Matblogsträff på Mitt Kök-mässan

I samband med Mitt Kök-mässan och dagen efter utdelningen av Matbloggspriserna är det dags för Matbloggsträff! Jag kan själv tyvärr inte närvara, men uppmanar alla bloggare som kan att anmäla sig. Det är trots allt något visst med att träffa andra matbloggare.

Stockholm 2013
Datum: fredagen den 8 november 2013
Tid: 13.40
Plats: Mitt kökmässan, Älvsjö, konferensrum T4, Rica Talk Hotell som ligger intill mässan och C-hallen.
Så här hittar du dit.
Program: presentation finns här.

Ni röstar väl på Folkets val i Matbloggspriset?

I år går pengarna som samlas in under omröstningen i Matbloggspriset till Stockholms Stadsmission och arbetet med barnfamiljer i svåra ekonomiska situationer. Stockholms Stadsmission delar varje år ut presentkort på mat så att familjer kan klara sig över julhelgen och kanske unna sig något extra.

Skicka ett SMS till 72980. Skriv MAT1 för att rösta på blogg nr 1, MAT2 för att rösta på blogg nr 2 osv. Varje SMS kostar 10 kronor (+ ev. operatörsavgift) och går till Stockholms Stadsmission. Det går att rösta flera gånger. Omröstningen stängs kl 00.00 den 3:e november 2013. Den blogg som fått in flest röster, och därmed dragit in mest pengar till Stadsmissionen står då som vinnare.

De tio nominerade bloggarna och mer information om röstningen hittar ni här.

Matbloggarresa till Helsingfors - #muhelsinki13

I helgen var jag i Helsingfors på en matbloggarresa som visade sig ännu trevligare och än mer imtressant än jag nbågonsin kunnat föreställa mig. Jag tycker alltid att det är roligt att träffa andra matbloggare, men det var tacka vare Kicki Norman jag vågade ta riskenn att bege mig på en resa med idel okända; Kicki, som numera utöver att vara chefredaktör på Daisy Beauty driver matbloggen Moster Ullas. Utöver Kicki och Momas Kitchen var de övriga, Den vassaste kniven, Gulfager och Matdelikat för mig okända matbloggre. Jag har inget emot att träffa nya mäniskor, men att sätta sig på en färja med idel främlingar, det kräver ett visst mod, som jag inte riktigt vet om jag besitter.

Med dynamiska, spirituella och roliga Kicki har man inte tråkigt en sekund. De övriga på resan som var nya för mig visad sig vara otrolig trevliga bekantskaper. Tillsammans åt och drack vi, diskuterade matbloggande, bloggetik och marknadsföring samt upplevde några fantastiska timmar i Helsingfors då vi deltog i Food Sightseeing Helsinki guidade av den fantastiskt kompetenta guiden Tanja Karonen.

Under vår rundtur i Helsingfors provsmakade vi såväl ål och (kusligt) nejonöga samt fantastiskt rökt renkött och traditionella friterade köttpiroger i anrika butiker i Gamla Saluhallen.

Jag köpte grymt goda finska ostar och trevliga tillbehör till dessa när vi besökte fantastiskt fina mataffären Anton & Anton.

Att komma in från kylan och avnjuta smaksensationer i chokladhimlen Chjoko var en ren njutning. Pralinerna var lika vackra som de var goda, och jag köpte givetvis med mig lite choklad hem.

Slutligen avnjöt vi en läcker lunch i den sympatiskt industriruffa miljön i restaurang Kellohalli.

Valet var enkelt för mig - en kycklingleverpastej som är den krämigaste jag smakat, med svampchutney som tillbehör, samt perfekt pocherat ägg med rökt lax och hollandaise. Ett glas riesling till det, och jag spann som en katt.

För mig var det en upplevelse i sig att åka Finlandsfärja, då jag aldrig tidigare upplevt att övernatta på en båt. Vi hade av Talling Silja blivit placerade i bekväma och rymliga hytter.

Vi fick äta Tallink Siljas signaturmeny, och den var kanske inte riktigt vad vi väntat oss. Den började bra, med en fantastisk förrätt, och vinerna var mycket bra. Det är för övrigt vinerna som styr menyn, vilket alltid är spännande. Jag måst ändå skriva som det är, och tillstå att jag var glad att jag inte själv betalade för denna måltid. Den höll inte riktigt måttet.

Vad som däremot höll måttet, det var lördagskvällens besök på restaurang Happy Lobster på Tallink Silja. Det fåniga namnet till trots är detta en riktigt bra skaldjursrestaurang, där vi smorde kråset med hummer, ostron, skaldjursplatå och blini med löjrom.

Vi upplevde också nattlivet på båten två kvällar i rad. Exotiskt, minst sagt, och vissa av oss kände oss som morsor på stan när vi gjorde en avstickare in på discot. Förbaskat kul hade vi, lika fullt.

Upprymd, och med tunga påsar i händerna, klev jag av färjan med ett stort leende på läpparna. Matbloggare är ett sällsynt trevligt släkte, den saken är säker. Tack än en gång, Kicki och alla andra, för en fantastiskt trevlig resa.

Härliga tider - Bloggreceptboken som App

I dag släpps Bloggreceptboken som APP, eller åtminstone iPad- och mobilvänligt App-liknande format, med ännu fler fina recept, samt artiklar och inspiration.

Tanken är att Appen kommer uppdateras med jämna mellanrum. Jag känner spontant att detta är något av det roligaste i matbloggsammanhang som hänt på mycket länge.

(Om någon av er mot förmodag skulle ha missat vad Bloggreceptboken ursprungligen var, så kika här.)

Tveka inte att ladda ned denna guldgruva av snabba, goda recept på enkel mat som går att laga för att förgylla vilken måltid som helst; med eller utan gäster, till vardag lika väl som till fest.

Ha en riktig trevlig helg - det tänker jag själv ha; en helg full av mat och vila.

Matbloggspriset 2012 - alla vinnarna

Som ni säkert noterat delades det i torsdags ut ett flertal Matbloggspriser på Mitt Kök-mässan i Göteborg.

Det Stora Matbloggspriset: Det Gröna skafferiet av Karoline Jönsson
Juryns motivering: ”Gröna skafferiet utstrålar en härlig värme och bloggens små grafiska pärlor bidrar till helhetsupplevelsen. Bilderna tar oss till gården i Skåne. Det finns ett koncept bakom bloggen som handlar om saker som står oss nära och ligger i tiden. Karoline engagerar verkligen sina läsare och är även aktiv på andra ställen på nätet. Hennes passion smittar och vi är glada att få en rejäl dos av den."

Matbloggsprisets Hall of fame 2012: Annika Ingemarsson från Smaskens.nu
Juryns motivering: "Smaskens är en äkta representant för det svenska matbloggandet. Här lyfter man fram andra matbloggare, tar debatt och är en referenspunkt i bloggdjungeln. Vem minns t ex inte Mutti-kriget?"

Matbloggspriset Folkets val 2012: Matplatsen av Viktoria Riis

Matbloggspriset 2012 Bak & dessert: Bake my day av Mattias Kristansson
Juryns motivering: "Vi har haft ögonen på Bake my day ett tag. Det började som en förälskelse, men årets marshmallowstamponger, gayiga kinderägg, sex sorters sammanslagna kakor och likkistor i choklad har utvecklat våra känslor till en regelrätt passion. I Mattias blogg får galna uppslag komma till liv i ugnens hetta, dessutom erkänns bakmisstag och delas generöst. Vi drömmer om att han ska knacka på vår dörr med sina kakor, men tills dess nöjer vi oss med att besöka bloggen och längta efter den kommande kokboken."

Matbloggspriset 2012 Årets förnyare: Brödpassion av Sebastien Boudet
Juryns motivering: "En hejdlös degblandning. Man gillar bloggen för den smittande entusiasmen och passionen. Den har personlighet och styrka – inga krusiduller. Här hittar man alltid något nytt. Ett stort plus för att Sebastien utnyttjar flera kanaler. Debatt och videoklipp känns förnyande."

Matbloggspriset 2012 Vin & dryck: Öhmans Mat & Vin av Anders Öhman
Juryns motivering: "Som en av de främsta vinkännarna och som utbildare av sommelierer i Sverige är Anders en förebild för många. Bloggen Öhmans mat och vin lämnar ingen oberörd, med stilistisk och rättfram stil inspirerar Anders läsaren att prova på både de många recept och viner som han rekommenderar. Just blandningen av mat och dryck, samt den uppenbara kunskapen bakom, gör bloggen till något mer än bara en vinblogg.

Öhmans mat och vin är en välskriven, inspirerande blogg med inslag av humor, vackra bilder och härliga dryckestips som inte duckar för att ge såväl ris som ros."

Matbloggsprisets jury 2012:
Alexandra Zazzi, Paul Svensson, Alice Brax, Fredrik Schelin, Ilva Beretta, Kinna Jonsson, Ylva Carresjö Vitorovic, Christopher Anderton, Pär Gamlin.

Bloggreceptboken 2012

I dag släpps Bloggreceptboken 2012. Tjugo bloggare har delat med sig av fina recept på temat "Något köpt, något lagat".

Själv har jag bidragit med ett riktigt bra recept på räkor med enkel smaksättning - perfekt som en lätt förrätt, eller som tapas.

Precis som förra året är det gratis att ladda ned Bloggreceptboken. Tveka inte att ta denna möjlighet att bli inspirerad till enkel mat för okomplicerat umgänge. Sommarmaten består ju faktiskt av så mycket mer än enbart grilllat.

Nutellagifflar - frukostnjutning på hög nivå

Tanken på att baka nutellagifflar har legat och grott i min fantasi en längre tid. I min värld är detta precis den typ av godsak som bäst förgyller en helgmorgon, och skapar en rent himmelsk frukostupplevelse.

Samtidigt som jag planerade att göra slag i saken, och förverkligen dena min frukosthägring, läste på Söta Saker om Månadens sötsak - frukost. Therésia Erneborg är så otroligt produktiv, skicklig och inte minst trevlig, och jag läser bloggen med den största behållning. Däremot har jag inte förrän nu känt ett sug att själv bidra. Dessa makalösa gifflar är helt enkelt alldeles för goda för att inte spridas till en potentiell större publik än er, mina egna bloggläsare.

Gifflarna i sig är en flirt med de tapenadegifflar jag ofta bakade förr, och återupptäckte i samband med ett födelsedagsfirande för några år sedan. Typiskt nog har jag inte bakat dem sedan dess. Jag misstänker dock starkt att det inte kommer dröja lika länge innan jag åter bakar denna söta variant med nutella.

Egentligen är detta en självklar deg att kalljäsa över natten, men jag måste erkänna att jag ibland tycker att det kan vara lite svårare att hantera och kavla ut kalljästa degar. Kanske kommer det sig av att jag borde låta dem stå framme och jäsa till sig lite extra i rumstemperatur, innan jag ger mig på dem?

Vis av tidigare erfarenheter satte jag denna gång degen samma morgon. Den här typen av degar, med ganska stor mängd jäst, jäser väldigt fort. De är ju raka motsatsen till allt vad långjäsning och surdegar heter, men var sak har sin tid. Degen kräver ett fast men lätt handlag när den ska hanteras, särskilt då när degbitarna ska lossas och formas till gifflar. Jag vill inte påstå att de är svårbakade, men kanske ändå inte något jag skulle rekommendera för nybörjare.

Med en så söt och smakstark fyllning som Nutella, tycker jag inte att degen i sig ska vara alltför söt. Jag gjorde därför en vetedeg med endast en gnutta rörsocker. Att strö flingsalt ovanpå gifflarna blir en fin kontrast, och förhöjer verkligen smakupplevelse - hoppa inte över det.

hela familjen njöt i fulla drag; barnen med iskall mjölk i glasen, och vi vuxna med nybryggt kardemumma kaffe i kopparna. Låter inte detta som en riktigt lyxig start på dagen och helgen, så säg?

Nutellagifflar (16 stycken)
Förberedelser och jästid: cirka 50 minuter
Tillagningstid: 15 minuter

1 paket jäst
5 dl gammaldags mjölk
2 tsk flingsalt
1 msk rörsocker strö
cirka 750 gram vetemjöl
75 gram rumsvarmt smör
1 uppvispat ägg till pensling
1 liten burk Nutella (à 400 gram)
extra flingsalt at strö över

1. Lös upp jäst, salt och rörsocker i mjölken.
2. Tillsätt mjölet, och arbeta samman degen i en degblandare.
3. Tillsätt därefter smöret, och låt det blandas in i degen.
4. Låt degen jäsa övertäckt i 40 minuter. Värm under tiden på ugnen til 200 grader.
5. Stjälp upp degen på ett mjölat bakbod. Knåda samman den helt lätt, och dela i två delar.
6. kavla ut varje del till en vid cirkel med knappt 0,5 centimeters tjocklek. Dela med degskrapa eller slö kniv degen i åtta ungefär lik stora tårtbitar.

7. Fördela en rågad matsked Nutella vid den breda änden på varje degbit. Rulla därefter samman degbiten med hjälp av degskrapa eller slicepott. Forma till en giffel, med degänden nedåt, och placera på en plåt klädd med bakplåtspapper. Lägg inte fler än sju giflar på varje plåt, så slipper du att de jäser in i varandra under gräddningen.
8. Pensla gifflarna med uppvispat ägg, och strö flingsalt över.
9. Grädda strax under mitten av ugnen i 15 minuter. Låt gifflarna svalna en kort stund på ett galler, innan det är dags att sätta tänderna i dem.

Nya vänner i matbloggosfären?

Ända sedan den ganska usla, men ändock användbara sajten Bloggtoppen hackades och stängdes ned i slutet av oktober förra året, har jag saknat ett ställe där jag kan botanisera bland Matbloggar. Där fanns otroligt nog fler än tusen registrerade svenska matbloggar.

Trots sin ålderdomliga design och sin tveksamma trafikmätning var sajten i fråga en veritabel guldgruva när det handlade om att ha lite koll på vilka matbloggar som var up and coming, och inte minst kunna botanisera bland nytillskott i denna vår konstant expanderande sfär.

Jag ska inte ens ge mig på att gissa hur måmga nya matbloggar som startas upp varje vecka, men nog är det et flertal, det vågar jag nog gissa. Själv har jag sedan många år favoriter jag följer. Somliga har jag träffat många gånger och blivit vän med. Andra skribenter jag tycker mig ha fått en närapå vänskaplig relation tilltrots att jag aldrig träffat dem i verkliga livet. Det är det som den fantastiska bieffekten av att blogga.

Nu skulle det vara både spännande och intressant om ni ville ge mig era bästa matbloggtips. I höger kolumn här på bloggen, en bit ned, syns de bloggar jag redan upptäckt och följer. Vad har jag missat? Ni känner mig nog såpass väl vid det här laget att jag tror ni kan avgöra vad som tilltalar mig. Jag ser fram emot era tips.

Pork Mince Chili Soup, på mitt sätt

På sistone har jag haft lite svårare än vanligt att hitta inspiration. Jag vet inte riktigt vad det beror på, men det har nog i grund och botten en hel del att göra med årstiden. Då är det tur att det finns andra matbloggare att inspireras av.

Min bloggvän Mike, som skriver på Freestyle Cookery, är nog en av de jag har följt längst i matbloggosfären. Jag är inte helt säker, men det kan mycket väl vara så att vi upptäckte varandra redan 2008. Mike lagar alltid inspirerande och frestande mat, men just den Pork Mince Chili Soup som fick tjäna som förebild till vår middag i onsdag var en sådan rätt som väckte kärlek vid första ögonkastet.

Det är sopptider, och en soppa som lyckas vara både lättlagad, rasande god och dessutom prisvärd, den förtjänar verkligen att hyllas. Det gläder mig särskilt att soppan innehåller fläskfärs, vilket jag - som ni vet - råkar ha ett gott öga till.

Jag frångick Mikes recept på några punkter, då jag anpassade den efter familjen, och inte minst efter vad som råkade finnas i kryddskåpet. Improvisationsmöjligheterna förefaller närmast oändliga. Ett tag funderade jag på att tillsätta svarta bönor, och det tror jag att gör nästa gång jag lagar denna soppa.

Hur stark man vill göra soppan, det är givetvis en ren smaksak. Jag anpassade mig efter det faktum att vi inte hade någon gräddfil hemma, vilket annars hade kunnat tillåta mig att ta ut svängarna lite mer med den starka, rökta paprikan. För barnens skull valde jag i stället att göra soppan medelstark.

Det som gjorde soppan så oerhört snabblagad var att jag använde mig av ett tips som jag tog till mig från Jamie Olivers 30 minute meals förra året. I stället för att stå och finhacka grönsakerna, valde jag att mixa dem. Detta är ett sådant där knep som i all enkelhet är så självklart, att man inte kan förstå varför man inte själv kommit att tänka på det för längesedan. Numera underlättar det allt som oftast för mig, i maträtter som inte absolut tjänar på att man står och tärnar för hand.

Dessutom kan det, vad barnens preferenser anbelangar, ibland vara ganska praktiskt att det inte syns så väl vad som ingår i soppan. Det gör att vissa onödiga diskussioner vid matbordet kan undvikas, och alla njuter i stället av den goda smaken.

För oss vuxna var färsk koriander det som höjde anrättningen till skyarna. Barnen, som för övrigt åt med lika god aptit som oss vuxna, valde i stället att tillsätta majs. Det goda, platta pitabrödet, samma som jag tog en genväg med i det här receptet, var ett perfekt tillbehör.

Vinterns bästa soppa? Ja, näst efter kycklingsoppa, så är detta den bästa soppa jag ätit på mycket länge.

Pork Mince Chili Soup (4-6 portioner)
olivolja
2 tsk spiskummin, nymortlad
1 tsk koriander, mald
2 tsk sött, rökt paprikapulver
1 tsk starkt, rökt paprikapulver
500 gram fläskfärs
1 gul lök
2 stjälkar bladseleri
3 stora vitlöksklyftor
1 röd paprika
6 dl hemkokt hönsbuljong
1 burk Mutti krossade tomater
1 msk Mutti trippelkoncentrerad tomatpuré
salt och svartpeppar
1 tsk rörsocker strö
1 kruka färsk koriander
majs och gräddfil till serveringen

1. Heta upp olivolja i en emaljerad gjutjärnsgryta eller en kastrull.
2. Fräs kryddorna försiktigt. Tillsätt fläskfärsen, och vinfördela den medan den fräses.
3. Mixa lök, selleri och vitlök fint. Tillsätt detta till färsen, och lät fräsa med.
4. Mixa den röda paprikan, och tillsätt också den.
5. Fräs altsamman någon minut.
6. Tillsätt buljong, tomatkonserv och tomatpuré.
7. Tillsätt salt, svartpeppar och socker.
8. Låt soppan koka på låg värme i 15-20 minuter.
8. Servera med koriander, majs och kanske en gräddfilsklick til den som så önskar. Pitabröd passar bra til.

Smaskens på Taffel

Om ni vill läsa om ragun på oxkinder som jag lagade för några veckor sedan, då får ni gära det på Taffel, under bloggvinjetten Matgästen. Där kommer jag framöver med ytterst oregelbundna mellanrum dela med mig av diverse recept på främst långlagade läckerheter.

Fantastiskt roligt och hedrande, tycker jag, att få gästa Sveriges bästa matsajt. Den sajt jag en gång i tiden lusläste, utan att våga kommentera. Det var tider det; eller, rättare sagt -det var innan jag själv började matblogga.

Det ska för övrigt tilläggas att ragun på långlagade oxkinder blev helt otroligt god. Saker och ting brukar ju bli det, när det får ta tid i köket.

Ett kärt återseende

Jag trodde nästan inte det var sant, när min vän Miss Meister tidigare i dag twittrade om att Fröken Dill är återuppstånden, efter mer än ett halvårs tystnad. Vi är många som har saknat henne i matbloggosfären, och undrat hur hon har det.

Varmt välkommen tillbaka, Fröken Dill!

Pulled pork på bogbladsstek

Ni har nog märkt att jag gillar bilder på kött?

Det är flera veckor sedan jag lagade pullled pork på bogbladsstek; jag har bara glömt av att skriva om det. Saker och ting kom emellan. Precis på samma sätt som att jag sedan flera år velat laga just pulled pork, efter att ha läst om det på många bloggar, men inte kommit mig för.
Bättre sent än aldrig, kan man å andra sidan säga, med tanke på hur gott det blev. Det här lär garanterat bli något som kommer att serveras här hemma med stor regelbundenhet.

Jag experimenterade mig fream, men hade detta recept från Lisa Förare Winbladh i tankarna när jag vidtog mina mått och steg. Jag fegade en aning med kryddorna, ska jag ärligt erkänna. Men, eftersom det var första gången jag lagade pulled pork, ville jag hitta en lagom nivå, något att kunna utgå ifrån vid kommande tillagningstillfällen.

Det verkar som att karré är den vanligaste styckningsdetaljen när man tillagar pulled pork. Det ska givetvis prövas, det också, men jag kan meddela att min kära bogbladsstek uppförde sig alldeles utmärkt.

Min man, som tillbringat mer tid i USA än jag gjort, och rest runt och ätit en hel del, tyckte att detta påminner mycket om North Carolina Barbecue. Det kan jag inte uttala mig om. Däremot skulle jag önska att alla de, som till skillnad från min familj sitter fastcementerade i det svenska taco-träsket, som omväxling ville pröva detta. Det går att långlaga över dagen, inför fredagskvällens eventuella mys.

Eftersom jag lagade min pulled pork som söndagsmiddag, körde jag den på 100 grader, i knappt sex timmar. Annars brukar jag, som ni vet, förorda cirka 85 grader; över dagen, vilket brukar betyda uppemot tio timmar. Det blir det sannolikt nästa gång.

Pullled pork på bogbladsstek - första försöket
drygt 2 kg bogbladsstek
chef Paul Prudhommes Magic Barbecue Seasoning
olivolja

Vår barbecuesås
1 burk Mutti krossade tomater
4 klyftor vitlök
0,5 dl Heinz tomatketchup
0,5 tsk mald kanel
0,5 tsk Chef Paul Prudhommes chipotlepulver
1 tsk nystött spiskummin
2 msk honung
2 msk bourbon
1 tsk flingsalt
några drag med svartpepparkvarnen

Sätt ugnen på 100 grader. Häll olivolja i botten på en emaljerad gjutjärnskastrull. Krydda bogbladssteken runtom med Chef Pauls barbecuekrydda.
Mixa samman ingredienserna till barbecuesåsen. Bottna i grytan med någon deciliter, lägg sedan i steken, och häll resterande mängd sås över.
Lägg på locket, och kör in i ugnen i fem-sex timmar.

Plocka upp bogbladssteken ur grytan. Reducera såsen till ungefär halva dess mängd. Finfördela under tiden bogbladssteken. Rör sedan ned köttet i såsen, så att det blir en smidig, inte alltför blöt köttröra.

Denna gång valde vi att servera pulled pork med hembakade pitaliknande bröd. Tortillas eller nachochips passar givetvis bra till. Gräddfil, majs och en guacamole var goda, kompletterande till behör.

Någon sorts pitaaktigt bröd
1 pkt jäst
5 dl ljummet vatten
1 tsk råsocker
1 tsk salt
0,5 dl olivolja
cirka 700 gram vetemjöl (knappt 12 deciliter)

Rör ut jästen i vattnet tillsammans med salt, socker och olivolja. Arbeta ned mjölet i degvätskan. Låt jäsa i uppemot en timma.
Dela degen i tolv bitar. Kavla ut dessa till cirka 1,5 centimeters tjocklek, och grädda dem i mitten av ugnen på 200 grader i 10 minuter, eller tills de fått fin färg.

Rabarber-crème brulée -det godaste i vår?

Ända sedan jag först läste om rabarber-crème brulée, har jag varit vansinnigt sugen på att pröva att laga det. Sanningen att säga är jag annars mer av en créme caramel-person, fastän jag till min stora förvåning inser att jag obegripligt nog inte bloggat om denna favorit bland desserter.
Jag har först på senare tid insett storheten hos créme brulée. Mina känslor för rabarber är mycket varma, på gränsen till passionerade. Inte vad gäller de gamla vanliga pajerna, men det finns få saker som slår min mammas rabarberkräm. Rabarbercheesecaken jag lagade härom sisten var även den en riktig fullträff. Nu kan jag glad och nöjd dela med mig av ytterligare ett fantastiskt rabarberrecept.

Eftersom detta faktiskt var första gången jag gav mig på att laga denna omåttligt populära dessert, var jag tvungen att läsa på och jämföra olika tillagningsangivelser. Jag blev verkligen inte klok på hur många äggulor som är optimala i relation till mängden grädde och mjölk. Jag kan bara konstatera att mina åtta ganska små äggulor helt klart var precis på gränden. Nästa gång ska jag välja större ägg, eller lägga till två gulor. Men smaken - smaken...den lämnade inget övrigt att önska. Syrlig rabarber och söt, vaniljmättad gräddkräm är som gjorda för varandra.
En extra fördel är att denna dessert dessutom går bra att förbereda dagen innan.

Nu råkade vi ha en sådan liten brännare i vår ägo (oklart varför), som numera verkar gå under det inofficiella namnet crème brulée-brännare, men jag har läst mig till att det går lika bra att ställa in portionsskålarna under ugnens grillgaller, fastän de givetvis måste vaktas noga, eftersom socker kan brännas på ett par sekunder.

Rabarber-crème brulèe (6 portioner)
200g rabarber
1,5 msk råsocker
2 msk vatten
1 vaniljstång
3 dl vispgrädde
2 dl gammaldags mjölk
10 små äggulor, eller 8 stora
0,75 dl råsocker
extra råsocker till sockertäcket

Sätt ugnen på 175 grader. Skiva rabarbern i centimetertjocka skivor, och blanda dem i en form tillsammans med råsocker och vatten. Baka dem i ugn i drygt 20 minuter, tills de mjuknat. Fördela dem därefter i sex portionsskålar. Sänk ugnsvärmen till knappt 150 grader.
Medan rabarbern står i ugnen förbereder du krämen. Vispa äggulorna med sockret. Hetta upp grädde och mjölk (gärna i en teflonkastrull; en av de få gånger jag föredrar sådana) tillsammans med den urskrapade vaniljstången och dess frön. Tillsätt äggvispet under omrörning till den heta gräddmjölken, och sjud sedan försiktigt, och under flitig omrörning, på svag värme tills blandningen märkbart tjocknat. Skumma av allt skum från krämen, och fördela den sedan varsamt i skålarna. Ställ dem i en form, fyll dem med varme vatten upp till halva formarna, och tillaga sedan crème brulèerna i 40 minuter. De dallrar fortfarande under ytan, men de är klara.
Låt dem svalna till rumstemperatur, och förvara dem därefter i kylskåp.

Innan serveringen strör du ett lager av råsocker över ytan på portionsskålarna; hur mycket är en smaksak, men snåla inte. Ställ dem under ugnens grillgaller, och låt sockret börja smälta, bubbla och få färg, eller använd dig ännu hellre av en liten brännare, för att sveda sockret till ett krasande, knäckigt täcke. .

Matbloggspriset 2009

Stort grattis till segern, pickipicki - eller, rättare sagt, Tina! Det var trevligt att träffa såväl dig, som Rebecca, Gitto, Mikaela, Kinna och Christopher.
Matbloggsfären är ju i grund och botten ganska liten,vilket faktiskt är väldigt trevligt.

Själva mässan Det Goda Köket är jag i ärlighetens namn riktigt besviken på. Jag hade väntat mig lite mer. Nej, jag hade faktiskt, vid närmare eftertanke, väntat mig mycket mer. Jag trodde det skulle dofta matos, att där skulle finnas småskaliga producenter och en känsla av att befinna sig i ett sammanhang där maten hade huvudrollen. I stället kändes det snarare, av antalet montrar att döma, som att alkoholen spelade förstafiolen. Kanske hade jag orealistiska förväntningar på mässan? Jag får trösta mig med att jag åtminstone fick gå in kostnadsfritt.

Nu kom jag för den skull inte hem tomhänt. Jag köpte isterband från Ello i Lammhult, årets sill från Klädesholmen (som jag letat efter den!), lite svagt stinkande ostar från Falbygden samt choklad av märket Weiss.
För att inte tala om isländsk, chokladdoppad lakrits.

I dag gäller det:Matbloggspriset 2009 på Det goda köket

Om ett par timmar vet vi vem som vann Matbloggpriset 2009. Innan dess ska jag hinna med en snabb sväng till jobbet, och därefter ta mig till mässan för att möta trevliga matbloggare och bevista prisutdelningen. Jag har ju min egen klara favorit bland oss nominerade - Rebecca. Jag hoppas verkligen att du vinner, för du förtjänar all tänkbar framgång.

Det blir en ovanlig situation för mig. Jag ser fram emot att botanisera på mässan; en oplanerad ledig dag, ett par timmar präglade av mat och dryck - innan verkligheten tar vid igen, i form av hämtningar på förskola och skola, simskola och därefter det obligatoriska fredagsmyset.
Jag återkommer givetvis med rapport!

Matbloggspriset 2009

Jag bryter min alldeles för långa tystnad med att basunera ut att arbetet inför Matbloggspriset 2009 nu officiellt satt igång.

"År 2005 föreslog Christopher Anderton och Mikael Björk-Blomqvist från sajten Matblogg.se för sina bloggkollegor att ett nytt pris borde instiftas. Tanken var att lyfta fram dom bästa matbloggarna i Sverige för en bredare publik. Responsen vid varje prisutdelning har varit stor. Vinnarna har ökat sin trafik till sina bloggar samt fått ställa upp i både tidningar och tv. Nu finns det mer matbloggar än någonsin, och intresset ökar hela tiden. Mat är ett universiellt ämne som inte hindras av fysiska gränser eller kulturer.

Matbloggspriset drivs numera av Christopher Anderton Blomqvist från Matblogg.se och Deluxive State Design i sammarbete med Stockholmsmässan.

Det första Matbloggspriset delades ut i slutet av 2005."

Priset kommer precis som tidigare att delas ut under mässan Det goda köket.

Undrens tid är uppenbarligen inte förbi

Gitto är tillbaka. Hon har varit saknad; mycket saknad. Både den nya och den gamla bloggen har varit flitigt lästa, och även länkade till, trots att det varit tyst om kvinnan i fråga sedan augusti förra året. Men - nu är hon tillbaka!

Nu kommer det bli ännu roligare i matbloggosfären - igen!

En inbjudan jag självklart tackar "ja" till

Tack vare SMASKENS blir ibland inbjuden till diverse olika sammankomster, eller skall jag kanske snarare kalla det för event. Ofta har jag varit tvungen att tacka nej på grund av att det mesta går av stapeln inne i centrala Stockholm, och jag arbetar i en kranskommun. Vissa saker har inte heller varit särskilt intressanta.
Men - när det dyker upp en inbjudan till att äta Adam Aamanns smørrebrød på Jakobs Krog på Artillerigatan, då hade jag gråtit blod om jag varit tvungen att tacka nej. Jag älskar smørrebrød, och det skall bli mycket spännande att få smaka på den omskrivne och omtalade herr Aamanns varianter.
Som tur är kan jag komma, och jag har dessutom det stora nöjet att (under förutsättning att inget oförutsett inträffar) träffa Rebecca för första gången.
Jag skall dessutom försöka komma ihåg att ta med kameran.

Bilden är lånad från Tasteline.

Rester i ett större perspektiv - och vad man kan göra med dem

I morse kunde man i DN läsa om familjen Billings ICA-butik i Lund, där man tillagar god mat av butikens egna rester. Ja, resterna är ju i det här fallet råvaror som annars skulle ha passerat bäst före datumet, eller grönsaker som det inte är något annat fel på än att man kanske behöver skära bort en liten bit. Otroligt föredömligt i vilket fall!
Nu skrev Anna Billing faktiskt om detta på Matgästen- bloggen på Taffel för ganska längesedan, närmare bestämt i augusti förra året. Läs även detta fantastiskt trevliga inlägg som visar en ambitionsnivå hos en handlare som känns nästintill utopisk i min lilla värld, utlämnad som jag är på nåd och onåd åt min lokala ICA-handlares godtycke.

Sådana här initiativ blir jag bara lycklig av att läsa om! Skall det vara så svårt att tänka ett varv till? Ja, tydligen. Ett talande exempel är att "min" ICA Kvantum-butik anser sig för fin för att sälja varor med kort datum till ett lägre pris. Inte ens varor med bäst föredatum samma dag säljs till reducerat pris. När jag bad att få förklarat för mig varför, fick jag följande svar: Så gör inte vi. Uttömmande och logiskt, eller hur?

Mina vänner är dina vänner

Duktiga, roliga och snygga Pytte har en helt suverän blogg som har minst sagt oförtjänt få läsare. Visserligen finns det hundratals matbloggar, och nya ploppar upp som svampar, men Pyttes sticker ut ur mängden.
Varför inte fler hittat till henne är obegripligt. Hon skriver underhållande, publicerar oerhört läckra och lockande recept och tar foton som gör mig grön av avund.

Själv hittade jag till Pytte av en slump för några månader sedan. Jag satt och tittade igenom hela listan av matbloggar inne på Bloggtoppen - och vips, så var jag fast!

Jo, jag betraktar Pytte som en bloggvän , även fast vi bara träffats vid ett enda - mycket trevligt - tillfälle. Nu tycker jag att du genast skall ta och hälsa på, och göra det till en vana!