Babymadrass av bovete DIY

Orsaken till tystnaden här på bloggen är att om ca. 1 månad får vi en till liten person i vår familj.

Så orken har inte räckt till både den dagliga familjerumban och bloggandet.

Men jag vill ändå tipsa om hur jag gjorde en giftfri boveteskalsmadrass åt vår blivande bebis.

Först hade vi tänkt beställa en kokos, bomull, ull madrass, men tyckte att priset var för högt för ca, 1 års användning. Så jag bestämde mig för att sy en själv.

Boveteskal köppte jag 11 kg härifrån ( ca.40 euro,hälften gick till madrassen och resten räckte till  2 dynor också) .Av en väns moster fick jag köpa gammalt hemvävt oanvändt madrasstyg 5 m för 20 e ( varav hälften gick åt). Så kostnad för madrassen blev ca. budgetvänliga 30 euro.

Jag mätte spjälsängen och plussade till 30 cm på längden och 10 cm på brädden. För madrassen krymper en hel del när man fyller den. Sedan klippte jag ut två bitar av tyget i de måttet, plus en 15 cm x 30 cm som blir som skydd för dragkedjan på insidan där dragkedjorna möts (bild 3), så att boveteskalet inte läcker ut.

Jag sydde in två dragkedjor som möts på mitten längs ena långsidan. ( Men kunde likväl ha sytt in en lika lång dragkedja som madrassen, detta skulle vara smidigare, men tyvärr hade jag ingen så lång dragkedja).

Sydde samtidigt fasst lappen som skyddar öppningen där dragkedjorna möts, vek lappen dubbelt först och sydde runt 3 kanter, vände den med sömmarna in, (som en ficka), sedan sydde jag fast den på avigsidan vid dragkedjsöppningen.

Där efter sydde jag ihop madrassen som en påse från avigsidan.

Öppnade dragkedjan, och vände madrassen in och ut, så rätsidan kom fram. 

Sydde sedan kanaler från rätsidan längs med kortsidan, 12 cm mellan varje kanal, men lämnade 5 cm mellanrum mot dragkedjan. Så kanalerna är fastsydda i ena änden men med 5 cm öppning till dragkedjan, så att boveteskalen kan vandra mellan kanalerna. (Hoppas ni förstår min flummiga beskrivning.)

Sen fyllde jag madrassen med boveteskalen, med hjälp av en hink och en vikt pappersstrut. Började fylla i ena änden, så att jag kunde dra igen dragkedjan vart efter kanalerna blev fyllda. När jag kommit till mitten, drog jag upp hela den andra dragkedjan och började fylla den sista kanalen, för att sedan kunna dra igen dragkedjan vart efter jag hade fyllt kanalerna. Madrassen stödde jag upp med hjälp av stolar, så att den kunde stå på högkant medan jag fyllde.

 Hoppas ni har någon nytta av min beskrivning, även om jag inte har tagit bilder av arbetet steg för steg. :)

Tids åtgång skulle jag säga är ca 1 1/2 timme sömnad, och en 1h för fyllningen.

Är riktigt nöjd med resultatet, kunde ha en likadan madrass att vila på själv också :).  Men när madrassen har användts klart kan den fungera som dagbädd, eller sista stationen i madrassens livscykel är komposten ( bortsät från dragkedjan). En zero waste madrass åt en liten eko bebis, de känns bra på alla vis.

Nu får bebben snart komma och sussa sött på sin giftfria madrass <3.

Läppbalsam med kakao

Till julklappar åt familj och vänner gjorde jag ett härligt vårdande läppbalsam med doft och färg av kakaomassa.

Läppbalsam med kakao

2 msk Ekologisk Kokosolja 

1 msk Lanolin

10 g Ekologisk Kakaomassa ( finns att köpas i de flesta ekoaffärer)

5 g Bivax

Smält alla ingredienser i ett vattenbad häll upp på burkar, jag använde 25ml aluminiumburkar och receptet räcker till 10 sådana . 

Köpte mina burkar härifrån från en finsk webshop, men de går att använda om och om igen. Organic Makers har också fint utbud av både burkar och oljor, men frakten till Finland är dyr.

Detta recept är inte helt zero waste, men väldigt nära. Kokosoljan går att köpa i glasburk, bivax får man ofta köpa bivaxplattor oförpackade från ekoaffärer eller via Reko biodlare. Lanolinen jag använder kommer från Crearome i en plastburk ( men den använder jag i många salvor och annat, och kakaomassan i en plastpåse.

Älskar att göra min egen hud- och hårvård, då vet jag vad de innehåller och får anpassa recepten enligt mina behov.

Tillvarata Julmats resterna

Nu när Julen är slut och de dignande festernas julmats rester finns kvar, tänkte jag tipsa om hur jag tar tillvara resterna från julbordet. Både ekonomiskt och ekologiskt att äta upp resterna, men de behöver inte vara tråkigt.

Sallad
Det är den som blir fortast dålig och bör användas först
- Ät den i tortillabröd (finns ekologiskt tortillabröd, eller så kan man baka själv) dagen efter med en god yogurt sås till. Varför inte lägga i några köttbullar eller lite skinka, eller vad man nu råkar ha

Sillen
Använd sillen, eller i vårt fall inlagd strömming ( som är himla god men har kort hållbarhet) till att göra fiskgratäng tillsammans med överbliven skivad potatis och lite grädde och ostkanter på.

Potatis
Har man en större mängd överbliven potatis så är de perfekt till att göra en snabb fisk eller skink gratäng av. Eller skära i bitar och blanda med, överblivna kokta rotfrukter och skinka och göra färdiga pyttipanna rätter att lägga i frysen. Smidigt att ta fram någon dag när man har brottom.

Har man mindre mängd överbliven potatis kan man baka bröd på den eller gnocchi.

Skinkan
Den ekologiska julskinkan som kostade skjortan men ändå inte blev helt uppäten, bör man absolut ta tillvara.

Skiva i bitar och frys in.Kan användas till:
- Tortilla
-Skinkfrestelse
- Till Ärtsoppa ( bara att frysa in och ta fram när man kokar ärtsoppa)
- I pyttipanna
- I en gryta
- Till pizza ( Använd tortilla bröden som blir över, brä på lite tomatsås och fyllning, supersnabbt och enkelt).
- Skinkspadet kan man frysa in och ha i soppor eller grytor.

Kokta Grönsaker
 Går utmärkt att frysa in och använda till grytor eller soppor.

Vin
En halvt uppdrucken vinflaska är prima att hälla i en burk och frysa in för att senare ta fram när de står i något recept att man behöver vin i. D.v.s om man vet att man inte dricker upp det på en vecka. Har man en mindre mängd kan man hälla i iskubsformer och ta fram för att ha i såser eller marinader.

Fläsk
Fläsket från skinkan använder jag en del till ärtsoppa, och resten ger jag åt katterna och hönorna.

Ben
Ben tänker du kanske, vadå ben? Men tänkte tipsa om att när man komposterar med Bokashi som vi, eller har en varmkompost, är det svårt att få benen att brytas ned. Jag brukar därför helt kallblodigt elda upp dem först i spisen, då blir de till aska och prima näring åt alla bärbuskar.

Jepp de va lite tips på hur man kan använda upp sina matrester, bli lite mer ekonomisk och samtidigt minska sitt ekologiska fotavtryck.

Fortsatt fina Juldagar till er alla!

Zero Waste Julklappsinslagning del1

Tänkte tipsa lite om hur man slår in julklappar zero waste stil.

Min mamma återanvände alltid julpapper från år till år. Som liten tyckte man ju de var ytterst pinsamt att ge en present till någon där man kunde skymta tejprester. Att få mammas återanvända papper spelade inte så stor roll, men att bli tvungen att använda det för att ge bort en gåva till en vän va inte lika skoj. De är först i vuxen ålder jag förstått hur fint min mamma änså tänkte, fast då var det ju inte lika mycket fråga om miljövänligt, snarare ekonomiskt vänligt.Men i alla fall var de ju inte slöseri. Idag tänker vi inte så mycket på papperanvändningen, och hur mycket vi förbrukar. Men faktum är att vi använder kolossala mängder papper bara för engångsbruk. De kräver att vi kalhugger mera skog, för att möta efterfrågan på vår slit och släng livsstil. Skogen som vi alla vet är de bästa CO2 upptagarna. Tallskogarna är allra bäst på att uppta koldioxid. Så för att spara de finska/ svenska vackra tallskogarna lite bör vi alla fundera över vår papperskonsumtion.

Då kan man lämna bort eller återanvända presentpapper i stället. Presentpapper är ofta dessutom behandlade med plastytor och färger för att få sin skinande glans. Jag föredrar hellre oblekt papper, tycker de blir estetiskt mycket snyggare under granen än julklappar inslagna i kulörta papper med missmatchande motiv.

Jag brukar spara lådor,kartong och papper som är så pass stort att de går att använda igen.

De vita pappret kom med i lådan på posten när jag beställde en julklapp. Bara att släta ut lite och använda igen. Tycker de är bara charmigt om man ser lite väck när det är naturvitt eller brunt papper.

Snöret är ett papperssnöre som jag fyndat några rullar av på loppis.

Undvik plastsnörena, de är inge bra för miljön, och totalt onödiga. Använd snören av naturmaterial istället, som är både snygga och går att kompostera.

Av små överblivna kartongbitar kan man klippa till vimplar som en etikett.

Man behöver faktiskt inte använda tejp till de flesta paket som är fyrkantiga eller rektangulära. De räcker med att dra hårt åt snöret. Har man otympliga gåvor kan man välja att hitta en burk eller en låda att lägga dem i, och slå ett band runtom. Annars kan man kanske överväga om de över huvudtaget är nödvändigt att slå in.

De bruna pappret är en sönderklippt papperspåse. Brukar alltid spara dessa om jag lyckats komma hem med en (brukar försöka undvika det genom att ha mina egna påsar, men om jag glömt, så vägrar jag ta en plastpåse och tar istället en papperspåse). Dessa är perfekta att återanvända som inslagspapper. Handtagen klipper man bara bort, de går att använda som en etikett vimpel.

Är det ett motiv på papperspåsen är det bara att vända på den, och använda den otryckta sidan.

Små gåvor kan man lägga i återanvända små påsar som man brukar få med sig t.ex. när man köper julkort eller ekokosmetika. Punnitse ja säästä´s påsar, eller andra små påsar med tryck går fint att svänga ut och in och vips har man den reklamen borta. Bara att dekorera påsen efter tycke och smak, kanske med en fin kvist från naturen. Fäster man fast påsen med en klädnypa slipper man tejp, och klädnypan går ju att återanvända.

Återkommer med flera zero waste julklappsinslagnings tips inom kort.

Mjölk direkt till dörren

Något jag saknat sedan våren är. Obehandlad mjölk direkt från bondgården.

Ännu på våren hämtade vi mjölk av en småskalig mjölkbonde, men han blev tvungen att sluta eftersom han inte uppfyllde EU:s krav på antal djur. De är så sorligt att småskalighet inte får finnas inom EU, alla ska vara stora producenter. Vilket jag tror inte är hållbart i framtiden.

Men hursom helst, så nu får vi åter igen obehandlad mjölk direkt från bonden. Denna gång levereras den direkt till dörren från grann kommunen. Först var vi tveksamma att ta mjölk så långt ifrån eftersom de finns några mjölkbönder här i byn. Men samtidigt köper jag ekomjölk från butiken så har den mjölken färdats längre, i och med transport från bondgården till mejeriet och därifrån vidare till butiken, som jag sedan måste åka till 2 gånger i veckan, bara för att fylla på med ny mjölk. Dessutom skapar jag massa avfall i och med att köpa mjölkkartonger från butiken.

Men nu slipper vi det där och får zero waste obehandlad mjölk i egna återbrukade glasflaskor. Himla smidigt, de ända jag behöver hålla koll på är att sätta ut tomma rena glasflaskor innan mjölkbudet kommer. Himla gott och mycket nyttigare med obehandlad mjölk. Synd att jag är laktosintolerant så jag kan inte avnjuta denna mjölk, men övriga i familjen kan det. Men mest tacksam är jag att slippa mjölkkartongerna.

Bor du i Kvevlax, Maxmo, Vörå, Oravais, Pensala, eller Jeppo tycker jag du ska gå och bekanta dig med Östmans gård. Här hittar du länken.

Fredag 27.11 Köp inget dagen

I morgon fredag är det nationella KÖP INGET DAGEN.

Detta är en viktig dag att uppmärksamma p.g.a vår konsumtionshets som vi annars har.

Denna dag är till för att man ska reflektera över sina inköp, och att bevisa att man kan klara sig med att köpa mindre. Samt visa statistiken ett långfinger.

Jag tycker denna pyramid är något att lägga på minnet. Att köpa något nytt ska vara den minsta delen i ens liv. Men idag ser pyramiden pyramiden omvänd ut för väldigt stor del av befolkningen i i-länderna.

Låt oss vända pyramiden rätt väg, och fylla våra liv med annat än konsumtion.

På samma gång ger vi oss själva en renare värld.

Så KÖP INGET I MORGON!

Peace and Love!

Maten som aldrig når matbordet

Idag skrevs det i Vbl en artikel om forskare från högskolan i Borås i Sverige som forskar om matsvinnet från en livsmedelsbutik för att se hurudan miljöpåverkan det har. Forskarna vill på detta vis komma fram till hur man kan minska matsvinnet från butikskedjan och samtidigt försöka ändra konsumentvanor. De vill få konsumenterna att förstå att köpa det sista äpplet för att minska butikens matsvinn, eller att välja även de ovala tomaterna.

I Frankrike har man i år förbjudit butiker att slänga mat, istället måste de skänka den till välgörenhet, eller donera det som foder åt djur. Här kan du läsa mer.

En matkedja i Frankrike började även med att köpa upp och sälja fula grönsaker lite billigare.

I Sverige har butikskedjan Coop tagit fasta på detta och börjat sälja fula grönsaker.

Här i Finland får fortfarande matbutikerna slänga de de inte kan sälja. S-kedjan har som policy att de slänger allt som de inte får sålt, sedan lägger de lås på soporna så inga sopgrävare kan ta sig dit.

K-kedjan har en mildare linje där man kan från vissa butiker hämta gammalt bröd, frukt och grönsaker som djurfoder. De är ju helt klart en sundare inställning. Jag har bekanta som gör detta åt sina djur för husbehov. De blir ca. 3 st stora svarta soppåsar 3 gånger i veckan (alltså minst 9 påsar, med bara grönt och bröd) från en liten småstadsbutik. De är galna mängder. Undrar då hur mycket de stora kedjorna slänger?

Från en producents synvinkel kan jag meddela att de är hårda bud från de stora kedjorna hur t.e.x en eko morot ska se ut. Den får inte ha några skavanker, vara avbruten, ha någon deffekt form, vara för grön i ändan, vara för stor eller för liten. Sedan ska de helst vara storleksmässigt likartade. Uppfylls inte dessa krav kommer leveransen tillbaka.

Som du säkert förstår blir det en hel del andra och tredjeklass produkter. För oss som är ganska småskaliga producenter så lyckas vi sälja bort allt vårt andraklass till konsumenter, skolor och restauranger. Tredjeklassens produkt blir till djurfoder.

Men för storskaliga producenter blir svinnet och förlusten på defekta produkter stora.

Om man räknar ihop svinnet från producent ( vilket jag tror är ett stort mörkertal som är svårt att beräkna då en del blir djurfoder),plus matsvinn från industrier, plus butikens matsvinn, plus konsumentens matsvinn som är ca.23-24 kg per person per år ( enligt kartläggning i Finland). Blir matsvinnet otroligt stort.

Svenska naturvårdsverket, livsmedelsverket och jordbruksverket gjorde en kartläggning 2012 av Sveriges matsvinn. 

"En kartläggning av mängden matavfall i Sverige 2012 visar att det uppkommer ungefär 1,2 miljoner ton matavfall per år i hela kedjan. Då är inte jordbrukssektorn inkluderad. Hushållen svarar för den absolut största delen, i storleksordningen 770 000 ton. Det motsvarar cirka 81 kg/person och år eller 0,9 kg matavfall för en familj på fyra personer varje dag. Kartläggningen har gjorts av SMED och inkluderar inte mat och dryck som hälls ut i avloppet. En studie av det flytande matavfallet visar att svenska hushåll häller ut cirka 224 000 ton mat och dryck via avloppet under ett år. Det motsvara cirka 26 kg per person. 

Produktionen av den mängd mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid. Det motsvarar cirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige."

källa: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Avfallsforebyggande-program/Matsvinn/

Vad vi i Finland kunde göra för att förebygga detta är. Att tillåta producenter sälja defekta produkter, som konsument köpa dessa produkter. Samt att butikskedjor skulle börja ta sitt ansvar och sluta slänga ätbar mat, utan istället donera matsvinnet till välgörenhet, som det ser ut i vårt land nu med flyktingar och arbetslösa är detta behov varmt välkommet. Vi konsumenter borde sätta press på att de som har monopol på att sälja vår mat i Finland, tar sitt ansvar. Dessutom om vi alla konsumenter skulle börja se över våra inköp, veckohandla, och äta upp rester, kunde vi reducera stor del av vår del av matsvinnet. 

Martha förbundet har en suverän kampanj mot matsvinnet nu. Mera inspiration får du här.

Men en sak jag vill att vi börjar fundera på är: 

Behöver vi verkligen metervis med valmöjligheter av alla produkter? 

Borde vi minska utbudet, och på så vis minska en del av matsvinnet?

Zero Waste alternativ

Tänkte berätta om mina små förändringar i vardagen mot en zero waste livsstil.

Först ut är denna fina rakhyvel. En sådan som jag minns att min morfar stod och rakade sig med, och hur jag fascinerat stod och beundrade. Nu har jag skaffat en åt mig själv, till mina lurviga ben. Feminist som jag är så tycker jag att håriga ben eller armhålor är inte så farligt .Vintertid rakar jag dem aldrig, hua... va äckligt tänker kanske någon. Men det som inte syns, finns inte. Eller hur var det?

Men sommartid vill jag ta bort vinterlurvet när jag ska leka valross på stranden med barnen. 

I några år har jag nött på samma engångrakhyvel, eller tjuvlånat makens. Av ren ovilja att införskaffa nya i plast. Ifjol testade jag koka en sockerlösning för att vaxa benen, och använde bomullstyg att dra bort håret med, men det funkade sådär.

Men för en tid sedan hittade jag äntligen en Finsk webbshop som sålde dessa gammaldags rakhyvlar i metall med utbytbara rakblad. Perfekt, äntligen ett hållbart alternativ till mitt hår bekymmer. Den funkar faktiskt så bra som den ser ut. Vill man ha rakkräm kan man använda olivolja eller kokosolja, eller bara tvåla in benen och smörja in dem efteråt.

Härifrån hittade jag denna. De in gick inga rakblad, så kom ihåg att beställa dem med om du är sugen på att testa.

En annan sak som vi slutat köpa i år är hushållspapper eller servetter.

Istället använder vi kökshandukar (när barnen spiller ut mjölkglasen) eller loppisfyndade servetter att torka små och stora munnar med. De ligger i en fin trälåda i köksfönstret så nära till hands när olyckan är framme. Sedan är det bara att slänga i tvätten. Jag stryker dem inte, bara skakar och drar ut dem direkt efter att jag tagit dem ur tvättmaskinen, sedan hänger jag dem på tork. Om de nu motförmodan lämnar några skrynklor tycker jag de inte är så himla farligt. 

 En tredje sak jag blev lycklig över att hitta var en tandkrämstub i metall. Som då är återvinningsbar när man har använt upp tandkrämen (förutom korken i plast). Konstigt vad det kan vara glädjande att hitta plastfria alternativ.

En fjärde sak som minskar sopberget här hemma är menskoppen. I så många år har jag funderat på att skaffa en men inte kommit mig för.  Förrän i år. Nu tänker jag bara att varför skaffade jag inte den tidigare de här är ju århundradets nästan bästa uppfinning ( i alla fall för oss kvinnor). Bara man lär sig tricket med att sätta in den och ta ut den, är den smärtfri och behändig. Väl på plats känner man inte av den. Den går till och med att sova med. De första dagarna när man har rikligare blödningar kan man ha en tvättbar tygbinda i trosan. De övriga dagarna är det inget problem med läckage.

Yes, några små steg i taget mot mindre skräp.

Gör egna miljövänliga diskmaskinstabletter

Diskmaskinstabletterna som jag brukar använda ( Ecover) tog slut, ock när man blir tvungen att köra 160 km (fram och tillbaka) för att få tag på de rätta diskmaskinstabletterna så gör man det inte. Då finns det ju ingen lönsamhet i att köpa miljömedvetet (annat än för den egna hälsans skull) om man nu ska åka så långt bara för en produkt. Så då får man lov att bli lite innovativ och surfa fram ett alternativ istället. Jag hittade på ett sätt att göra egna miljövänliga diskmaskinstabletter.

Men för att kunna göra diskmaskinstabletter behövde jag göra Natriumkarbonat (kristallsoda) av natriumbikarbonat (matsoda). Detta kan man enkelt göra genom att upphetta natriumbikarbonat i ugnen på 200 grader i ca. 10-15 min , rör om nu som då med en slev. Då förlorar den bi (et) som blir till gasmolekyler. Här hittar du en bra kemisk beskrivning om du inte tror på mig.

För att vara säker på att man fått fram natriumkarbonat kan man använda kokt rödkålsvatten som pH indikator. Först löser man upp lite natriumbikarbonat i lite vatten och häller i rödkålsvatten, då bildas en blålila färg, sedan gör man lika med natriumkarbonaten som varit i ugnen och då borde en grönaktig färg ha bildats (om inte, ha natriumbikarbonaten en liten stund till i ugnen).

(På bilden syns det inte så bra men den till höger skiftade mer i grönt).

Nu i efterhand hittade jag kristallsoda att köpas här i en bybutik nära mig (Oravais livsmedel), så nästa gång slipper jag göra detta, men ville ändå dela med mig av mitt experiment om någon av er kan ha nytta av det.

Här hittade jag receptet på diskmaskinstabletterna (superbra blogg, med suverena gör det själv recept).

1 1/2 dl natriumkarbonat( kristallsoda/tvättsoda)
1 1/2 dl natriumbikarbonat (matsoda)
1/2 dl citronsyra ( hittade i skafferiet men har köpt det på apoteket)

Kan vara bra att ha skyddsglasögon, handskar och munskydd. De är inte giftiga ämnen men de kan vara irriterade för luftvägar och slämmhinnor.

Blanda en bunke. Spruta försiktigt med lite vatten i en sprutkanna, rör om, spruta lite till. Tills du märker att du kan forma pulvret till en klump i handen. Klicka ut i en iskubsform. Låt torka några timme innan du stjälper ut dem. Härifrån har jag köpt en rostfristål iskubsform.

För mig lämnade det pulver över som jag använde som diskmaskinspulver. Så nästa gång jag gör detta tror jag att jag skippar att göra tabletter och använder receptet till pulver.

Så enkelt, och vet ni. De funkade utmärkt. Disken blev ren!

Bee's Wrap

Yes, vad jag älskar smarta uppfinningar. Som t.ex. detta Bee´s Wrap för bröd som håller brödet mjukt och fräscht lika bra som vanliga plastpåsar. Jag har testat att göra eget bee wax wrap, men tyvärr funkar det inte lika bra som detta. Kanske på grund av att jag bara använde bivax, men detta köpta är gjort av ekobomullstyg, bivax, jojobaolja, och kåda.

Vi bakar eget bröd 1- 2 gånger i veckan så numera med Bee´s wrap kan vi skippa plastpåsarna för bröd helt. Bee´s Wrapet formas efter brödet med hjälp av värmen från händerna. (OBS! Linda inte in ugnsvarmt bröd i Wrapet, utan låt brödet svalna först). Bee´s wrap kan man återanvända, de går att skölja av med kallt vatten, eventuellt diska lätt och sedan låta lufttorka.

Jag köpte mitt från Greenlily som är en superbra finsk webbshop.

Vad är Zero Waste?

Har ni inte hört om Zero Waste förrut, men är nyfikna så på vad det är.  Kan ni kolla in denna video som summerar livsstilen som bland andra Lauren Singer ( Trash is for tossers blogg) har anammat. Jag tycker de är fantastiskt inspirerande.

Zero Waste inspiration

Jag har försökt att plastbanta, de två senaste åren. Men kanske inte orkat ta det hela vägen ut. Men nu har jag börjat omvärdera efter att jag läst boken Zero Waste Home, av Bea Johnson. Denna bok handlar om en livsstil som gör det möjligt att leva utan att bidra till att öka sopbergen. De gyllene reglerna för denna livsstil är reduce, reuse,refruse, recyle, rot (kompostera). 

Ett totalt zero waste liv känner jag är hemskt svårt att uppnå här i Finland, eftersom många ekologiska grönsaker och frukter är förpackade i plast. För att inte tala om kött och ostdisken. Men jag ska försöka ta och anpassa denna livsstil så gott det går för våra förutsättningar som vår familj har.

Orsaken till detta är förståss miljöpåverkan, men också på grund av att jag har tröttnat på allt överflöd av saker vi har. Varje gång man ska städa känns det som en övermäktig uppgift. Att helt enkelt äga mindre gör att livet blir mycket enklare.

Så nu har jag börjat storstäda och gå genom alla lådor och skåp. Reducera allt som vi inte använder oss av. Har redan donerat en hel del till välgörenhets loppisar. Skåpen har varit fulla med saker som vi använde för ca. 5 år sedan men som jag inte längre skulle ens tänka tanken på att använda, så som gammalt smink, kroppslotioner och nagellack. Nu åker det till återvinningen. De känns så befriande att slippa mina skelett som betryckt min själ, och fyllt våra skåp i onödan.

,

 Jag handlar en hel del av basvaror i lösvikt från Punnitse ja säästä. Så numera har jag mycket av torrvaror i burkar ( för att ha dem i likadana påsar blir man lätt galen på när man letar efter något så hamnar man söka genom alla för att hitta de man egentligen skulle ha).

Gjorde egna ettiketter av en brun papperspåse och lite hemmagjort lim.

Hemgjort Lim

Koka upp 1 1/2 dl vatten med 1/4 dl socker. Blanda under tiden i en kopp 1 msk potatismjöl i 1/2 dl vatten. När sockret löst sig i kastrullen tar du av kastrullen från plattan, och rör i potatismjöl blandningen. Låt svalna något. Använd.

Limmet håller ca. 1 vecka i kylskåpet. Jag förvarar den i en återbrukad senapsburk, men man tager vad man haver. 

Att köpa maten i lösvikt är så mycket vackrare än att köpa maten i plastpåsar. 

Buying in bulk is beautiful!