Föreläsning med Bonderöven Frank

Hade möjligheten att gå på en föreläsning som ordnades i Vasa med den danske självhushållaren och tv kändisen Bonderöven Frank. En intressant föreläsning, där han berättade om hur de lever på gården och vilka djur de har. Kanske ingen matnyttig fakta om självhushållning kom fram precis men, de var ändå intressant att höra honom berätta. De kommer ju destu bättre fram i tv programmen.

En sak som han nämnde om självhushållning som fastnade i mitt minne. Var att de spelar ingen roll om du odlar potatis så de räcker för ditt husbehov, om du fortfarande eftersträvar att ha den nyaste tekniken, ny bil o.s.v., för då behöver man ständigt mera pengar. De man bör göra om man strävar efter självhushållning är att nöja sig med det man har. Att värdesätta andra saker än just saker. Tid med familjen, tid att göra saker från grunden, att vara ett med naturen. Nu lät de ju i och för sig bättre på danska än när jag försöker återge det jag minns.

Men han har så rätt. De spelar ingen roll om vi saftar, odlar, slaktar och tycker att man är självhushållande om man samtidigt alltid strävar efter mer. Att va nöjd med det lilla är nyckeln.

Jag tar med mig ny självhushållnings energi från detta möte. Så bjuder jag er på en usel kändis selfie, när vi båda ser fulla ut, eftersom kamera ägarinnan blev så nervös när hon träffade sin idol att hon glömde helt hur inställningarna fungerar på en kamera, så blixten bländade upp hela salen. Say cheese!

Tillbaka blick

Gjorde några bildcollage till en ansökan som jag tänkte dela med mig av åt er.

Ganska passande att muntra upp sig själv när ens självförtroende sviktar. 

Ja men visst har jag gjort några bra saker ändå under alla 4 år jag bloggat.

Kanske någon av bilderna i alla fall blev lite lyckade.

Tillbaka blickar kan vara bra ibland så att man får lust att fortsätta framåt.

Medan jag gjorde dessa collage, tänkte jag på vad jag ville berätta om mig själv, vem jag är, vad jag står för.

Undrar om en vilt främmande människa kan se vem jag är utgående från mina bilder?

Ja, får se hur det går med ansökan. Kul att summera sitt liv var det i varje fall.

Att känna att:

JA, ja kan visst göra bra saker om jag lägger min själ och hjärta i det.

En fin helg önskar jag er alla!

Föreläsning - Nå dina drömmars mål

.

Igår var jag och hörde på en inspirerande föreläsning på Juthbacka kulturcentrum. Föreläsarna var den kända bloggerskan Jonna Jinton  som lever sin dröm, den andra föreläsaren var Lars Losvik som föreläste om den mentala biten kring hur man når sina mål i livet.

Gillade föreläsningen massor, för målen behövde inte vara storslagna, de kunde även vara små mindre mål.
Men tanke sättet hur man ska nå dit är samma. Allt handlar om självklara saker som, inställning, possitivttänkande, en mental bild om hur det är att nå sina mål, och att bara köra igång och göra det, annars blir det aldrig av om man lämnar det som drömmar liggandes i soffan. Ja föreläsningen lämnade kvar som en riktig kick :).

Jonna inspirerade också massor. Om ni inte har följt henne tidigare kan jag berätta att hon gjorde det modiga att som 21 åring flytta ut till en liten by i norrland till en vedeldad stuga. Att som statstjej lära sig hugga ved och överleva de kalla norrländska vinternätterna, är så himla modigt. Hon hade en sådan stark längtan till att få vara själv i naturen att hon bara måste göra det. För att överleva ekonomiskt började hon fotografera, blogga samt tillverka silversmycken. Hon tar så otroligt vackra naturbilder så man blir helt paff.

Jag kan känna igen mig mycket i hennes känsla av fångenskap i stadsmiljöer, att man bara vill slå sig fri för att få känna den friska naturen, andas in den rena luften blicka ut över de vidsträckta vyerna och vara ett med naturen. Att de är där/här på landet, bredvid skogen jag hör hemma. Känner mig tacksam att jag får leva så. Att ha naturen som omsluter en..

Vi fick möjligheten att fota Jonna utomhus också, och en liten pratstund.

Det jag tar med mig från mötet med henne är den där nyfikenheten och upptäckar lusten ( ni vet den där som barn har kvar men vi vuxna tappat). Att ta sig tid att dofta på skogen, att lägga sig ner på isen och känna att den bär, att se och upptäcka naturen, och livet, med alla sinnen.

Nu känner jag mig så glädjefylld och inspirerad att jag tror de blir en skogsutflyckt med barnen söndagen till ära.

Hoppas ni har en fin helg!

Startskottet

(Ärtskott, redo för skörd.)

Efter sjukdom inom familjen i några veckors tid, har vi äntligen tillfrisknat. Därav tystnaden här.

Men i och med dessa veckor av oro och sorg har jag fått ett annat synsätt. Jag har återigen sett hur skört livet är och hur viktigt det är att man tar vara på varje stund, för man vet aldrig när den dagen kommer när vi skils åt från nära och kära. 

Så att inte ta varandra för givet är något vi alla borde tänka på.

Att vara tacksam så länge man har sina nära runt sig.

Att njuta av varje ögonblick man får.

Kanske mindfullness inte är så dumt.

Att vara där man är för tillfället, uppskatta de ögonblicket, utan att tänka på morgondagen eller oroa sig över något man inte kan kontrollera.

Så nu när jag återigen känner livet inom mig som rinner genom mina ådror. När varje andetag är fylld av livslust. När livsglädje spritter inom mig, känner jag mig så tacksam.

Inte tacksam för de obetydliga materiella, utan tacksam för allt levande.

På något sätt känns det som ett uppvaknande, eller ett startskott.

Då passar de väl ypperligt att plantera några frön, och se livskaften växa dag för dag.

Nu har startskottet för odlingsåret 2015 såtts, både fysiskt och själsligt.

(Hägg)

Reko

Reko handel

Tänkte berätta om Reko kedjan som finns här i Finland, där vi säljer Jungarå Ekologiska Morötter.

Den startade i fjol. Konceptet går ut på att producenter säljer sina produkter direkt till konsumenterna. På de här sättet skippas de onödiga mellanhänderna som roffar åt sig en stor del av vinsten. Resultatet är att bonden/ producenten får ett rimligt pris för sin produkt och konsumenten får ett billigare pris än i butiken. Det är win win situation för båda parterna.

Dessutom slipper produkterna fraktas från bonden till uppköpare för att sedan åka ner till södra Finland för att distribueras åt butikerna. Genom reko handeln förkortas transporterna från jord till bord.

Andra fördelar med denna reko handel är att den är den är snabb och effektiv. På 30 min har producenten fått sålt sina produkter åt kunden. Detta är en stor fördel för en jordbrukare som omöjligt kan stå en hel dag på torget för att sälja under högsäsong.

Reko handeln pågår året runt.

I praktiken funkar det så att konsumenten förhandsbeställer sina varor via Facebook gruppen för respektive ort. I österbotten finns det t.e.x. Reko Jakobstad, Reko Nykarleby, Reko Oravais -Vörå, Reko Vasa och Reko Solf grupper på FB. Producenterna lägger ut vad de har att erbjuda kunden och vad varan kostar. Kunden beställer genom att kommentera inlägget. Alla producenter och kunden träffas på samma ställe vid respektive träffplatser för de olika orterna, samma dag och tidpunkt var annan vecka.

I de olika reko ringarna finns det olika utbud. Men här i österbotten säljs bland annat:
Morötter, potatis, surkål, nymalet mjöl, frysta bär, havtornsbärssaft, bröd, ägg, nöt kött, gris kött, får kött, fårskinns fällar,fisk, honung, och en hel del andra grönsaker. Konsumenten får nästan det mesta från ett och samma tillfälle. Stor del av utbudet är ekologiskt, men inte allt. Men allt är närproducerat i nejden.

För oss som producenter är det här en super kanal att sälja via. De är så härligt att träffa kunderna som äter våra morötter och få responsen att de tyckte att de var så goda.

Jag brukar hjälpa min man med reko försäljningen när han inte har tid. Igår sålde jag våra morötter i Oravais och Vörå och ikväll är det Jakobstads tur. Så vill ni träffa mig eller smaka på våra morötter och allt annat gott som finns i Reko ringen, så ska du gå med i Reko FB gruppen vid din hemort. Här hittar du de olika orterna där det finns rekoringar.

Ni som bor i Sverige kanske kan dra igång egna reko ringar på er hemort. Mer reko handel åt bönderna och konsumenterna! Hoppas att dessa reko ringar kommer att sprida sig över hela norden som ringar på vattnet. Här kan ni läsa mer om Reko konceptet om ni är intresserade.

Första snön och melankoli

Idag föll den första snön. Den lägger sig som ett lugnande täcke på en intensiv period. Det känns skönt. Sommarhalvåret ända från tidig vår till sen höst är stressig för en bondfamilj som vi.

Jordbruket är inget jobb det är en livsstil. Under sommarhalvåret är det bara jag och barnen, vi ser knappt till pappa i huset, enbart vid lunch tider. Nu när vintern kommer börjar vårat familjeliv. De känns underbart att äntligen få börja ha sin partner hemma åtminstone några kvällar i veckan. Att leva lite "normalt".

För mig är vintern en befrielse. Jag kan med nöjdhet ta ett djupt andetag och vara nöjd med det som hunnits med i självförsörjnings väg. Bären och svamparna är plockade, grönsaker och rotfrukterna är skördade. Frysen är full. Teet ligger i glasburkar i skafferiet och väntar på att få avnjutas.

Jag känner tröttheten välla över mig. Jag skulle gott kunna gå i ide, dra över mig de vita lugnande täcket. Sova en djup och skön sömn tills det blir vår och björkens knoppar börjar brista ut i sprudlande vår.

Men sömnen är inte en småbarns mamma förunnad. Det får duga med att vila sig med en god bok och en kaffekopp i kökssoffan. Allt det andra vardagliga som borde göras tar jag en annan dag.

Hjälp!

Bloggen nådde besöksrekord i går på över 1000 läsare. Tror knappt jag känner 1000 personer. Jag blev helt stum. Varifrån hittar alla hit. Vem är det som läser? Det är så få som lämnar kommentarer, de övriga har man ingen aning om vem ni är.

De känns läskigt att bloggen växer , men samtidigt är det ju bra om jag kan nå ut till flera. För de jag skriver om är något jag anser alla borde ta till sig.

( Gillar ni de jag skriver, säg gärna till. Så vet jag vem jag skriver för. Har ändrat inställningarna i kommentarsfältet, så nu borde alla som vill kunna kommentera.)



Tänkte ta tillfället i akt och be er göra något gott. Ni vet alla om Ebolan som sprider sig som en löpeld genom västra Afrika. Vi måste sätta stopp för den nu, innan det drabbar ännu fler.

Vi som bor här i väst är så lyckligt lottade och lever i överflöd. Jag vet att vi alla kan bidra med något. Skippa att köpa den där tröjan du just hade kollat in, eller att gå och fika den här veckan. Plötsligt har du en 20 euro över att skänka till de som verkligen behöver det.

Vi kan hjälpa de hjältemodiga läkarna eller sjuksköterskorna som åker ner och offrar sina liv för att kunna hjälpa. Vi kan hjälpa offren som överlevt trots att mamma, pappa,syskon, och mormor dog.
Tänk om det vore din stad, din by, din familj som skulle ha drabbats.

Döden har ingen skillnad på hudfärg, eller kultur. Den är hänsynslös i en epidemi. Tänk om det vore dej den väntade på.

Bor du i Sverige kan du donera pengar till läkare utan gränser. Gå in Här.

Bor du i Finland kan du donera via Unicef, här.

Eller via mobilen till Rödakorset här.

Bidra nu innan det blir en världsepidemi.

Gör det NU!

Inte om en stund.

NU!

Istället för att vara missnöjd bli nöjd

Dagens värld är uppbyggd på att man ska vara missnöjd, alltid längta efter något mer. 

Vi ska vara missnöjda om hur vi ser ut därför att vi ska känna oss tvungna att köpa de senaste modeplaggen, fylla badrumsskåpen kosmetika, köpa modetidningar så att vi säkert vet vad som är trendigt så vi inte verkar dumma bara för att vi går runt med förra säsongens plagg. Vi synar oss själva och andra i sömmarna, kritiserar hur andra ser ut, hur vi själva ser ut.  Inte undra på att så många går kring och nyper sig i skinnet och kollar sig i spegeln och tycker man är för tjock eller för ful på något ställe. Hur många kvinnor, unga tjejer och små flickor eller män för den delen är egentligen nöjda med sig själva? När vi alla egentligen borde fokusera på det som är bra. Att vara frisk och välmående, och älska sin kropp för vad den är och hur man kan använda den.

Som om inte de vore nog att vi är missnöjda hur vi ser ut, vi ska ju också vara missnöjda med att vi har för lite saker. Det är skamligt att man inte går runt med den senaste mobilen eller kör en snygg bil. Sedan ska man ju helst följa de senaste trenderna inom inredning, som ändrar stup i kvarten. Jaha, nu är koppar färgen ute den som var super inne igår. Nä nu ska du ju ha allt i mässing i stället. Då måste man ju slänga ut lampan i koppar för att köpa en ny i mässing. Detta ständiga habegär ökar berget av sopor, och miljöbelastningen. Hur sjukt är den här karusellen egentligen?

Om man nu inte har råd att slaviskt följa dessa ständigt nya uppdateringar av tekniker, mode trender, och inredningstrender. Då ska man gå runt och vara missnöjd. Då jobbar man sig till utbrändhet på jobbet för att man ska kunna hänga med i svängarna. Eller så lånar man pengar och hamnar i skuld upp över öronen. Allt på grund av att man vill ha det som "alla" andra har. Är det så vi vill ha det egentligen?

Hur gör man då för att minska sitt ha begär?

Man blir nöjd med det man har. De låter kanske enkelt, och det är det. Men som alla vanor och ovanor tar det tid att ändra sitt beteende och tankesätt.

Jag kan bara berätta hur jag har gjort. För fyra år sedan slutade jag nöjes shoppa. Jag går helt enkelt inte in i butiker bara för att kolla vad de har för utbud. Jag går endast på stan om jag behöver något, då går jag enbart till den butiken som jag vet har den varan jag är ute efter. På detta sätt slipper jag lockas till köp av någon vara som butiken strategiskt har satt fram för att få mig på fall. Jag slipper få hem en massa onödiga prylar som jag sedan skulle sålt på loppis när de blivit otrendiga. Framför allt sparar vi himla massa pengar på att inte köpa.

Jag undviker att köpa eller bläddra i mode och inredningstidningar, undviker även mode och inredningsbloggar . Jag behöver inte veta vilka trender som är inne just nu, eller påminnas om ett ouppnåligt kropps ideal.

Vi köper våra kläder och saker vi behöver på loppis. Hittar vi det inte på loppis kan vi tänka oss att köpa det nytt. Då eftersträvar vi att köpa miljömedvetna produkter.

Plötsligt börjar man känna att man inte egentligen behöver saker, för det finns saker som är viktigare.

Livet!

Livet ska inte gå ut på att vara missnöjd, livet ska inte gå ut på att försöka bli lycklig. Livet ska vara lyckligt precis som det är.

Strävar efter mervärde i livet. Att njuta av att få leva och att älska. Att njuta av att spendera tid tillsammans. Att lära sig något nytt, och märka att man klarar av det. Att göra saker själv från grunden. Göra det som gör en lycklig, för en del kanske det kan vara att träna, skapa konst eller musik. För andra kanske de kan vara att plocka sina egna bär, eller odla sin egen mat.

Hej jag heter Anna! 

Jag är lagom gammal (oavsett hur gammal jag blir), lagom rund om magen och om baken efter att jag fött våra två underbara döttrar. Jag är ingen modell lång kvinna, men jag är lagom lång så jag räcks att pussa min man om jag står på tå.

Vi kör två skruttiga bilar som fungerar alldeles utmärkt ( för det mesta). Vi är kanske ända som vi känner som har vår tjocktv kvar, den fungerar fortfarande toppen efter 15 år.

Jag går runt i mina loppis fyndade kläder ( det som någon annan inte längre velat ha), jag bryr mig inte om jag är flera år efter trenderna. Om kläderna är hela och rena och passar på min kropp är jag nöjd. Jag har ofärgat hår och sminkar mig inte längre, jag duger som jag är. Mer om det kan du läsa här.

Vi är friska, och lyckliga. Det är det ända som betyder något.

Jag är nöjd med livet som det är!

Parenteser en ny e-tidning

Jag har den äran att få presentera en ny eko e-tidning för småbarns föräldrar, där jag är med och bidrar med en artikel. Tidningen är helt gratis att prenumerera på. Gå in och läs här.

Extremt väder

 De är 8 januari 2014, och inte en snöklick någonstans. Vi bor i Finska mellersta Österbotten och så här års brukar vi ha meter höga snödrivor. Men gräset är grönaste grönt, man skulle kunna tro att det är november eller mars men inte Januari. Global uppvärmning eller bara extremväder?

Vår granne talade om att hon minns ännu en nyårsafton på 1940 talet när gräset var så här grönt. Men jag undrar om detta är något som händer så där vart 70:de år eller om vi kan börja ana effekter av växthuseffekten? Ja framtiden får visa, hur vårt klimat kommer att ändra.

Vi saknar iallafall snön och kylan som biter i kinden. Men hönorna våra älskar detta, de går på grönbete och stormtrivs. De har fått vårkänslor och börjat värpa 4 ägg per dag igen ( hela november/ december har vi bara fått 1 ägg/dag). Enligt väderprognoserna kommer snön nu till helgen. De ska vi verkligen hoppas för inte kan vi ju hoppa över vintern.

Året 2013

Så här dan innan nyår får man väl konstatera att mycket har hänt i vårat liv 2013.

Januari

Januari gick bara i väntans tider. Jag sydde lapptäcken åt lillan. Gjorde sådana klassiska höggravida förberedelser. Plus målade och skrapade bort gammal färg från takpaneler som vi skulle ha i blivande sovrummet.

Februari

Vi fick vårt andra lilla mirakel en liten tös. Med henne ser man hur mycket som ändrar på ett helt år. Hon föddes 6 februari och nu är hon 11 månader och tränar varje dag på att lära sig gå. Ja de går fort för dessa små, tänk att man gå från ett litet knytte till en liten gående person på bara ett år.

Veckan innan lillan kom fick vi klart vår kakelugn som vi hade hämtat från Luleå. Jag storstädade huset före BB för vi hade haft alla golv intäckta med papper, vi fick gå runt med inneskor p.g.a. allt tegeldamm. Dammet fanns över allt. De här med att renovera efter att man flyttat in är väl inte det smartaste. Men jag brukar säga att allting går, på något sätt. 

Mars

Mars förgrodde jag tomatplantorna.  I år tänkte jag förgro ännu mer , bl.a.. potatis. För att testa om man kunde få fram riktigt tidig försommar potatis.

Våren gick fortsättningsvis i renoveringens tecken. Vi fick klart golven på vinden.

Sedan kom påsken.

 Jag gjorde fjäderägg dekorationer.

April

I april hade vi dop. Vi renoverade allt vi kunde i hopp om att hinna klart innan vårbruket började. Men de tog längre än vad vi trodde.

Maj

I maj sådde jag i landet och satte tomatplantorna i växthus.

Juni

Juni gick i vårbrukets tecken. Min man är bonde så det är fullt upp i maj/juni.

Jag och tjejerna njöt av både regn och solsken

Att leka prinsessa hör till 3 åringens favorit lekar. ( Fast jag tycker att man kanske kan leka något/ någon annat/ annan också, men icke :) )

Juli

Juli skaffade vi flera höns, samt 4 kaniner (kaninerna blev tyvärr dödade av en mink som hade smitit in i deras bur.)

Vi fick även börja skörda de vi sått i landet, samt plocka jordgubbar, blåbär, och alla vinbär.

Vi åkte på familjesemester till södra Finland och besökte bl.a. Mumindalen, vilket var en hit för vår guldlock. Medans vi tyckte de var verkligen överskattat, och dyrt.

Augusti

I Augusti var det skördetid. Vi kunde äntligen flytta upp på vinden. Vi fortsatte plocka svamp och bär.

   Jag fick av min underbara man en mjölkvarn. Så vi testade mala eget mjöl.

 Jag plockade och torkade växter till te,örtpulver, tinkturer, och örtpiller.

 I augusti började vi köpa ännu mera ekologisk mat. Vi började även äta mera vegetariskt. Vi slutade att köpa smörgåsskinka, och använde annat till pålägg.

September

I september testade jag och min vän Ida på att göra surkål. De blev gott kan jag ju meddela!

Det var även dags att skörda, persilja, morötter, rödbetor m.m

 Maken som odlar eko morötter höll på med upptagningen, vi ( jag och tösarna) var med och hjälpte till då vi kunde. Jag passade på att testa göra morotsblastpesto av blasten som blev liggande kvar.

 Våra vänner berättade om chaga, och jag blev nyfiken att hitta en ticka att plocka och torka för att göra te på.

October

 I år har vi satsat på att köpa bra ekologisk mat.

 Huset fick vi också målat.

 Vi fick njuta av en låååååång och vackert solig höst.

November

November kom. Jag var trött. Sjukligt trött. Minstingen ville ha mat en gång i timmen på natten. På dagarna försökte jag bara att överleva. Men mot slutet av månaden började hon sova 3 timmar i sträck i allafall.

  December

 December kom och vi beslöt oss att göra julklapparna själva. Jag renasde bland julpynten och plastjulgranskulorna fick åka ut. Julmaten bestod av lokal producerad ekoskinka, älg, gås, och köttbullar.

När man ser tillbaka på året, undrar jag hur vi egentligen ha orkat renovera, odla och hålla på med små barn och allt. Men vi tar ju allt bara en dag i taget, så då går det på något sätt.

Ja tack till år2013! Tack till alla er som vill följa denna blogg! För utan läsare känns det meningslöst att blogga.

Gott nytt år 2014!

Ja må hon veva

I dag fyller jag år, och mina kära överraskade mig med en mjölkvarn ( som jag länge velat ha).

Men det som var extra lyckat är att min dotter som är 3 inte ännu fattat att man sjunger Ja må hon leva, hon tror att man sjunger Ja må hon veva :). De e precis vad jag får göra nu med min Handmühlle.

Testade på att mala gårdens nyskördade ekologiska korn. Blir intressant att se hur det blir att baka bröd på det. Tänker också mala havremjöl, så få se vilket som blir bättre.

Tycker det är så himla onödigt att köpa all mjöl från butiken då vi har ekologisk havre och korn här på gården. Hipp hipp hurra för självförsörjning!

Morsdag

På morsdag for vi till Ädelbragd restaurang vid Oravais slagfält. Ädelbragd är en 1700-tals restaurang med både mat och inredning från 1700-talet. En riktig upplevelse som både passar familjer och grupper. Om du vill veta mer hur du bokar bord o.s.v. , kan du gå in här.

 Här är själva huset.

 Kocken själv står och grillar grisen och välkomnar en med ett leende. Riktigt gott med hel grillad gris måste jag tillägga, de var första gången jag provade och jag gör det gärna igen :).

 Inne i huset brinner brasan och värmer upp atmosfären i stugan. De sprider sån skön värme med öppen eld.

 De finns två stora rum i stugan, ett lite mer i allmogestil och ett lite finare rum i herrskapstil.
de här fotade jag i allmoge rummet. Jag gillar verkligen när de känns som att man äter i ett museum med massa gamla fina saker att titta på.

 I herrskapsrummet skulle jag kunna bo. Jag gillar stockväggarna, de krispigt vita dukarna, och de fina etsnings tryckta tavlorna. Fårskinnen på bänkarna är också en snygg detalj. Ja här skulle jag kunna flytta in.

Servitriserna var också tidstypiskt klädda. En riktigt trevlig restaurang, åk hit om ni har möjlighet.