DU bestämmer dig för att bejaka mörkret, blåsten och kylan och se det som en möjlighet att ta det lite lugnare?
Kanske gå och lägga dig lite tidigare på kvällen?
Kanske inte ha så mycket fokus på att göra utan också ge utrymme till att bara vara?
Kanske låta mörkret vara en symbol för trygghet och lugn (istället för som många tycker en tung och jobbig period)?

Mörker innebär för många tungsinthet och vemod.
Och visst mår vi bra av och behöver ljus. Så passa på i så stor utsträckning du bara kan att mitt på dagen utnyttja det dagsljus som finns.
Men tillåt dig sedan att "dra dig tillbaka" och vila i lugnet.
Omfamna det.
Sänk hastigheten.
Hämta kraften i vilan.
Sedan när ljuset vänder tillbaka har du samlat kraft och energi och är liksom naturen redo att blomma ut igen.

Andas dig till hälsa med Medveten andning

Få saker gör vi så omedvetet dygnets alla timmar som att andas.
På frågan: Hur andas du egentligen? kanske du reagera med att höja på ögonbrynen konfunderat och undra vad det är för konstig fråga.
Du andas. Punkt.
Man kan väl bara andas på ett sätt.

I dagens samhälle har vi tappat många saker som borde vara det mest naturliga för oss:

• Rörelse i vardagen
• Äta sund mat som vi mår bra av och får energi ifrån
• Sömnen
• Andning

Håll med om att det är egendomligt att vi idag många gånger har tappat de naturliga förmågan till dessa helt grundläggande funktionerna och behöver ta hjälp av "proffs" för att komma till rätta med de problem som uppstår när vi inte längre fungerar som vi ska på grund av att vi inte längre är i samklang med våra kroppar och deras behov.
Säkert finns det fler saker att räkna upp, men det jag kommer att fokusera på nu är just andningen.

När jag var barn, bara några år gammal, så fick jag astma. Något som hängde med mig ända upp i vuxen ålder och som jag kunde drabbas av om jag andades in cigarettrök, kom i kontakt med pälsdjur, vistades i mögliga eller dammiga miljöer eller ansträngde mig fysiskt. Många gånger kände jag också av astma när jag blev förkyld. Dock har min astmaproblematik "växt bort" eller kanske är det snarare så att jag lärde mig att hantera den när jag för  en 5 - 6 år sedan gick en kurs i Medveten Andning.
Då lärde jag mig att hantera och kontrollera min andning vilket gjorde att jag inte sedan dess har haft problem med min astma.

Jag lärde mig också hur jag med hjälp av andningen på ett väldigt enkelt och snabbt sätt kunde skapa lugn i kroppen och i själen. 

I början av året gjorde jag slag i saken och utbildade mig själv till instruktör för Medveten Andning hos Ander Olsson. Tekniken är så fantastisk enkelt, kan utövas av alla och ger massor med hälsofördelar. Mer än vad vi kan förstå. Jag vill gärna hjälpa andra att förbättra sin hälsa med hjälp av andningen och ser dessutom tydliga kopplingar till problem med kosten (sämre matsmältning, val av sämre mat, sämre näringsupptag och sämre förbränning).

Många andas fel idag.
Vadå fel? Man kan väl bara andas på ett sätt. Antingen andas man, eller så andas man inte och det sistnämnda blir så klart "fel".

Jodå, vi kan andas fel, och väldigt många gör det.

Studier på hur vår andningsfrekvens har förändrats över tid har visat att vi idag i början av 2000-talet andas betydligt fler andetag än vad vi gjorde i mitten av 1900-talet. Och det är inte något positivt. Tvärt om.

Andningen är för många idag alldeles för snabb och för ytlig. Vi andas snabbt för att vi känner oss stressade. Och vi känner oss stressade för att vi andas snabbt. En ond cirkel som lätt skapas.
Dessutom tenderar vi gärna att andas genom munnen, något vi inte är skapta för att göra och som kan få flera negativa hälsoeffekter om det blir en vana.
Och som faktiskt är lätt att bryta om du blir just MEDVETEN om din andning.

Det absolut snabbaste och mest effektiva sättet att skapa lugn och balans i kroppen är genom andningen. Kroppen förflyttas direkt från det stressade sympatiska nervsystemet till det lugna och balanserade parasympatiska nervsystemet.
Det enda du behöver göra är att:

1. Stäng munnen och andas genom näsan.
2. Rikta ditt fokus inåt, mot din andning.
3. Ta ett djupt andetag in genom näsan och känn luften fylla luftvägar, lungor och upplev känslan av att du nästan fyller magen.
4. Låt andetaget stanna kvar där i "magen" en liten kort stund.
5. Andas sedan ut långsamt och töm luften genom näsan. Låt det ta längre tid att andas ut än att andas in.
6. Upprepa.

Så snart du börjar andas på detta sätt sänder du signaler till kroppens nervsystem att det är LUGNT,

När vi är stressade eller ställs inför något obehagligt brukar vi snabbt dra efter andan - signal till kroppen om att det är "stressat läge" och alla kroppen organ gör sig redo för kamp och/eller flykt.

När det är lugnt igen brukar vi säga att nu kan vi andas ut. Just utandningen är det som stimulerar lugn. Nu är det riskfritt och vi kan slappna av.
Genom att flera gånger om dagen hjälpa kroppen i en fokuserad och medveten andning som denna så skapar du lugn, balans och harmoni. Det kan räcka med ett par minuter för att du ska få effekt.

De hälsoeffekter du kan känna av ganska omgående när du lär dig att andas medvetet är:

• Mindre stress
• Bättre sömn
• Större fokus
• Mer balanserad
• Bättre matsmältning
• Högre näringsupptag
• Bättre förbränning

Genom att lära dig att andas medvetet och träna på det varje dag kommer du att komma närmare kroppens signaler och lär dig att uppmärksamma det som kroppen försöker tala om för dig.

Häng med här på bloggen, så kommer du få ta del av massor med tips, andningsmeditationer och fakta som hjälper dig att hitta lugn, balans och välmående med hjälp av din andning.

Mindful Eating hjälper dig att få ett mer avslappnat förhållande till mat

Hur många gånger på en dag sätter du dig i ner i lugn och ro vid ett dukat bord och njuter av varenda tugga du äter. Utan att känna stress? Utan att känna dåligt samvete? Utan att känna skuld eller skam?
Faktum är att du inte borde stoppa något i munnen som du inte helt och fullt njuter av.

När vi är stressade klarar inte kroppen av att smälta maten ordentligt, vilket kan leda till sämre förbränning, ökad fettinlagring och näringsbrist.
Om du dessutom lägger på dåligt samvete, skam och skuld så fortsätter stressen att regera i din kropp även långt efter det att måltiden är uppäten.
Du är inne i en negativ och destruktiv spiral av ätande som väcker känslor som du gärna dövar.... med ännu mer mat.

Prova att göra precis tvärt om.

Lär dig att äta med närvaro och njutning.
Skippa det dåliga samvetet.
Du kommer märka att hela du blir mer nöjd och tillfreds med tillvaron - vilket då skapar en god spiral där du inte har behov av att stress- eller tröstäta.
Genialiskt enkelt. 

Ge videon ovan drygt 10 minuter av ditt liv och känn efter hur det känns.

Är du sugen på att lära dig mer om Mindful Eating?
Under juni månad kan du ta del av min 14 dagar långa e-kurs Mindful Eating för Gottegrisar för endast 95:- (ord. pris 249:-). Så passa på nu att anmäla dig. Du får materialet till din mejl och kan börja direkt.
Läs mer om kursens upplägg och innehåll i länken här: Mindful Eating för Gottegrisar.

Lär dig hantera ditt sockersug och överätande med Mindfulness

Årets största "godishögtid" är över och säkert är det en hel del som åt mer godis än ni önskat.... och som nu tänker att det är dags att "ta tag i det där med godiskonsumtionen.
Sedan några månader har jag erbjudit en mycket effektiv metod för allasom vill lära sig att hantera sitt sötsug och godisbegär med hjälp av Mindfulness.
Tidigare höll jag den som en gemensam kurs med förutbestämda uppstarter. Nu har jag efter önskemål släppt den som en e-kurs som du själv kan gå precis när det passar dig.
Du får en e-bok i pdf-format ( 28 A4 sidor) och du får också tillgång till en hemlig grupp på Facebook där du får möjlighet att ställa frågor, dela med dig, peppa och låta dig peppas tillsammans med andra deltagare.
Kursen bygger på en ny övning varje dag under 14 dagar. Det är övningar som du successivt ska införliva i din vardag. 

Metoden går ut på att skapa en medvetenhet, fokus, lugn och njutning. Med hjälp av Mindfulness lär du dig ett förhållningssätt som gör det lättare för dig att kontrollera ditt godisintag och ditt överätande överlag.
Du har inga som helst förbud mot godis och sötsaker. Faktum är att du inledningsvis, i varje fall till viss del, måste fortsätta med sötsakerna helt enkelt för att du ska kunna träna på ditt förhållningssätt. På sikt är sedan tanken att du själv ska kunna ta kommandot och bestämma om du ska äta överhuvudtaget och i sådana fall när och hur mycket.
Att inte ha några förbud innebär också att du inte kan misslyckas, vilket även det är en mycket viktig del. För hur brukar vi annars hantera misslyckanden??? Jo, genom att trösta oss med ännu mer sötsaker. Nu slipper du det.

När vi äter godis, sötsaker eller annat som vi vet inte är det mest hälsosamma så har vi ofta med en uns av skuld och dålig samvete. För att hantera det äter vi ofta snabbt och ofokuserat. Många gånger kanske vi äter i smyg och har någon sorts avig tanke om att det som inte någon annan ser att vi äter och det vi äter i farten, det "räknas inte".
När vi äter stressat och forcerat fungerar inte vår matsmältning ordentligt. Kroppen tolkar det som att vi står inför en potentiell fara och slår av på matsmältning och fettförbränning. Det innebär att ett stressat godisätande får dubbelt negativ effekt.
Genom att lära om och äta både godsaker och självklart även all annan typ av mat med Mindfulness skapar du istället bästa möjliga förutsättningar för både hjärnan och resten av kroppen att känna sig nöjd och tillfreds och ta hand om förbränning och matsmältning.

Låter det intressant?
Du kan läsa mer om kursens upplägg och innehåll HÄR!

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10	Mindful Eating för Gottegrisar	249 kr

Mindful Eating - hjälper dig hantera sötsug och känsloätande

Många har idag problem med att de inte kan hantera sitt intag av sötsaker (det blir för ofta och i för stora mängder) eller äter "på grund av" känslor och inte för att de är hungriga eller behöver fylla på med energi. Resultatet blir övervikt och/eller ohälsa på olika sätt.
Trots att vi idag har kunskap om vad som är nyttigt för oss att äta och i vilken mängd som är rimlig är det ändå väldigt många som inte kan hantera sitt mat- och godisintag.
Man hamnar lätt i en ond cirkel då mat och sötsaker ger skuldkänslor och för att hantera skuldkänslorna äter man ännu mer.

Det finns givetvis flera olika anledningar till att det ser ut så här.
Men jag skulle vilja lyfta fram det stress- och kravfyllda samhälle vi lever i som en av de viktigaste anledningarna. Alldeles för många lever med ett mer eller mindre konstant stresspåslag. Vi känner oss stressade och otillräckliga inom många olika områden:

• Jobbet där vi känner att vi inte räcker till.
• Hem och familj där vi inte känner att vi har så mycket tid vi skulle vilja ha.
• "Kraven" på oss att vara konstant unga, snygga, vältränade och smala.

Stress är naturligt för oss och till och med nyttigt. Men då är förutsättningen att vi får återhämta oss hela tiden. Vi ger oss sällan tiden och möjligheten att koppla bort stress och press idag utan vi öser på. Resultatet blir då att vi lever med ett ständigt stresspåslag vilket får en rad olika negativa konsekvenser för kroppen.

En kropp som upplever stress prioriterar inte matsmältning. Den prioriterar att vara redo att fly från faran (som för många handla om ett ostädat hem eller att inte alla mejl han svaras på innan arbetsdagen var slut). När matsmältningen inte fungerar optimalt tillgodogör vi oss inte alla näringsämnen. Maten kommer då ner otillräckligt smält i våra tarmar vilket också kan orsaka problem i form av smärta och skador på tarmarna (läckande tarm).
Och om vi inte kan tillgodogöra oss alla näringsämnen från maten kommer kroppen att signalera sitt behov genom att tala om att den är hungrig, även om du har fått i dig tillräckligt med energi (kalorier).
Dessutom påverkar insulinnivåer vilket gör att fettförbränningen försämras och fettinlagringen ökar.

Att vara en ständigt stressad människa gör dig alltså per automatik till en fettlagrande person med dåligt näringsupptag.

Att lära sig att vara lugn och medveten i tillvaron är ett fantastiskt sätt att öka både den fysiska och psykiska hälsan. Och du kommer att bli förvånad över att hur mycket det påverkar din hälsa positivt på många olika sätt.
I min kurs Mindful Eating för Gottegrisar jobbar vi med mindfulness, medvetenhet, njutning och närvaro. Och gång på gång vittnar personer om att ett mångårigt läskintag eller daglig storkonsumtion av godis faktiskt går att både hantera och eller helt sluta med. Och allt tack vare att hela "systemet" lugnas ner med hjälp av lugnande andning och en medvetenhet i nuet.
Du styr om ditt liv från ett stressat läge för att istället bli en:
Lugn, närvarande och njutningsfull gourmet som själv väljer om, vad och hur mycket du ska äta.

Läs mer om Mindful Eating för Gottegrisar HÄR.
Vi startar den 6 mars, jobbar ihop i fyra veckor och kostnaden är endast 249:-
Häng med och få en helt ny kvalitet på ditt liv.

Lever du i fel nervsystem?!?!?!?

Vår kropp är fantastiskt och oerhört sinnrikt skapad på många sätt.
Kroppen jobbar alltid för att hålla en jämvikt och balans på alla sätt - homeostasis.
Men i dagens samhälle och med de levnadsvillkor människan har skapat är det inte längre vare sig lätt eller självklart för kroppen att hjälpa oss med det.
Ta våra nervsystem till exempel. Vi har två olika nervsystem som ska hjälpa oss att klara både stressade och påfrestande situationer och att kunna ha en lugn och balanserad tillvaro:

Sympatiska nervsystemet (aktiverande)
Det är det här nervsystemet som aktiveras när det är fara å färde. Ett system som ska hjälpa kroppen och hjärnan att bli alert och snabbt klara av att fly från en farlig situation eller ta upp kampen mot en anfallande motståndare/vilddjur som vill äta upp dig.
Ett livsviktigt system som handlar om vår överlevnad.
Kroppen gör allt den kan för att göra dig strids- och/eller flyktredo - hjärtat slår snabbare för att pumpa ut blodet i kroppen, andningen blir snabb och ytlig och musklerna spännas. Samtidigt slutar kroppen med sådant som för stunden inte känns livsviktigt, som din matsmältning till exempel.
Det är i det sympatiska nervsystemet du hamnar när du känner dig stressad, oavsett om det är för en kort stund i en akut situation eller om det pågår under en längre tid.
Stress i sig är inte farligt. Det finns till och med studier som visar att stress har hälsofördelar för oss då det stärker vårt immunförsvar. Men, förutsättningen är då att vi har en balans mellan stress och avkoppling. När vi har upplevt en stressfylld situation bör den följas av en period av lugn och återhämtning. Att alltid har ett mer eller mindre påkopplat sympatiskt nervsystem har inga fördelar alls. Tvärt om.

Parasympatiska nervsystemet (nedlugnande)
Det här är vårt lugn och ro system och det nervsystem som vi bör tillbringa största delen av vår tid i för att kunna må och fungera optimalt. Här är kroppen lugn och balanserad och kan i godan ro göra precis det den behöver för att hjälpa dig att må bra utan att du behöver bekymra dig alls. Hjärtat pumpar ut blod till hela kroppen, lungorna hjälper till att syresätta varenda cell och mage och tarmar ägnar all sin energi åt att smälta maten och se till att alla näringsämnen tas om hand på bästa sätt.
Frid och fröjd med andra ord.

I dag lever vi i ett samhälle där det krävs att vi presterar på olika sätt. Det är krav både utifrån och från oss själva. Vi gör saker som vi själva vill och vi gör sådant som vi tror att andra förväntar sig av oss och vi gör sådant vi måste, fast vi kanske helst skulle slippa. Det är jobb, familj, vänner, barn, hushållsarbete, släkten, träning, ta hand om alla prylar vi äger, skaffa nya prylar, hålla oss uppdaterade med vad som händer i världen och i vår vänkrets. Det finns helt enkelt inte något stopp egentligen, om vi inte skapar ett själva.

Alldeles för många idag lever sitt liv till största delen i det Sympatiska nervsystemet. Det är stress med att hinna med allt hemma och det är stress på jobbet. Vi vill så mycket och tiden räcker inte till.
Det ironiska är att vi har försökt att skapa ett samhälle med en massa hjälpmedel som ska hjälpa oss att spara tid. Några exempel:

• Färdmedel: bilar, båtar, bussar, flygplan etc.
• Telefoner: vi kan kommunicera med varandra på ett ögonblick, var vi än bor på jorden
• Datorer: vi kan kommunicera och ta del av ändlös information.
• Butiker: någon annan har samlat ihop sådant vi kan behöva och vi kan handla av dem.

Men istället för att skapa tid verkar det som att det skapar ännu mera stress.

Eftersom det är lätt för oss att resa långa sträckor, så vill vi ny resa mycket och ofta.
Telefonerna har blivit våra "snuttefiltar" i och med att vi i dem både kan ha kontakt med omvärlden och få all information som finns på nätet på några sekunder. Det finns alltid något att kolla av, och vi har helt plötsligt fått behov av att kunna bli nådda hela tiden och få fram information direkt när en tanke dyker upp i huvudet.

Datorerna fungerar på samma sätt. Informationsflödet tar aldrig slut och vi har svårt att begränsa oss.
Butiker blir vår meckan där vi kan köpa oss lite nöjdhet och tillfredsställelse i form av mat, kläder, inredning etc, som vi egentligen inte behöver. Men det kan fylla upp ett litet tomrum någonstans - i vårt hem, vår mage eller vår själ.

Allt detta skapar stress.

Även tankar om att inte vara tillräcklig, inte klara av sina arbetsuppgifter, inte vara tillräckligt smal eller vältränad osv. skapar stress.

Och det värsta av allt är att den här typen av stress bär vi med oss hela tiden. Vi får aldrig vila från den utan vi har ett ständigt stresspåslag vilket påverkar kroppen negativt.
Vi lever våra liv i det Sympatiska nervsystemet.

Att leva till största delen i det Sympatiska nervsystemet har väldigt många negativa konsekvenser för vår kropp. Så många att jag inte kan gå in på dem alla här. Men några av de vanligaste är: depression, värk, problem med magen, sömnsvårigheter, huvudvärk, koncentrationssvårigheter.

Ett problem som jag ofta stöter på är personer som vill gå ner i vikt och bli mer hälsosamma.

Så länge du tillbringar dina dagar i det Sympatiska nervsystemet så är det, om inte omöjligt, så näst intill. Du jobbar ständigt i motvind.

När du är stressad fungerar inte matsmältningen (varför ska du ta hand om mat när du är utsatt för livsfara, tänker kroppen om den upplevda stressen?) och för att försäkra sig om att du kommer överleva så lagar den extra mycket fett. Du blir en fettinlagringsmaskin  även om du bara lever på isbergssallad och springer milen varje dag.

Faktum är att det du behöver göra, innan du kämpar (ännu mer stress) med dieter och träning är att se till att du kommer bort från all stress och tillbringar mer tid i det Parasympatiska nervsystemet.
En del kämpar på i årtal för att gå ner sina kilon, men inte förrän de ser till att få bort stressen och skapa en balans i livet så lyckas de nå sitt mål.

Vi kommer aldrig ifrån att det ibland blir "too much", men det är viktig att balansera upp det med sådant som hjälper kroppen att slappna av. Det mår vi så mycket bättre av på alla plan.

Och det fantastiska är att du kommer märka skillnad i ditt mående direkt.

Det här är några exempel på vad du kan göra för att hjälpa kroppen till det Parasympatiska nervsystemet:

1. Lär dig andas medvetet. Lugna, djupa andetag som syresätter kroppen ordentligt talar om för den att allt är lugnt och det är läge att slappna av.
2. Sov ordentligt. Känn efter hur mycket sömn du behöver. Det varierar.
3. Lär dig avslappning och meditation. Att hjälpa kroppen att slappna av 5 - 10 minuter då och då har enorma hälsofördelar.
4. Vistas i naturen. Rena rama magin för att få en avslappnad själ och kropp.
5. Massage eller annan kroppsbehandling stimulerar må-bra och lugn-och-ro hormonerna.
6. Kramas. Med din partner, dina barn, ett djur, en vän.... 
7. Lyssna på vad du behöver för att må bra här och nu.

Öppet brev till dig som ständigt bantar och kämpar för att gå ner i vikt

Det här är ett blogginlägg som jag hoppas kommer att läsas av många. Så hjälp gärna till med att dela. Tack!
Jag har jobbat med kost och hälsa i många år. Jag är både beteendevetare och kostrådgivare och har valt att till stor del fokusera på ätbeteende och kostvanor i första hand. Det beror dels på att jag inte tror att det endast finns en "rätt diet" som passar alla. Dels på att vår problematik med övervikt och ohälsa inte framför allt handlar om okunskap om vad vi ska äta. Vi har den kunskap vi behöver för att veta vad som är bra att äta och vad som är skräp. Problemet är att vi trots det inte klarar av att stå emot den onyttiga maten. Vi äter av andra anledningar än okunskap - känslor, stress, kemiska obalanser osv.

Jag är glad över att jag har valt att jobba med ätbeteende snarare än kost då jag ser att jag med min kunskap kan göra bäst nytta där. Tack vare redskap med KBT inriktning har många lärt sig att hantera sitt icke-fungerande ätbeteende.
Men jag ser ändå att det för alldeles för många är en STÄNDIG KAMP.
Det krävs en ständig medvetenhet.
Förhållandet till kropp och mat är aldrig avslappnat. Det är inte naturligt.

Jag känner att det måste räcka nu!
Visst har vi problem om vi tänker på att alldeles för många äter för mycket och av fel saker, vilket leder till både ohälsa och övervikt. Det är ett problem som vi måste ta på allvar.
Det handlar inte om utseende och ideal. Det handlar om hälsa och inget annat.
Hälsa är en kropp i balans som har energi, är stark, smidig och som jobbar för att du ska må bra på alla plan. Det kan inte mätas i kilon och centimetrar. Det är en känsla som du känner och som omgivningen ser.
Den syns i dina ögon och på hållningen.
Oavsett det kommer våra kroppar att se olika ut på både längder och bredder. Så att sträva efter att vi alla ska se lika ut är bara dumt. Så är vi inte skapta.

Men för många idag är det en ständig kamp och en ständig känsla av misslyckande.
Vi har vågen som vår "domare" som varje morgon talar om ifall vi är lyckade eller misslyckade.
Och vi räknar kalorier eller points för att vara säkra på att vi inte äter för mycket.
Men ärligt talat! Hur många gånger har vi inte följt olika dieter?  Hur många har inte vi inte känt oss misslyckade när vågen visar plus istället för minus? Och varför måste vi fortsätta att räkna kalorier och hålla koll hela tiden? Varför kan vi aldrig lära oss vad som är rimligt för oss att äta? Det är varken långsiktigt eller hållbart!

Jag känner att det måste räcka nu!
En mycket stor industri tjänar massor med pengar på att vi aldrig lyckas gå ner i vikt och känner oss misslyckad. Och vi bara fortsätter. Att gråta på vågen och mata in varenda tugga vi äter i en app i mobilen,
Det är inte naturligt.
Det är inte så det ska vara.
Våra kroppar är helt fantastiska och har förmågan att hantera både för mycket och för lite mat på ett balanserat sätt om det sker nu och då.
Vi är fel ute!

Hur många år av ditt liv har DU försökt att gå ner ett par eller betydligt fler kilon?
Hur många dieter har du följt?
Hur många kalorier har du egentligen räknat?
Och till vilken nytta?
Borde inte det innebära att du är fel ute? 
Borde vi inte tillsammans kunna inse att det inte är oss det är fel på?
Det är inte vi som är misslyckade!
Vi försöker på FEL sätt.

Min största önskan som kostrådgivare och beteendevetare för det kommande året är att vi slutar använda oss av vågen, att vi slutar räkna kalorier eller följer olika dieter.
För jag är fullt och fast övertygad om att bara genom att sluta med just det, så har vi halva lösningen på problemet.
Den andra halvan handlar om att vi behöver få ett mer naturligt och avslappnat förhållningssätt till oss själva och maten vi äter.
En stor och bidragande orsak till att vi inte har ett naturligt förhållande till maten är att den dels förknippas med så mycket skam och skuld och dels att vi lever så stressfyllda liv.
Skam och skuld gör sällan att vi äter mindre och bättre utan snarare mer av den sämre maten.
Och stressen skadar oss så mycket att vi inte förstår vidden av det.
Inte minst när det gäller matsmältning så är stressen vår allra största fiende. Den gör att vi inte smälter maten ordentligt vilket kortfattat gör att vi inte tillgodogör oss näringsämnena som vi ska (vilket i sin tur leder till att vi blir hungriga direkt fastän vi fått i oss tillräckligt med energi= kalorier), vi förbränner maten sämre och vi lagrar mer fett än vi behöver. En ond cirkel som fortsätter så länge vi känner oss stressade, äter under tiden vi gör annat och äter alldeles för fort och ofokuserat.
Visste du förresten att du genom att äta långsamt och njuta av maten ökar förbränningen med mellan 30 - 40%?

Visst måste vi tänka på att äta en i grunden bra och stärkande kost. Det innebär så ren och näringsrik mat som möjligt. Det innebär att vi sällan ska äta sådant som innehåller en massa tillsatsämnen, färgämnen, konsistensgivare, socker, vetemjöl och andra tomma kalorier.
Men det är inte totalt förödande att äta en glass eller ett mål snabbmat någon gång ibland.
Vi är unika och har därmed unika behov. En del mår bättre av mycket kött och "tyngre" mat, andra mår bäst av mer grönsaker. En del behöver äta lite och ofta andra större måltider och mer sällan. Så återigen finns det inte en endaste diet/kosthållning som passar alla, utan vi måste känna efter själva vad vi mår bra av.

Min önska för 2016 är att du som under kort eller lång tid har fått ett dåligt förhållande till din våg och som jagar kalorier och letar den perfekta dieten (snabb och effektiv ner i vikt) helt enkelt skippar det under detta år för att se vad som händer.

• SKIPPA VÅGEN: Den är inte rätt redskap för att tala om ditt värde eller om du är en "lyckad" person. #vågavägravågen2016
• SLUTA RÄKNA KALORIER: Att räkna kalorier är ett nytt påfund. Historiska sett har vi aldrig behövt beräkna vad vi har ätit energimässigt. Våra kroppar har förmågan att hantera varierande mängd mat (energi) och när vi är i balans har vi också förmågan att förbränna det vi äter. 
• STRESSA AV: skapa lugn och medvetenhet rent allmänt i ditt liv i så stor utsträckning du kan, men inte minst när du äter. Genom att både laga och äta med Mindfulness (medvetet, avslappnat och närvarande) skapar du bästa förutsättningar för kroppen och själen att tillgodogöra sig näringsämnen och ökar din förbränning. #mindfulcooking #mindfuleating
• KÄNN EFTER SJÄLV: vad din kropp behöver och mår bra av. Den talar om för dig vilken typ av mat den uppskattar och vilken som inte är lika bra. Du behöver lära dig att lyssna. Genom att minska på stressen går det betydligt lättare. När du lär dig att vara mer medveten och närvarande i nuet kommer det att bli en naturlig och självklar del i ditt liv - precis som det har varit för tusentals generationer före oss.

För handen på hjärtat. Alla dina försök tidigare har inte lett till långsiktiga eller bestående resultat. Eller hur?! Att äta och må bra är naturligt för oss. Det ska inte vara en kamp. Sluta kämpa och börja leva! Här och nu.
Sluta stressa och pressa. Det är förutsättningen för att du ska kunna lyckas.
Om det inte har fungerat tidigare kommer det inte att fungera under 2016 heller. Jag är ledsen att behöva säga det.

Om du känner att du vill ha hjälp, tips och råd på vägen, så håll koll här på min blogg, min Facebooksida eller på Instagram, så kommer jag att dela med mig av massor med tankar och tips som kan hjälpa dig på vägen.
Jag kommer under det kommande året att skriva mycket om hur du hittar balansen i dig själv. Hur du lever i samklang med kroppens behov och hur viktigt det är att vi hittar vår egen rytm och rytmen i samklang med dygnsrytmen och årstiderna. För trots att vi lever i ett sådant modernt samhälle så är våra kroppar fortfarande lika "omoderna" som när vi levde på Afrikas savanner.
Vi behöver hitta tillbaka till oss själva.
Det är nyckeln till din, min och vår framgång och hälsa.

Låt oss hjälpas åt att bli fria, glada, harmoniska och välmående och inte behöva styras av en industri som tjänar massor med pengar på att vi ska fortsätta att jag och kämpa för att gå ner i vikt och se "framgångsrika" ut. De behöver vår osäkerhet och vår längtan efter att bli perfekta. Men vi behöver inte dem. Vi är redan perfekta utan att alltid veta om det.

Följ mig på Facebook: Ulrika Gabriel Coach & Inspiratör
Följ mig på Instagram: Ulrika Gabriel

Intensiv träning kan göra dig fet!

Ja den rubriken fick många att haja till. Inte minst alla PT:ar och andra träningsfanatiker, misstänker jag.
Nu var det er uppmärksamhet jag ville ha, och det fick jag. Nu ska jag förklara lite närmare vilken sanning det faktiskt ligger i rubriken.

Stress är vår tids största gissel. Vi förstår inte riktigt vidden av vad stressen orsakar i våra liv och hur den är delaktig i en rad olika nedbrytande processer och sjukdomstillstånd.
Stress är ett naturligt tillstånd för oss som ska hjälpa oss att fysisk och mentalt klara av allvarliga och livshotande situationer. Det finns många studier som visar att kortsiktig stress faktiskt är hälsofrämjande och stärker immunförsvaret. Men då handlar det om en kort period som följs av vila och återhämtning.
Problemet idag är att vi stressar mest hela tiden. Vi stressar för att:

• Hinna packa barnens gympakläder
• Hinna gå på alla föräldramöten och fotbollsträningar
• Hinna springa milen
• Hinna yoga
• Hinna handla
• Hinna umgås
• Hinna städa
• Hinna kolla mejlen, Facebook och Instagram
• Hinna deadlinen på jobbet
• Hinna gå på julfesten
  osv. osv.

Vi vill  (eller tror att vi måste) få rum med så mycket i våra liv trots att ingen av oss har mer än 24 timmar på ett dygn. Det skapar en långsiktig stress. Och långsiktig stress har inga hälsoeffekter över huvud taget. 

Många av dem som jag jobbar med och som önskar gå ner i vikt och bli mer hälsosamma upplever att det mesta i deras liv är stressigt och kravfyllt. Att känna att man inte duger som man är och att man måste eller vill gå ner i vikt och bli mer hälsosam kan också vara stressande.

Att träna är självklart för många. Att röra på sig är definitivt hälsofrämjande och något alldeles för många gör alldeles för lite.
Men sen finns det också de som vill träna sig i toppform. Kanske gå ner X antal kilon och bli så där tajt och deffad så att man kan väcker omgivningens beundran. Det ska synas att man har jobbat för att få sin snygga kropp.

Och det behöver inte vara något fel med det alls. 

Men, det kan också vara hel fel för en del.

För precis som jag brukar säga med kosten så finns det inte någon generell regel och diet som passar alla. Vi är alldeles för olika för att fungera på samma sätt efter samma sorts kost.

Precis på samma sätt är det med träning. Vi är olika och vi behöver olika.

När du tränar högintensivt utsätter du kroppen för stress. En stress som vi hanterar olika.

Många saker händer i kroppen när den är stressad, men jag tänker här koncentrera mig på vad som händer med när det gäller förbränning och matsmältning.

I en stressad situation ska kroppen hjälpa oss att tänka snabbt och kunna fly eller ta upp kampen med det som hotar. Det innebär att blodtillströmningen och aktiviteten styr om till hjärnan och muskler i armar och ben. Samtidigt stänger kroppen av matsmältningen. För inte sjutton kan den prioritera att smälta en måltid när livet hänger på en skör tråd (som kroppen gärna vill tro när vi känner oss stressade).

När vi upplever stress och matsmältningen stängs av, eller minimeras kraftigt innebär det flera olika saker:

1. Maten bearbetas inte ordentligt i magsäcken och kommer ner obearbetad i tarmarna.
2. Obearbetad mat i tarmarna kan orsaka gaser, magknip, skador, allergier, inflammationer och andra problem.
3. Kroppen kan inte tillgodogöra sig näringsämnena från den osmälta maten. Om kroppen upplever att den inte fått i sig tillräckligt med näring så signalerar den att den behöver mer - genom att tala om att den är hungrig. Det i sin tur innebär att vi äter mer än vi behöver.
4. Kroppen prioriterar inte förbränning när den upplever stress, utan tänker tvärt om att eftersom det verkar vara fara å färde är det bäst att vi sparar allt som reserv i fettdepåerna.
5. Stresshormonet kortisol ökar fettinlagringen, framför allt runt magen. Det gör också att kroppen börjar bryta ner musklerna och proteinsyntesen försämras.

Upplever du stress kring alla träningspass du ska hinna med eller om du känner att kroppen blir helt slut efter träning?
Vill du gå ner i vikt och komma i form genom att träna mycket, men märker att du inte får så mycket resultat? Då kan det vara så att just du tränar för hårt jämför med vad din kropp mår bra av. Oavsett vad din PT eller dina träningskompisar säger. För du kan inte jämföra dig med dem eller någon annan.
Det som händer om du tränar för hårt är att kroppen ser träningen som stressande vilket i sin tur gör att du istället för att få en bra förbränning får rakt motsatt effekt. Du får jobba extremt hårt för att gå ner i vikt.

Alla mår bra av att röra på sig, men en del mår bättre av att fokusera på vardagsmotion, raska promenader, yoga och liknande.
Allt är en helhet och både du och dina förutsättningar kan förändras och då kan du behöva anpassa din nivå på träningen efter det.

Känner du att din intensiva träning som du ägnar dig åt inte ger de resultat du borde få, så fokusera istället en period på vardagsmotion och lättare fysisk aktivitet samtidigt som du äter bra kost.
Träna på avslappning och se verkligen till att varva ner. Skapa lugn och dissa stress.
Det kan vara precis det här du behöver för att få fart på förbränning och viktminskning.

Njut mer och ät mindre till jul!

Ja rubriken gäller så klart även vid andra tillfällen än just jul. Men det är när vi står inför en massa helger som det blir så tydligt. Det första vi funderar på är:
- Vad ska vi bjuda på?
- Vad ska vi få äta?
Många som annars försöker hålla igen och äta nyttigt för att både må bra och ha en hälsosam vikt tappar vett och sans när det vankas storhelger.
Då är det som om inga regler längre finns.
Det är tid för att frossa i allt det som annars är helt förbjudet eller åtminstone tydligt begränsat.
Det är som att socker och annat mindre nyttigt inte gills om man äter det i december.

Nu är jag inte någon "absolutist" vad gäller något livsmedel. Med det menar jag att jag själv inte har några uttalade förbud som gör att jag på inga villkor äter en viss typ av livsmedel. Men jag är betydligt mer selektiv med vissa.
Vetemjöl är jag allergisk mot. Jag tolererar en del då jag tar enzymtabletter som spjälkar veteproteinet, men tror inte på att det är bra för mig så undviker i så stor utsträckning jag bara kan.
Komjölk är samma. Jag är allergisk mot mjölkprotein, men kan äta när jag tar enzymtabletter. Men jag tror inte att komjölk är bra varken för mig eller någon annan, så det ingår inte i min dagliga kost.
Socker är inte heller något som är bra för hälsan, varken för mig eller någon annan. Det äter jag sparsamt.

Förbud och strikta riktlinjer inom kosten kan behövas om du har allergier, överkänsligheter eller sjukdom att ta hänsyn till. Men annars kan de skapa mental press och ångest om du känner att det ständigt är en kamp att klara av att följa en viss diet eller undvika vissa livsmedel. Då kan det göra mer skada än nytta.
Förnuft och måtta är bra riktlinjer.

Åter till julen som är en av våra största frossar-helger.
Tar du tillfället i akt att frossa eftersom det "förväntas"? Ser du det som en förevändning att få äta och tänker att du "tar tag i det" efter helgerna?
Vill du verkligen att det ska vara så?

För många skapar ätandet ångest eftersom man inte kan kontrollera det och inser att det går överstyr.
Men du kan kontrollera det om du bestämmer dig för att du vill det.
Personligen tror jag inte att förbud är till så stor hjälp - tvärt om.
Det vi sätter upp förbud mot är ofta det vi tänker på som mest och därmed längtar efter i ännu större utsträckning.
En annan väg att gå för att kunna äta mer balanserat är att helt enkelt bestämma sig för att göra det med lugn och njutning.

Tänk inför varenda måltid (även när det inte är julmaten det handlar om) att du ska äta långsamt och njuta av varje tugga. Allt är tillåtet - så länge du känner ett lugn och äter njutningsfullt.
Det kommer göra att du både till kropp och själ känner ett större lugn.
Din hjärna kommer snabbare att uppfatta att mättnadshormonet Leptin signalerar att nu är det bra. Nu är du mätt.
Du kommer också att känna dig mer nöjd och tillfreds snabbare eftersom du verkligen har njutit under måltiden.

Sätt dig gärna i hårdträning redan nu när du äter mat.
Låt lugnet och njutningen råda och du kommer märka att du äter betydligt mindre än om du stressar i dig maten. På köpet kommer du att minska dina stressnivåer och må bättre på alla plan.

8 tips för Mindful Eating

Att äta medvetet och njutningsfullt - mindful eating, har många fördelar.
För det första hjälper du både kropp och själ att stressa av, något de allra flesta har behov av idag. Det i sin tur leder till att din matsmältning fungerar mycket bättre. Kroppen tillgodogör sig näringsämnen bättre och klarar av att smälta maten snarare än att lagra den som "fettdepåer". En stressad kropp vill nämligen gärna säkerställa att du har lite extra reserver att plocka av eftersom den upplever att du kan vara i ett kritiskt läge. Eftersom våra finurliga kroppar ständigt jobbar för att säkerställa vår överlevnad uppfattar den stressen som en krissituation. Du behöver ta hjärnan till hjälp för att förklara att det som ger dig ett stresspåslag (hinna med en deadline, oro över räkningar som ska betalas, bråk med din partner, arbetslöshet, missnöje över din situation etc. ) inte är något egentligt hot mot din omedelbara existens som din kropp gärna vill tro.

Vi lever ofta i ett sådant tempo idag att vi medvetet behöver "tvinga oss" till att varva ner och kan exempelvis gå på yoga-klasser (som vi stressar till) eller göra andra aktiviteter som vi behöver planera in för att ge utrymme till.
Mitt förslag som kommer att öka din hälsa på många plan är att se varje måltid som ett tillfälle till att varva ner och njuta.
Det kan låta ganska enkelt, men jag vet att det är svårare än så.
Det kräver en hel del träning. Men jag lovar att du kommer att tycka att det är värt det.
För att hjälpa dig på traven får du här 8 tips som hjälper dig.
Ge inte upp om du inte får allt att fungera på en gång. Det är som sagt svårt. Du har kanske stressat i dig maten hela livet. Då får du räkna med att det tar lite tid att ändra på den vanan.
Men när du väl har hittat till mindful eating är jag övertygad om att du inte kan tänka dig något annat.

1. Ta bort alla distraktioner.
   Vi lever i ett samhälle där vi nästan alltid gör flera saker samtidigt. När vi äter mat till exempel är det inte ovanligt att vi läser tidningen, kollar telefonen eller ser på Tv samtidigt - ibland allt på en gång. Det gör att ditt fokus inte är på maten. Du äter utan att känna vare sig smak, njutning eller mättnad. Ätandet blir en bisyssla och det ska du ändra på. Ofta gör det att du äter mer än du behöver dessutom.
   När du äter, om det så bara är en smakbit eller en hel måltid, så ska du sitta ner, vara fokuserad på det du ska äta och inte på något annat.
   
2. Bli medveten om dina portioner.
   Den som äter utan att vara fokuserad på maten äter lätt mer än vad kroppen behöver. Du behöver till att börja med bli medveten om hur stor en lagom portion är för just dig. Att äta direkt ur en påse (med chips, godis, kakor, nötter eller annat) är en riktigt fälla. Om du samtidigt sysslar med något annat har du ingen aning om hur mycket du faktiskt har ätit.
   Börja med att servera allt du ska äta på ett fat eller i en skål. Lägg upp så mycket som känns som en rimlig portion. Ät sedan med fokus på maten, smaken och hur mätt du känner dig. Ha inte bråttom utan njut och känn efter.
   
3. Stanna upp innan måltiden.
   Känn efter hur det känns och ägna gärna en liten stund åt att landa och skapa lugn. Ta några djupa och lugnande andetag. Be gärna en "hemmasnickrad bordsbön" där du tackar den du vill tacka för att du ska få möjligheten att ge din kropp en härlig måltid  (eller en god fika) alldeles strax.
   
4. Njut av maten.
   Stanna upp innan du ska äta. Titta på maten och känn tacksamhet över att du strax ska få ge din kropp det goda, nyttiga, smakfulla eller hur du nu vill beskriva maten. Lägg inte någon värdering i om det är "bra" eller "dålig" mat ur närings-, vikt- eller hälsosynpunkt utan njut av smaken och att det i bästa fall gör hela dig gott.
   Det kommer att göra att det blir lättare för dig att faktiskt välja mat som är nyttig framöver. Men det är bättre att äta något mindre nyttigt och göra det njutningsfullt än att med dåligt samvete "skyffla in" för att sedan drabbas av dåligt samvete. Om du gör ett medvetet beslut att äta exempelvis godis, så kommer du att vara nöjd med så mycket mindre om du njuter av varje tugga. Dessutom kommer du inte att behöva döva din känsla av misslyckande med ännu mer godis.
   Se på maten du ska äta och tänk tillbaka på ursprunget. Kanske är det en apelsin som kommer från Spanien. Tänk då att en apelsinkärna har såtts i jorden i den sköna värmen och efter flera års omsorg av odlaren så har just denna apelsin vuxit fram. Den har fått växa på trädet och mogna med ett härligt innehåll av sol och C-vitamin. Och nu har du den i din hand och ska få njuta av smaken och energin den ger. Så fantastiskt!
   Tänker du samma saker om godisets bakgrund, så blir du inte lika sugen på att äta mängder.... jag lovar ;-).
   
5. Ät långsamt.
   Var medveten om varje tugga du tar. Känn doft, smak och konsistens. Tugga väl och känn tacksamhet över att du får ge din kropp just detta.
   Du behöver inte äta i slowmotion, men se till att ta lite pauser nu och då, andas och var verkligen här och nu under måltiden.
   
6. Känn efter.
   När du äter och njuter så observera vad som händer i din kropp och i ditt sinne. Hur påverkar maten dig? Lär dig känna när kroppen har fått tillräckligt med näring och energi och signalerar att den är mätt. Hur märker du det?
   Kan det vara så att kroppen signalerar mättnad, men sinnet behöver mer? Kanske vill det få hjälp med att döva känslor som känns obehagliga? Om så är fallet behöver du fundera på hur du kan ta hand om dessa känslor på annat sätt än genom att äta något.
   Mat har nämligen inte den förmågan att den kan "trolla bort" problem - tvärt om, faktiskt. Problemen brukar finna kvar även efter en bytta glass eller en påse godis. Dessutom har de adderats med ett dåligt samvete och en känsla av att du är värdelös.
   Lägg fokus på nöjdhetskänslor, känslor av tacksamhet och naturligtvis känslor av mättnad och tillfredsställelse,
   
7. Ät som en gourmet.
   Tänk dig att du är en riktigt kräsen person som enbart ska unna dig det absolut bästa i matväg vad gäller både kvalitet och smaker. Välj hellre att satsa på mindre mängd bra mat än att köpa en massa billig skräpmat.
   Se till att duka vackert, lägga upp maten snyggt och att njuta av varje tugga som om du är en sann gourmet.
   Du är värd det bästa och du ska självklart njuta av det.
   
8. Ät så mycket du behöver
   Många gånger är vi så upptagna med att tänka på hur mycket (eller lite) vi borde äta. Kanske går vi på någon diet där vi räknar kalorier eller så jämför vi portionerna med matsällskapet som inte alls är någon storätare.
   Vi behöver olika mycket vid olika tillfällen. En lunch eller middag enda dagen kan kräva andra mängder än en lunch eller middag nästa dag. Många faktorer spelar in,
   Om du blir duktigt på att äta långsamt och medvetet så kommer du att känna efter hur mycket du behöver vid varje tillfälle. Din kropp talar nämligen om det för dig. Den bryr sig inte om antal kalorier utan känner av hur mycket du har gjort av med och vad du behöver just nu efter de förutsättningar som råder.
   Mindful eating kommer att lära dig både vad och hur mycket din kropp behöver.

Mörka november - din bästa retreat-månad!

November....
Mörkt, kallt och blött.
Om det funnits en undersökning över vilken månad vi svenska uppskattar minst är jag ganska säker på att november skulle toppa den listan.
Det är liksom svårt att se någon mening med mörkret, det kalla fuktiga vädret och sa jag mörkret?
December lyses i bästa fall upp av både adventsstjärnor, juleljus och snö och januari och februari får vi hoppas även de bjuder på snö och krispig kyla.
Men november....
En transportsträcka.

Eller så väljer du att se på november som världens möjlighet att göra precis det som naturen tycker att du ska göra den här årstiden.
Varva ner.
Du kan helt enkelt bestämma dig för att november ska bli en månad i lugnets tecken.
Omfamna mörkret och lägg i en lägre växel.
Sänk kraven och tempot. Vi behöver inte göra som björnen att gå i idé, men vi kan se till att både vila och sova mer.
Ladda batterierna helt enkelt.

Givetvis behöver vardagen få rulla på och de flesta av oss har jobb att sköta, skola att gå till, barn och hem att ta hand om och så vidare. Och här gäller det att hitta energi så att man orkar med när mörkret suger musten ur en. Ett bra tips är att försöka vara ute minst 20 minuter mitt på dagen när det är som ljusast. Ett annat att boosta med solenergi i pillerform = D-vitamin.
Men oavsett så är risken stor att vi känner oss rätt trötta framåt kvällskvisten.
Och det är ok,
Lyssna på det och försök att sänka krav och tempo.
Passa på att läsa någon bok eller titta på något film.
Gör något som får din kropp att gå ner i varv.

Låt november bli en retreat-månad där du landar i här och nu och laddar batterierna.
Vi vet att december brukar kräva mer energi av oss med allt som ska hinnas med då.
Fundera på detta:

• Vad skulle DU må bra av att göra under november för att ta lite extra hand om din kropp och din själ?
• Hur kan du se till att få mer vila/sömn?
• Vad behöver du göra för att sänka kraven och tempot?

Kvinnor (och män) - lär er trappa ner redan på jobbet!

Det har varit en del skriverier de senaste dagarna om att kvinnor bör lägga sig på soffan direkt när de kommer hem från jobbet snarare än ta tag i läxläsning, matlagning, tvätt och andra aktuella hushållsbestyr. Upprinnelsen är artikeln i Aftonbladet: Överläkare: Kvinnor, lägg er på soffan när ni kommer hem.

Det är sedan länge känt och bevisat att kvinnor har en tendens att varva upp ännu mer när de kommer hem från jobbet medan männen har en förmåga att gå ner i varv efter en jobbig arbetsdag.
Idag kan vi faktiskt förutsätta att det inte är några större skillnader i hur arbetskrävande och stressiga våra jobb är. Oavsett om vi är kvinnor eller män så är det för väldigt många både krävande och stressigt under arbetsdagen. Det enda som möjligen skiljer är att kvinnor fortfarande på 2000-talet inte värderas lika högt i pengar (lön) när det gäller arbetsinsats.
Men att vi jobbar med lika hög intensitet är jag ganska säker på...
Och fortfarande, på 2000-talet är det tydligen så att kvinnor utför den största delen av hushållsarbete hemma - efter jobbet, enligt nya undersökningar.
Inte hemma hos mig, där kan det nog till och med vara tvärtom. Men jag "lönearbetar" å andra sidan i större utsträckning eftersom jag både har anställning och driver eget.

Hur som helst uppmanar överläkare Ane Marie Thulstrup alla kvinnor till att ta minst 10 minuters vila/avslappning när de kommer hem efter jobbet för att komma ner i ett lugnare tempo. Annars tenderar kvinnor att ha höga stressnivåer ända fram till klockan 22 - 23 på kvällen medan mannens stressnivåer börja sjunka redan vid 16-tiden, alltså redan på jobbet.
Där har vi ett av svaren på varför kvinnor i större utsträckning drabbas av utbrändhet.

Jag tycker absolut att det kan vara bra om både kvinnor och män tar sig en stund av avkoppling när de landar hemma innan man tar tag i det som behöver göras.
Men ännu bättre är om vi kan börja "trappa ner" redan när vi är på jobbet.
För faktum är att det inte finns några som helst belägg för att vi får mer gjort när vi stressar på - tvärt om. Nyckeln är ofta att hitta struktur och att planera.
Och männen verkar har förstått vikten av att avsluta arbetsdagen på rätt sätt för att därmed kunna ta med "lugnet" hem.
Det kan och bör vi kvinnor också göra.

Här är mitt förslag på hur du kan varva ner redan på jobbet:

1. Börja redan ungefär en timme innan du slutar och summera det som du har gjort under dagen. Se om det är några "lösa trådar" som du behöver ta tag i eller något nytt som behöver påbörjas. Skriv upp allt som du känner att du behöver ha koll på inför morgondagen i din kalender eller i en planeringslista. Lägg fokus på det du faktiskt har åstadkommit under dagen (snarare än att tänka på allt du inte hunnit med som du "borde") och ge dig själv en mental klapp på axeln för det.
2. Se om det är något som behöver göras för att förbereda morgondagen. Skriv upp allt så att du inte behöver hålla det i huvudet. 
3. Se till att komma ner i varv om du känner dig stressad. Några minuters mindfulness/meditation, lyssna på lugn musik eller byt några ord med en kollega som får dig på gott humör. När du går hem ska du lämna eventuell stress, upplevda krav eller annat som tar din energi och som hör jobbet till kvar på din arbetsplats. Du har gjort så gott du kan under dagen och ska känna dig nöjd med det. Imorgon när du är tillbaka ska du göra så gott du kan igen. Bättre än så kan ingen förvänta sig - inte du själv heller.
   Fokusera på det som har varit bra under dagen. Tillfällen då du har känt dig stolt och glad, fått höra något positivt eller annat som gör att du lämnar jobbet med en bra känsla.
4. Väl hemma så kan du gärna om du vill och behöver varva ner ytterligare. Var noga med att du nu är hemma och att du inte ska tänka på jobb. Det får du möjlighet att göra imorgon igen. Du blir både en bättre förälder, partner, kollega och medarbetare om du låter var sak ha sin tid.
5. Tillbaka till jobbet nästa morgon börjar du dagen med att gå igenom det som behöver göras. Skriv ner en prioriteringslista. Kom ihåg att det handlar om att prioritera i listan vilket innebär att allt inte behöver göras samma dag. Du väljer och gör nya prioriteringar allt eftersom.
6. När arbetsdagen börjar gå mot sitt slut börjar du om från punkt 1 igen genom att summera och skapa struktur för morgondagen och se till att du får en lugn avslutning.